"1863 års stadsplan föreslog en utvidgning av staden mot söder i enlighet med det äldre gatunätet. Innan kvarteren blev utbyggda hade emellertid 1874 års Byggnadsstadga för rikets städer dikterat regler som gav nya förutsättningar för bebyggelse i "ny stadsdel". Bland de föreskrifter som stadgan innehöll fanns anläggande av esplanader, trädplanterade och breda nog att framtida eldsvådor skulle kunna hindras från spridning. När kvarteren söder om Kungsgatan, den tidigare Södra Staketgatan, började bebyggas i slutet av 1870-talet tillämpades stadgans alla bestämmelser och stadsdelen blev, delvis genom den relativt korta utbyggnadstiden, en mycket enhetlig bebyggelsemiljö.

Esplanaden Drottninggatan omges i norr av slutna stadskvarter, men ändrar vid Skolgatan och gamla läroverket karaktär till en fashionabel förstadsgata med flerbostadsvillor i det sena 1800-talets arkitekturstilar. Eric Ugglas plats markerar Villastadens främsta representativa platsbildning, vid gamla läroverket (Eric Ugglas skola) som var den nya stadsdelens förnämsta offentliga byggnad. Villastaden visar i hög grad upp en representativ fasad mot det sena 1800-talets nya pulsåder – järnvägen.

Även Skolgatans östra del bebyggdes med fristående bostadshus. Annars domineras gatan, liksom Kungsgatan, av den represen- tativa stenstadens borgerliga hyreshus i tre våningar. Kungsgatans västra del erhöll dock två monumentala frikyrkobyggnader som ytterligare framhåller det expansiva Skövdes stadsmässiga ambitioner i sent 1800-tal. De betonar även Kungsgatans roll som en ny huvudgata mellan stadens gamla och nya delar. Miljön hålls samman av rutnätsplanen, alléer, centralplatsen Eric Ugglas plats och andra trädplanteringar. Viktigt att framhålla är att området inte har skarpa gränser, främst i nordväst, sydväst och söder.

Mot Vasastaden med den mer oregelbundna Hallmanska stadsplanen från 1903 är gränsen i högsta grad flytande. Exempelvis bildar Villastadens sydligaste och yngsta del med de ståtliga sekelskiftesvillorna i kvarteren Orion och Capella en mycket medvetet gestaltad entré till Vasaplan i den nya stadsdelen Vasastaden som bebyggdes från 1903.

Kvarteren utgör välbevarade exempel på det sena 1800-talets representativa arkitektur med särskilt avseende på högborgerligt boende och byggnadsskick. Området är stadshistoriskt mycket starkt förankrat i den nya järnvägsstadens och den blivande regementsstadens Skövdes expansion under sent 1800-tal."                                          

(Text från "Underlag till kulturmiljöprogram för Skövde stad.  Del 2.  Kulturmiljöer och byggnadsobjekt, 2011)

 Du kan ladda ner beskrivning över äldre byggnader i Skövde här:

("Underlag till kulturmiljöprogram för Skövde stad. Del 2. Kulturmiljöer och byggnadsobjekt, 2011)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100222)

Den Nya staden växer fram via 1863 (se nedan) och 1877 års stadsplaner på södra sidan av Södra Staketgatan, som nu också blir Kungsgatan. Den nya staden kallades de delar där nya hus under 1800-talets andra hälft etablerades söder om den befintliga stadskärnan. De första bostadshusen som byggdes i den Nya staden var troligen Kungsgatan 1 & 3 - det första och andra huset från vänster på bilden och samtidigt med dessa byggdes också det då nya Läroverket en bit längre sydväst ut på den forna åkermarken. Tiden var 1875-78. Dessa följdes under 1880-84 av husen runt hörnet med Skolgatan t  ex flickskolan 1880,  granne med lokförare Dahlins pampiga hus från samma tid och lokomotiveldare Bergs hus på Skolgatan 4 och sist i det kvarteret på Skolgatan 6 postmästaren Gyllenrams hus, som senare kom att bli borgmästarvilla, mm. Husen sydost om Läroverket kom också att byggas tidigt. 1887 revs den gamla borgmästavillan på Hertig Johans gata ( tidigare Stora Kyrkogatan) och borgmästare Hendenstierna lät uppföra en residensliknande villa på idag Villagatan 1 och gatan upp mot Läroverket var snart fylld med stora villor - här på bilden bara ytterligare några på vardera sidan om borgmästarvillan. Området med villor kom ganska snart att kallas för Villastaden.

I stort sett utgör bilden en bra sammanfattning av den Nya staden och är troligen från 1900, eftersom också Post-och telegrafbygganden på Prinsgatan 1/ Kunsgatan är uppförd. 1903 års stadsplan kom att ge förutsättningarna för Vasastaden och fortsatt snabb utbyggnad i de södra och sydvästra delarna av staden. Inte minst skapandet av Vasaplan som en monumentalplats för byggnader och kommunikationer.

Bilden är tagen från södra tornet på Hotell Billingen med utsikt över den Nya staden som den såg ut några år före SAJ's tillkomst 1903.  Längre söderut i bildens mitt anas föregångaren till väg - järnvägskorsning för det som senare skulle bli en större plankorsning vid Vasaplan. Det kan ses som en träddunge med väg åt väster och några gårdars bebyggelse öster om järnvägen bl a Hoppetorp som revs 1914, liksom små gårdshus väster om spåret till Västra stambanan. Där fanns vid den här tiden en enkel övergång över spåret, föregångare till Vasaplan.

Lite sydväst om Skolgatans storbygge byggt 1902 på nummer 14 (det "Johansonska huset"), pågår potatisupptagningen som vanligt. Jordbruket är nära och fortfarande viktigt för många som också bor i staden långt in på 1900-talet, även om stadens byggen vid den här tiden snabbt tar alltmer av åkermarken framförallt söderut i det område som blir Vasastaden.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100013)

Väster om Gamla Läroverket trängdes nybyggnationen med något av det gamla ett stycke in på1900-talet. Skolgatan 14 - byggmästare Johansons hus - syns t v i bilden. Bilden är tagen från "Villaskolans" stora trappa, Torgilsgatan tar slut och Döbelsgatan vid åt höger i bild för att bakom Villa Ekelund möta upp Storgatan. (Text delvis från www.vykort.panatet.se)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100232)

Ur bebyggelseregistret; SKÖVDE SATURNUS 4 – hus nr 1, Skolgatan 14; Byggnadsår 1902, osign. ritning., sannolikt ark. Lars Kellman, byggherre byggmästare C A Johanson. Hyreshus ursprungligen byggt med lägenheter om 4 och 5 rum och kök. Byggnaden uppträder i stadsbilden som en intressant solitär med en exklusiv och för svenska förhållanden ovanlig fasadbehandling. Det omväxlande nyttjandet av spritputs och maskinslaget tegel är en sällsynt kombination och saknar motsvarighet i Skövde. Till materialrikedomen kommer kalksten i sockeln, smiden i balkongräcken, samt en slätputsad våningslist med schablonmålade dekorationer i form av stiliserade växtmotiv. Karakteristisk för sekelskiftets arkitektur är också den fantasifulla takutformningen med torn, gavelpartier, smidesräcken och järnflöjlar. Från början hade byggnaden inte sett inredningen av vinden 1942 och förutom en förenkling av fönstrens ursprungliga spröjsning är huset oförändrat, och efter fasadrenovering 1987 ett välbevarat och framträdande exempel på jugendepokens frigörelse från tidigare arkitekturstilar. Det stora hörnhuset med sina tre höga våningar och inredd vind med frontespiser och torn har ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Huset är, trots takkupor från 1940-talet och förenklade fönster, centrums bäst bevarade hyreshus i jugendstil.- 2007: Inga synliga förändringar exteriört.

Ur bebyggelseregistret; Byggnadsår 1875-77, arkitekt Emil Viktor Langlet, byggherre Skövde stad. År 1873 beslutade stadsfullmäktige om uppförande av ett nytt läroverkshus i Skövde, sedan det då varande skolhuset vid torget befunnits otillräckligt. Stockholmsarkitekten EV Langlet, senare känd för flera centralkyrkor i länet, anlitades att först besiktiga alternativa byggnadsplatser, och därefter upprätta ritningar till den nya skolan. Som byggmästare antogs Anders Pettersson, vilken hade byggt flera kyrkor i Västergötland. Läroverket invigdes den 27 september 1877. Fasaderna gavs en putsdekor i återhållsam nyrenässans. Gavelfasaderna pryddes med porträttmedaljonger föreställande historiska personer med anknytning till Västergötland, modellerade av bildhuggaren Frithiof Kjellberg. Den stora utbyggnaden mot väster med samlingssal mm tillkom först efter år 1900, och 1909 inreddes två nya lärosalar på vinden, varvid taket ändrades från valmat till ett sadeltak. Samtidigt borttogs tre av porträttmedaljongerna på norra gaveln till förmån för nya fönster. 1921 upprättades flera förslag till ytterligare tillbyggnad av arkitekten John Åkerlund, av vilka dock inget kom till utförande. Efter tillkomsten av det nya läroverket i kv. Poppeln har byggnaden nyttjats som bl a konsthall och bibliotek, och fungerar i dag som musikskola. Framför byggnaden uppsattes i början av1980-talet den gamla Tritonbrunnen från Hertig Johans Torg, ursprungligen gjuten på J & CG Bolinders Mek. Werkstad i Stockholm 1859. Gårdsmiljö: Stensatt med plattor och smågatsten. Park med gräsmattor och höga träd. Vattenkonst från Hertig Johans torg,av gjutjärn (Bolinders, Stockholm) uppsatt här 1981-82.- 2006: 1982 väcktes frågan om att byggnadsminnesförklara byggnaden. 1995 Gjordes invändiga ombyggnader för att byggnaden skulle använs som teater. 1996 avstyckades den mark som huset står på och gjordes till kvarter med namnet Eric Uggla. Huset fick beteckningen Eric Uggla 1. 2006 används huset som Göteborgsoperans Skövdescen.

Läroverket från nordväst på en tidig bild - före 1887. Man kan se hur sandig jorden är runt Skövde.        (Jämför kartor med Sandgierdesnamn 1700-tal - klicka här!)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100219)

Långt in på 1900-talet låg det lilla gårdshuset kvar bakom läroverket. Här har prakthuset på Skolgatan 14 byggts (1902).

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100226)

Den nya staden från öster 1890 - tal.                                                                                                                                   (Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100035)

Bara en vacker bild! Vid Läroverket med lantbruket alldeles in på knutarna.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101330)

Läroverket med Drottninggatan som "fönster" in mot stadens kärna. Med ett av Skolgatans paradhus byggt av murare Axel Lindström.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnr;  100311)

Ur bebyggelsregistret för Skolgatan 10; Skolgatan 10, Drottninggatan 5 Byggnadsår 1884. arkitekt okänd, byggherre murare Axel Lindström.Ursprungligen ett hyreshus med 4 och 5-rumslägenheter. FA Wahlström upprättade ny-byggnadskartan, eventuellt stod han också för arkitekturen. Byggnaden togs redan på 1910-talet i anspråk för Tredje arméfördelningens stabexpedition. År 1929 ombyggdes huset efter ritningar av Erik Josephson, varvid 1880-talsfasaderna berövades sin rika utsmyckning. Hörntornet, som är ett av stadens tidigaste, ändrades samtidigt något, täcktes med kopparplåt samt försågs med den stora kronan överst på kupolen. I tomtens nordöstra hörn finns ett tvåvåningshus i vinkel med gula, putsade fasader, takgesims och tak, klätt med svart, falsad plåt. Enligt hyresgästerna fanns ursprungligen en gymnastiksal för militären i bottenvåningen och bostad för en gårdskarl i övervåningen. Gymnastiksalen användes senare som tvättstuga . Den stora trevånigsbyggnaden med hörntorn vid stadens, då nyanlagda, esplanad har ett stort kulturhistoriskt värde även om dess ursprungliga fasad har förenklats och därmed förlorat mycket av sin ursprungliga karaktär.- 2007:Både gathus och gårdshus är ombyggda till bostäder. Sirius 4 utgör tillsammans med Sirius 5 en bostadsrättsförening.Klass 2 .

Tidigt 1880-tal. Prinsgatans fortsättning från Skolgatan och t o m Skolgatan saknas på denna bild med apotekarens (1880) och postmästarens (1882) Villor i fokus.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100884)

EN SENARE BILD AV POSTMÄSTARENS HUS - NU SOM BORGMÄSTARGÅRDEN

 

 Skolgatan, Borgmästaregården, 1963 Skövde

Foto Claes Funck, Skövde Stadsmuseum copyright

1889 och nybyggt. I samma storslagna stil som de stora villorna byggdes Elimkyrkan - Baptisternas kyrka - på Kungsgatan (idag nr 23) med bondgård på ena sidan och mitt emot blivande badhus många år senare.  Badhusgatan, dåvarande förlängning av Västra Staketgatan söderut, har ännu inte ordnats med trottoar, medan Kungsgatan framför huset ner t v har fått två stenrader i trottoaren.  Man förstår att detta var utom den gamla stadsplanen och att byggandet här genast blev i folkmun "Den Nya Staden". Utvecklingen gick i en rasande fart. Det är bara 8 år sedan C.V. Palmblad, baptisternas pastor, blev dömd till dagsböter i Skövde för att ha predikat trots förbud! Fotograf: Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60779)