Del I Sid 6: C. Carlsro

BILDSPEL DUROXPERIODEN - bilder av Claes Funck - klicka här! eller scrolla ner för sidan för bilder med text!                                                                                                                     Till nästa sida!


Till sidans botten
Tillbaka tilll föregående sida

CARLSRO'S EGENDOM

Bostaden på egendomen - "Disponentvillan" Carlsro 1907. Foto P. A. Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A607626)

Industrianordning Carlsro - damm med ränna 1907. I slutet på rännan kan man ana ett vattenhjul - se här! Foto Eriksén
 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60761:B)

Utsikt från Våmbs kyrkotorn 1893 över Carlsro's ägor t v över Harkesgärdet och Claesborgs ägor t h upp mot Sydbillingen. Foto Ludvig Ericson

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A71929)

 

Beskrivning av Karlsro (här med K i denna publikation):

"Geografiskt-statistiskt hand- lexikon öfver Sverige, 1882 -1883".

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

(Text från Projekt Runeberg; http://runeberg.org/rosenberg/1/0903.html)

Den med fyrkanter markerade vägen är Carlsro-vägen från förlängningen av Storgatan (numera Skaraborgsgatan) över SAJ och  parallellt med SAJ-banan tills den svänger av mot disponentvillan på höjden. Hela fältet framför, "Harkesgärdet", eller senare "Harket", var Carlsro's industrimarker ända fram till SAJ-banan och norrut mot Billingen. Nya Falköpingsvägen klyver bilden horisontellt med Carlsro-industrispår och SAJ-banan som tydliga vertikala linjer i bilden. (Den prickade vägen är del av 1913 års övningsväg från Skaraborgs Regemente till skjutbanan i Klasborg.) Våmbobäcken gick nu i en kulvert under industrierna och gick in och ut där pilarna visar. Flygbild från början av 1950-talet.

(Flygbild från Annero bostadsrättsförening)

Storhetstiden för Carlsro kalkbruk inföll från starten 1884 fram till på 1920-talet. 1917 bildades Skövde Mekaniska Stenhuggeri och Kalkbruks AB. Kalkbruket vid Carlsro knoppade 1943 av Skövde Gasbetong, sedan 1924 inriktat på gasbetong (blåbetong), kallad Durox, med lokal kalksten och alunskiffer som råmaterial. Från 1955 till nedläggningen 1970 var företaget verksamt under namnet Durox.

 

Från stenhuggeriet avknoppades även 1937-38 Rockwool AB med produktion av stenull från platåbergets diabas. 1986 såldes Rockwool till Partek som 1999 bytte namn till Paroc som numera har viss produktion och kontor i området. Carlsro/Rockwools verksamhet berör inte det nu aktuella området men är av intresse för den historiska bakgrundsbilden om varför Våmbs socken ser ut som den gör idag.

 

1906 etablerades kalkframställning på Gullhögen, tidvis även med stenhuggeri. 1916 bildades AB Gullhögens bruk med August Wingårdh som pådrivande kraft. Ur kalkbruket utvecklades cementindustrin 1924 med huvudsakligen kalksten som råvara. Förutom cement tillverkades även kalkstensmjöl och kaliumsulfat som jordförbättringsmedel. 1951 upphörde kalkbruksdriften helt och cementindustrin expanderade stort. 1953 sysselsattes ca 310 personer vid fabriken, som mest har fler än 400 personer arbetat där. 1973 köpte Cementa in Gullhögen och 2008 var den en av tre kvarvarande cementfabriker i Sverige."

Text ovan från Kulturhistorisk förstudie Brandstorp - Våmb 2012 Våmbs socken, Skövde kommun Catharina Henriksson, Erik Holmström, Maria Norrman Kulturmiljö, Västergötlands museum - kan hämtas via länk nedan!

På karta från 1960 ser man att spår också har byggts till Rockwools fabriker. Spåren ligger kvar ännu idag fram till östra sidan av vägen mitt emot det som var Rockwool. Detta spår hade anknytning direkt med "tre-skenan" på Gullhögspåret och trafikerade egentligen Gullhögsspåret på så sätt med normal spårvidd och gav ingen avkastning till det som varit SAJ-banan, vilken nu trafikerades av  SJ efter att ha överförts 1948 från dåvarande Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) . VGJ hade i sin tur inkorporerat Lidköpings-Skara-Stenstorps-Järnväg (LSSJ) några år efter att SAJ sålts till dem 1935.

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Kalkugnar i de södra brotten, norra Carlsro-området. Rakt söder om Våmbs by.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103960)

Bild från stenindustrin i Skövde. Foto Valdemar Walldén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A140661)

Nya Stenhuggeriet Carlsro från 1917 Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60837 Foto: Eriksén Nya Stenhuggeriet Carlsro från 1917 Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60837 Foto: Eriksén




Carlsro Kalkbruk, var ett stadsnära företag även om området hörde till Våmb. Det härstammar från att egendomens ägare 1853-69, löjtnant Carl Ahlberg, började bedriva kalkbränning jämte ett stenhuggeri år 1853. 1882 utvecklades driften till industriell skala, med Våmbobäcken som kraftkälla, under Sven Sigfrid Ahlberg. 1884 etablerades firman som Sköfde Mekaniska Stenhuggeri. Stenhuggeriet kom att bli störst av stenhuggerierna som fanns i Billingen– Falbygdsområdet.

 

(Text ur; Underlag till Kulturmiljöprogramför Skövde kommun Skövde Stad 1. inledning och historik 2011, uppdaterad 2012)

 

FAMILJEN GRANE OCH CARLSROOMRÅDETS UTVECKLING

(Bild och texter från Runebergsprojektet,org - Vem är Vem 1948 samt Portträttgalleri Skaraborg 1933)

1917 bildades Skövde Mekaniska Stenhuggeri och Kalkbruks AB under ledning av ingenjör Robin Grane. Stenhuggeriet hade 1924 sex hyvlar och kalkbruket sju fältugnar, totalt fanns 30 anställda. Storhetstiden inföll från starten 1884 fram till på 1920-talet. Kalkbruket vid Carlsro knoppade av flera verksamheter. Skövde Gasbetong AB var från 1943 det nya namnet på stenhuggeriet. 1924 hade man inriktat sig på produktion av det nya materialet gasbetong (blåbetong), kallad Durox. Råmaterialet vid produktionen var lokal kalksten och alunskiffer (tillsats av aluminiumpulver) som brändes i fältugnar, krossades och maldes, vattnades, jästes, bands, dimensionerades och slutligen ånghärdades i 200 grader.

Vid 1950-talets början hade man ca 125 anställda. 1955 ombildades företaget till Durox AB. Duroxfabriken lades ned 1970.
(Tillverkningen av blåbetong upphörde i Sverige 1975 bl. a. på grund av radonet som det avger).

Från stenhuggeriet avknoppade Robin Grane 1937-38 Rockwool AB med produktion av stenull från platåbergets diabas som isoleringsmaterial. Mineralullen framställdes genom krossning av diabas som blandas med kalksten och gjuterikoks. Efter smältning och omvandling till fibrer tillförs plast och olja, därefter härdning. Lösullsproduktionen utvecklades 1948 till mineralullsskivor. Rockwool var det första företag i sitt slag i landet. Vid 1950-talets början sysselsattes ca 140 anställda i Skövde. 1986 såldes Rockwool till Partek som 1999 bytte namn till Paroc. Numera har Paroc endast viss produktion. Inga ursprungliga byggnader från Carlsro kalkbruk och Skövde stenhuggeri lär finnas kvar.

Foto av Claes Funck, ur Riksarkivet 2015

Enligt uppgift Vattenhjul med vatten från Våmbobäcken som levererade kraft till stenhuggeriet vid Carlsro. Här i  förfallet skick. Se möjlig placering här!

Ur Skövde Tidning 1895:

 

"Carlsro stehuggeri i Våmb lär ha ha det näst största vattehjulet inom landet! Det går ej mindre än 35 fot (= drygt 10 meter) i höjden. Cirka 3 minuter åtgå för att följa dess kretsgång. Det drives af den genom kalkverket rinnande Våmbsån."

 

(Text från boken Billingen längesen, 5, 2002, Verna Andersson och Alf Brage)

(Bild Verna Andersson, Ljungstorp)




Senare familjemedlemmars insatser för verksamheterna på Carlsroområdet t o m 1948.

DUROX-TIDEN VID KARLSRO

 

 

Gasbetong blev ett mycket populärt byggnadsmaterial i många villor runt om i Sverige. Här en villa från Skövde som byggs 1924.

 

Huset av gasbetong som byggs på bilden finns fortfarande på Harkesvägen 11. Det byggdes av Bo Johanssons farfar C G Johansson, sedermera fanjunkare på I 9/P 4 och det är nog han som syns på ställningen. Huset var enligt uppgift från honom det första gasbetonghuset. Huset var nog inte färdigt för inflyttning förrän 1925 eller 26 även om det kan ha påbörjats 1924.

 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A75043)

 

 

 

Så här ser huset ut idag på Harkesvägen 11 från gatan.

CLAES FUNCK'S FOTOSKILDRING AV DUROXTIDEN 1965

Durox gasbetongfabrik 1965 Skövde. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

Dilox,slipskivefabrik, ägare E. Grane,1965 Skövde. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

Dilox närmast, Granes slipskivefabrik och Durox gasbetongfabrik vintern 1965. Foto Claes Funck , copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

Möte på tåg. Dir. Grane, chef för Dilox , slipskivefabrik granne till Durox, Skövde 1965. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

Klicka på bilden för att se den mindre! Klicka på bilden för att se den mindre!

1965 pågick stora ombyggnader av Durox. Dock hade radon upptäckts och 1967 påbörjades avveckling av all verksamhet. Foto 1965 Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum


Stig Millved, fabrikschef Jackon, Skövde berättar 2013:

"Min far arbetade på Durox-fabriken fram tills dess att Statsföretag, som då var ägare, lade ner fabriken. Då hade man byggt en ny fabrik, som aldrig kom i full drift. Det är den byggnad som Jackon äger idag och som Paroc (tidigare Rockwool) hyr del av för den produktion man har kvar i Skövde. Där tillverkas innertak för bl a kontorsmiljöer (Parafon Auckustik)."

 

KALKUGN-sättare. Vilket ovanligt yrke. Ute året runt i ur och skur utan paraply, kanske med regnrock och stövlar ibland. Durox Gasbetongsfabrik och dess kalkugnsättare. Uppradade för fotografering år 1965 av Claes Funck. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

Klicka på bilden för mindre bild! Klicka på bilden för mindre bild!

Kalkugnsättare, smular sönder skiffer på Durox Gasbetong ute vid berget 1960-tal. Skiffern brändes tillsammans med kalksten och osläkt kalk bildades. Den osläkta kalken avvändes sedan i "götet" i gasbetongfabriken tillsammans med aluminiumpulver ( jäst) sand och vatten mm och likt en bulldeg sattes formar till jäsning och sågning före ´gräddning´ i autoklaver under 8 atomofärers tryck.
Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

Kalksten och skiffer blandas. Kalkugnsättare vid Durox Gasbetongfabrik, Skövde 1965  Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

Kalkugnsättare Durox-Skövde Gas- betong. Man kan orientera sig med hjälp av Gullhögens silo i bakgrunden.

Foto 1965 Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

Här Jipa-Lars som hänger på sitt verktyg.

 

 

Kalkugn sättes av kalkugnsättare på Durox, Skövde - Gasbetong 1965. Bilderna från Durox 1965 finns införda i Träkåks-Skövde, vår barndoms stad. Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum

 

Väl uppe på stenhögen. Foto Claes Funck, copyright Skövde Stadsmuseum

1956 och bilden av ´Berget', som det kallades, fotograferat när Harald Lundberg och Claes Funck var ute och kikade på naturen. ´Berget´ avser Billingen och är rikt på alunskiffer och kalksten. På bilden syns Carlsro och Duroxkalkugnar samt slagghögar. Foto Claes Funck, copyright

Snöig trappa till kalkugnsättarnas omklädningsrum. Det var nedför respektive uppför, denna enkla trappa som kalkugnsättarna skulle gå inne mellan fabrikshusen, till eller ifrån sitt omklädningsrum för att komma ut i berget till de öppna ugnarna och arbetsplatserna, varje dag, morgon och kväll, till och från raster. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

 

Samma trappa nedifrån.  Kalk- ugnsättarnas väg till och från omklädningsrummet på Durox. Foto 1965, Claes Funck, copyright/ Skövde Stasdsmuseum



Detta är dörren in till kalkugnsättarnas omklädningsrum nedanför den långa snöklädda trappan på DUROX. Foto 1965.

Foto Claes Funck, Skövde Stadsmuseum copyright.

1965. Mald bränd kalk, lagrat i silo, sand,vatten och aluminiumpulver blandas i förutbestämmda proportioner. Labbets personal tog ständigt prover och färdigt material testades ständigt med hållfasthetsprov. Claes var själv var labb-assistent 1960-61 och höll på med sådant arbete på Durox ett år före FOTOSKOLAN för vuxna i Stockholm. Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum

 

 

1961 jobbade Claes ett år på Durox labb, efter avhoppet från den tänkta officersutbildningen på T2. På Durox träffade han Hans Brage som hade fysiklabbet på Durox/Skövde Gasbetong som arbetsplats. 1965 då han gjorde ett besök på Durox för att dokumentera verksamheten besökte han naturligtvis laboatoriet också, inte bara produktionen. Hans Brage bodde i Våmb och var farbror till Alf Brage, en av sakkunniga som ägnat mycken tid åt bland annat Billingbygden, genom Skövde Hembygdsförening. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 








Formalia;'
Hans Olof Brage född 2/1 i Fägre - död 7/10 i Skövde, gift 27/5 1955 med
Grethe Antonia Sanders född 23/6 1923 i Danmark - död 5/2 2004 i Skövde

 

 

 

 

 

 

Hans Brage, labbet, Durox- Skövde Gasbetong 1965. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

På Durox kemilabb träffade Claes också Walter Svensson coh Britt-Marie Isaksson (här skymd) från Tidan. 1965. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

Här är bild på Britt-Marie Isaksson, Tidan. Bilden tagen 1965 efter att Claes besökt Durox labb och Britt-Marie och Claes strosar bland rivningskvarter utmed Kungsgatan-Badhus- och Fredsgatan. Foto Claes Funck,copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

 

 

Stig Lindroth labbchef, Skövde Gasbetong/Durox 1965. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

 

 

Gjutformarbetare vid Durox; Skövde Gasbetong-Durox.

Foto 1965, Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

Skövde Gasbetong- Durox, formarbetare. 1965.

Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum.

"Linusa-Karl", Karl Johansson nära Våmbskleven, vars far hette Linus.

 

Färdig ´bulle´ för jäsning, rågeavskrap och skärning före ´gräddning´i autoklaver 1965. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

Formrensare Skövde Gasbetong 1965. Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum. T v Sandén, Skövde i arbete.

Klicka på bilden för att få den mindre! Klicka på bilden för att få den mindre!

1960-61 Autoklaver för bränning och härdning vid Durox CF,1960-61. Under 8 atmosfärers tryck brändes och härdades blåbetongen på Durox, Före detta hade formarna öppnats, rågen skurits bort och med grov ståltråd hade man skurit block i för kunden beställt format. Därefter fördes blivande blåbetongen in i autoklaverna för härdning och därefter avsvalning. Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum

Efter härdning i autoklaven på fabriken lämnades blocken ut ikallagret för avsvalning. Foto Claes Funck, copyright /SkövdeStadsmuseum

 

 

 

 

 

Nybliven pensionär 65 år 1965 Durox/Skövde Gasbetong. Utan namn. Claes träffade på dessa två 65-åringar vid sitt återbesök 1965.

Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

 

 

Just fyllda 65 år. Pensionär vid Durox 1965 Skövde. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILDSPEL DUROXPERIODEN VID KARLSRO (28 bilder ovan) Foto Claes Funck, copyright

Klicka på i-knappen i vänstra övre hörnet för bildtext!

DET ÄLDRE CARLSRO IGEN

Bostaden med omgivande park 1907. Foto Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer  A60758)

Allén upp till bostaden från Carlsro-vägen 1907. Foto Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60760:A)

Parkdammen med gässen nordvästra sidan 1907. Foto Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer:A60759)

Familjen Carl Ahlberg, Carlsro. Fotograf: P. A. Eriksén

(Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145271:94)

 

Villan från parkuppfarten 1907. Foto Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60756)

Överstelöjtnant Carl Ahlberg med ekipage i allén 1907. Foto Eriksén

(Bild Västergötlands Museum  - bildarkivet/bildnummer: A60760:B)

Parkdamm på den östra sidan 1907. Foto Eriksén
 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60769)

Löjtnant Carl Ahlberg, 1860-tal, Carlsro, Skövde, överstelöjtnant och bankdirektör i Skövde. Fadern till Sven Ahlberg å Carlsro, som fr o m 1882 utvecklade driften av Carlsro till industriell skala. Fotograf Delintraz

(Bild & text Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145033:83)

Löjtnant Carl Ahlberg byggde sig 1864 en fastighet på Torggatan 10 (då Staketgatan 9) för pengar från kalkbruket och från sin verksamhet som bankdirektör kan man förmoda.

 

Ur bebyggelseregistret; SKÖVDE SKADE 1: Torggatan 10, Före detta Staketgatan 9, S:ta Helenagatan 1.Fastigheten intar en särställning genom att dess byggnadsbestånd har förblivit praktiskt taget oförändrat under mycket lång tid. Inget hus har vare sig nybyggts eller rivits sedan 1878. Järnstaketet och träden i fastighetens nordvästra hörn erinrar om den forna trädgården, på 1800-talet en vanlig beståndsdel av stadens tomter. Gården är intressant disponerad med en från gatorna nedsänkt nivå, vilka nås via en stensatt ramp från Staketgatan. Arrangemanget gör att källaren i huset vid Torggatan är tillgänglig i plan med gården. Bostadshus, Torggatan 10. Byggnadsår 1864, arkitekt okänd, byggherre löjtnant Carl Theodor Ahlberg. Inkomster från Carlsro Kalkbruk, grundat av och troligen uppkallat efter byggherren, torde ha finansierat detta stenhus. Den nuvarande rika puts och gipsornamentiken, även på gårdsfasaden, härrör dock från en modernisering 1876-77 av dåvarande ägaren, byggmästare AP Larsson. Denne uppförde även den mindre flygeln år 1878. - 2007 var byggnaden renoverad och moderniserad invändigt och hela gårdsfasaden är omgjord med nytillverkade dörrar, fönster och balkonger. Hela gården är omgjord med stenbeläggning och upphöjda rabatter.Byggnaden vid Torggatan 10 har, trots omgjord gårdsfasad, ett mycket stort kulturhistoriskt värde på grund av sin ålder som ett av det nya Skövdes första stora hus och på grund av sin rika putsfasad från 1876. Industri- och bostadshus, Staketgatan 9. Byggnadsår 1877-78, arkitekt okänd, byggherre byggm. Anders Petter Larsson.Huset vid östra tomtgränsen byggdes med en verkstad och flera smålägenheter. Tegelstenen har här använts som ett arkitektoniskt element i sig själv och anger proportionerna för mönstermurning, våningsband, taklist och lisener. Huset är ett intressant och sällsynt exempel på genomarbetad tegelarkitektur från slutet av 1800-talet.- 2007: Huset från 1864 rivet och ersatt med moderna bostadshus. Den intressanta gården är därmed borta.

 

Ur Kommunens Miljö Kulturprogram: Skade 1 Torggatan 10/Staketgatan 9/S:ta Helenagatan 1 .1991 fanns hela fastighetens välbevarade bygg- nadsbestånd i behåll, Skade 1 var i princip oförändrat sedan 1878 vilket gav fastigheten en särställning kulturhistoriskt sett bland Skövdes bebyggelse. Efter en brand 1993 har 1870-talshuset rivits och ersatts med ny bebyggelse, idag återstår endast det äldre bostadshuset från 1864. Stenhuset byggdes av löjtnant Carl Theodor Ahlberg, troligen finansierat med inkomster från Carlsro kalkbruk. Huset moderniserades 1876-77 varvid den rika puts- och gipsornamentiken tillkom. Det har renoverats på 1990-talet och fått nya fönster men den rika putsarkitekturen är fortfarande i behåll, avfärgad i brutet vitt.

 


HÄR NEDAN KAN DU TITTA PÅ NÅGRA INTERIÖRER (7 bilder) FRÅN DISPONENTVILLAN:

Klicka på första bilden - och sedan på pilarna!

 

Foto Eriksén

(Bilder Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60754, A60763 - A60768)                                                                                   ← Till sidans topp!

KONTAKTFORMULÄR FÖR DENNA SIDA
(av säkerhetsskäl logas alltid IP-adressen!)
(din e-mailadress lämnas aldrig ut!)