Del II Sid 6. Runt Backa gård/Väberga by

Utgör också En enkel resa 4
(45 bilder)!

Tillbaka till rubrikerna för En enkel resa!
Läs mer om Backa gård på www.ljungstorpshistoria.se - klicka här! (Öppnas i nytt fönster!)
Läs mer om Väberga By och Väberga-gårdarna på www.ljungstorpshistoria.se - klicka här! (Öppnas i nytt fönster!)

SAJ'S EXPROPRIERINGSKARTA NÄRA FORNA VÄBERGA OCH BACKA GÅRD

 

 

Expropriationskartan för SAJ vid Backa gård med Nyborgskorsningen och Backakorsningen för vägen från Svea och andra gårdar öster om järnvägen. Man kan se att järnvägen krävde en sväng ner från vägens tidigare riktning och utmed järnvägen innan den gick över spåret ner mot Backakorsningen. Den gamla vägen togs bort.

 

Väberga by låg en gång nära här, strax norr om Backa gård till vänster utanför kartan.



Marken togs i bruk av Skövde Axvalls Järnvägsaktiebolag redan i mars 1902! Långt innan expropriatinsbeslut, mm.

EXPROPRIERADE ÄGOR OCH ERSÄTTNING FÖR BACKA GÅRD FÖR JÄRNVÄGENS ANLÄGGANDE

Dokument från Backa gårdsarkiv via Carl Arvid Tell, 2013 Dokument från Backa gårdsarkiv via Carl Arvid Tell, 2013

Godsägare Eklinds exproprierade ägor 1904 enligt beslut av Expropriatinosnämnden vid sammanträde den 15, 16 och 17 september 1903. handlagt av expropriationslantmätare A.H. Öhrvall

Dokument från Backa gårdsarkiv via Carl Arvid Tell, 2013 Dokument från Backa gårdsarkiv via Carl Arvid Tell, 2013

GODSÄGAREN OCH STYRELSELEDAMOTEN I SAJ , ALFRED EKLIND, INTE NÖJD MED BESLUTET !

Godsägaren och styrelseledamoten i SAJ besvärar sig över Expropriationsnämndens beslut och kräver högre ersättning.

Han får rättens beslut på att få 18 kr för åkermark per ar under gårdens bruk och 8 kr per ar för annan åker,och 4 kr per ar för betesmark. Man fastlägger också vissa jordremsor och deras beskaffenhet samt att de får behållas efter lösen med halft pris.

Bolaget får också åta sig utfartsväg mellan första och andra övergången, samt parallellväg å J. G. Anderssons dödsbos mark vid tredje övergången och upptagande av vissa diken. Ersättning för flyttning av en vadbod med 40 kr tillerkännes  jordägaren.

Ersättning för förhöjd brandersättnigsavgift och övriga olägenheter tillerkännes jordägaren med 800 kr.

Allt annat i begäran avslås.

Se nedan hela domslutet i avfotat original sida för sida:

BACKA OCH SAJ

Läs mer om Backa gård på www.ljungstorpshistoria.se - klicka här!

Backa Gård med anhalten alldeles till vänster hitom spåret, mot gårdsplanen till i stort sett mitt emot banvaktsstugan i öster.

(Bild från Carl Arvid Tell, Backa Gård, 2013)

Backa egendom från sydost, där man ser SAJ-spåret i förgrunden med banvaktsstugan med sina uthus till höger och överfarten av Vässtorpsvägen. Hållplatsen var snett framför för dungen av träd framför Backas huvudbyggnad med den östra trädgården och relativt mitt emot Banvaktsstugan som kan ses på bilden och på så sätt efter vägkorsningen för tåg ankommande från Skövde.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

På kartan anar man hur den gamla vägen över SAJ-svängen gick från Svea och senare Nyborg mer norrut rakt över fältet och sedan mellan de två ägor som är utmärkta med en rågång sig emellan på Backasidan med sikte på ladugården. I och med järnvägen drogs vägen söderut och mynnade ut mitt för Backa gårds boningshus. Med banvaktsstugan tvärs över från boningshuset räknat. På 1960 års karta har också tillkommit en helt ny väg runt hela spårsvängen in mot Backa.

 

Väberga lever kvar som delnamn för viss lägenhet på kartan, vilket man också kan se söder om Backa gård på dagens karta.

 

Svea gård till höger på kartan är uppväxtplats för Verna Andersson och hennes bror Arne Andersson (senare med tillägget "Skultorparn"), vilka berättat i många böcker och tidskrifter om den svunna tiden i bygderna runt berget och inte minst från sin barndoms hemtrakt. Arne körde bl a en tid mjölk i flaskor till mejeriet i Varnhem via Nyborg och Backa gård och fick då ta sig över järnvägen två gånger dit och två gånger hem. När familjen gick eller körde direkt till Varnhem tog man ofta vägen ner över Ängerås och passerade järnvägen där.

OVÄNTAD KONSEKVENS FÖR BACKA GÅRD AV JÄRNVÄGENS FÖRLÄGGNING; UR FÖRSÄKRINGSHANDLING

Tack Carl Arvid Tell, Backa gård, som ställt alla dokument ur gårdsarkivet till förfogande vid besök i hans hem under 2013!

Alfred Eklind, ägare av Backa gård och ledamot av styrelsen för Skövde-Axvalla Jänrvägsaktiebolag har tydligen haft en fråga angående sammanalgda kostander för brandförsäkringen per "brefkort" till "Allmänna Brandsförsäkringsverket för byggnader å landet". Här kommer då svaret som ett förtydligande att;

"Som upplyst blifvit att husen No 5, 6, 9 och 10 är belägna inom 60 meter från under anläggning varande jernväg, hafva dessa byggnader som äro försedda med vekt tak, påförts en förhöjd afgift af kr. 29:13 per år att utgå under 24 år, eller på en gång erlagt för alla 24 åren, efter rabatt, kr 423:93. Sedermera har äfven protokollsutdrag härom tillställts Eder. Nytt brandbref kan icke utfärdas, men kan, om så önskas, bevis angående försäkringen mot lösen erhållas.
"Allmänna Brandsförsäknringsverket för byggnader å landet/ Otto Robbert"

 

Troligen har Alfred Eklind inte från början fullt ut varit medveten om de tillkommande kostnader som järnvägen medför för hans egen del ur försäkringshänseende och därför ställt frågor per "brefkort".

PLANRITNING BACKA GÅRD EFTER SEKELSKIFTET - FRÅN BRANDFÖRSÄKRINGSHANDLING

Klicka på skissen så ser du den i mindre storlek! Klicka på skissen så ser du den i mindre storlek!

Planritning av byggnaderna för Backa gård belägna mindre än 60 meter från Backas värderade byggnader ingående i försäkring - vilket torde vara de flesta som då fanns! Gården var då samlad på en plats mer söder om nuvarande placering av ekonomibyggnader. Den innehåller t o m en ritning ovanifrån av rundtröskan belägen på östra sidan av logen med lador. Man kan lätt företställa sig hästarna som går runt, runt och ger kraft till tröskverket.

I försäkringshandling år 1919 konstaterar man att byggnaden med loge och lador är riven - här N:o 4. och att stellet - här N:o 2 är nybyggt 1915.


OBS! Norr är rakt åt vänster på bilden!

Klicka på textbilden så ser du den i mindre storlek! Klicka på textbilden så ser du den i mindre storlek!

Förteckning/beskrivning över de på kartan utritade byggnaderna, som passeras av "järnväg för allmän trafik mellan Sköfde och Axvall, trafikeras med lokomotiv 36,8 meter från N:o 6, 54 meter från N:o 4 och 55 meter från N:o 5".

VÄRDERINGSBESKRIVNINGAR CA 1915 FÖR NY STALLBYGGNAD



 

En textmässig beskrivning över stall-byggnaden.

 

STALLBYGGNADEN beskrivs som i särdeles gott skick med bl a 25 fönsterlufter med tillbehör, dubbelportar och 2 andra portar, ljusgårdar och luftskorstenar. Dem är 39,2 meter lång och 10,7 meter bred med 4,75 meter mellan sten och takfot.


















DET FORNA VÄBERGAS RELATION TILL BACKA GÅRD

Läs mer om Väberga By och Väberga-gårdarna på www.ljungstorpshistoria.se - klicka här!

På lantmäterikarta 1794 över storskiftet Billingeliderna så presenteras Wäberga och Backas inägor som en helhet så här i akvarell.

 

 

 

På ägodelningskarta för Ängerås 1805 så presenteras grannen i nordväst som Wäberga by med Mellomgårdar och Backa i en stilig akvarell med grönska runt boningshusen! (Här starkt förstorad.) I text på 1877 års karta ser man "Backa egendom med underlydande Väberga, Solberga och Vässtorp". Då hade grunden för Backas ekonomiska gränser växt fram.

 

WÄHBERGIA BYE - VÄBERGA BY  VAR EN DEL AV GRUNDEN FÖR BACKA GÅRDS UTVECKLING
- GÅRDARNA I VÄBERGA INKORPORERADES MED BACKA OCH FÖRSVANN

GEOMETRISK AFRITNINGH ÖFWER WÄHBERGIA BY UTHI SKARIKE SOCKN, WALLE HÄRADH, SKARABORGS LÄHN

 

Geometrisk avritning över Väberga by i Skarke socken, Valle härad, Skaraborgs län. Kartan daterad till 1701. Geometrisk avritning avser att kartan är ritad med inriktning endast på avgränsningar av olika ytor tillhörande samma enhet. Du hittar kartan och alla dess delar i förstoring - klicka här!

Wähbergia by var 1701 vid denna geometriska avmätning en ansenlig by till ytan, med gårdsbyggnaderna samlade norr om Backa, då inte var skiftade. 150 år senare var byn borta som by och juridisk enhet i lantmäterivärlden. Troligen mest på grund av att en frälseägare samlade marken till sig som ensam ägare. Marken kom senare att i stora drag införlivas med Backa egendom som växte.

 

Väberga by gränsade mot Öglundavägen i väster, Backa gård i söder och Hålltorp och Höjentorps ägor på norra/östra sidan samt samfälld betesmark på östra sidan.

 

Väberga by hade som de flesta andra byar den viktiga bäcken rinnande rakt igenom byn.

 

Utom byn, men nära den, finns en backstuga belägen på det som ser ut som Backas och Skarcke bys ägor.

Öster om Backa ligger ett Knichteställe, dvs det senare benämnda Fallet.

 

På 1960 års karta är de röda markeringarna bara ett försök att visa inom vilket område en tät bebyggelse har legat för Väberga by. De centrala delarna av detta område är idag fornminne - se nedan! SAJ-svängen ligger centralt mitt för Backa gård, som hade sin huvudentré med uppfartsväg och rundel från hållplatsen vid SAJ-spåret. Mitt emot huset låg Backa banvaktstuga ägd av Järnvägsbolaget från början med litel jord till att brukas som löneförmån av banvakten!

Fossil åkermark och den nedre blå delen med tät bebyggelse (RAÄ-nummer Varnhem 145:1). Områdena stämmer också med delar av Väberga by, dess gårdar och odlingar. Väberga by var en uråldrig odlingplats. Fossil åkermark och den nedre blå delen med tät bebyggelse (RAÄ-nummer Varnhem 145:1). Områdena stämmer också med delar av Väberga by, dess gårdar och odlingar. Väberga by var en uråldrig odlingplats.

(Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet Koordinater SWEREF 99 N,E6473983, 421523 Skala 1 : 5000)

 

Riksantikvarieämbetet skriver:

 

"Bebyggelselämningar, inom ett ca 175x50-125 m st område (N-S).Hela området har praktiskt taget varit bebyggt. Där finns minst 7grunder efter bostadshus, alla troligen enkelstugor, ca 30 grunder efter uthus och 2 källargrunder.

 

Intill uthusen synsflera gropar efter gödselstäder. En detaljkartering i jämförelse med kartmaterial skulle klarlägga gårdarnas planering. I S delen finns en fägata bestående av 2 rester av stenmurar ca 50 m l(ÖNÖ-VSV) som i V syns mynna i en öppen plats. Beväxt med enstaka lövträd i huvudsak äldre askar.Bytomtens utsträckning har sannolikt varit något större. I desskanter ligger nu 4 bostadshus, varav möjligen ett NV skulle kunnarest av äldre bebyggelse. 2 är sentida arbetarbostäder och ett är en modern villa. Tomterna till dessa har medtagits endast i den mån bebyggelselämningar är synliga.

Flera kan finnas på den ytligt planerade villatomten i SV. Om bytomten gått ut över numera odladmark eller området för Backa gårds nuvarande ekonomibyggnader är oklart. S om stallet in områdets S del är en gammal vägbank och en damm, som ha ingått i bytomten. Välbevarad bytomt, som måste anses helt övergiven genom den sena herrgårdsbildningen S härom (Backa egendom)."

 

(Ur Billingen längesen, 1, 1989, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

BACKA GÅRDS EKONOMISKA GRÄNSER PÅ 1877 ÅRS KARTA

På kartan 1877 kan man se spåren av området för Väberga by's gårdar alldeles nordväst om den nu norr om boningshuset förlagda ladugården för Backa gård. Eftersom Väberga by i stort sett bara hade en ägare när det var aktuellt, kom byn aldrig att laga skiftas och på så sätt låg alla gårdarna i byn kvar på gammal ursprunglig plats tills byggnaderna hade tjänat ut sitt syfte vid 1800-talets mitt.

 

Den röda gränsen (här förstärkt med grönt) visar ågotillhörighet för Backa gård med Vässtorp och Solberga och hela det forna Väberga som en ekonomisk enhet.

 

Ägaren till Backa gård under 1800-talets första hälft ägde också frälsegårdarna i Väberga by. Då är det naturligt att gränserna började suddas ut. En del av byns marker ger ännu på 1877 års karta namn åt fälten söder om Backa gård. På 1877 års karta kan man se vissa ägoområden skrivas "Till Backa med underlydande Solberga, Vässtorp och Väberga". Backa egendom tog egentligen över större delen av Väberg och dess gårdar och mark och redan 1860 kan man säga att Väberga by försvinner som självständig by. Mer om Väberga by nedan!

 

Backa egendom hade under 1800-talet, som man ser på kartan, utvidgat sin trädgård med ett antal gångar och gräsmattor (säkert också planteringar) västerut från boningshuset från den på karta 1727 inritade trädgården.

 

Här kan man se att en av vägarna från Backa också gick rakt söderut ner till Ängeråsvägen och vidare ner till Varnhem. Ängerås hade vid den här tiden två vägar. Den västra av dem kallades kyrkvägen och gick över Nygården, den andra gick rakt söderut  ner till Hålltorp.

 

Svea heter Vässtorp och den stigprickade vägen västerut gick via nuvarande Nyborg, Fallet och gamla Solberga, som vid tillfälle har räknats till Väberga by i historien. Vägen gick här ännu mer norrut innan den nådde Backa. En antydan till stig från Vässtorp kan man se också söderut mot Ängerås.

 

OBS! Det är på den här kartdelen man tydligast kan se att det redan på underlaget till 1877- 82 års utgivning av kartan går att skönja den dragning som SAJ sedan kom att få här. En svag röd linje skissar SAJ's senare dragning i början av 1900-talet. Den måste alltså ha varit stakad långt innan kartan trycktes och således troligen redan direkt efter 1872-01-13 beslut i stadsfullmäktige i Skövde, att företa en "undersökning om järnvägs anläggande över Billingen till Axvall".

BACKA GÅRD - KORTHISTORIA

-1721 Kronan
1721-1832 Familjen Lundin
1832-1844 Familjen Svalander
1844-1875 Familjen Wetterberg
1875-1886 Familjen Schöler
1886-1913 Familjen Eklind
1913-1934 Familjen Billing
1934-1936 Familjen Ranow
1936-1968 Familjen Harry Tell
1968-1999 Familjen Hans och Carl-Arvid Tell
1999- Familjen Jakob och Carl-Harry Tell

 

År 1721 köpte Häradshövding Jonas Fredrik Lundin Backa av Kronan. Backa hade tidigare varit ett hejderidarboställe, men nu fick den nya ägaren till uppgift att utöva tillsyn över Billingens kronopark. Samtidigt som Lundin köpte Backa köpte han också en av gårdarna i Väberga by, en by som gränsade i norr till Backa. Under 1700 - talets gång köpte han de två andra gårdarna i Väberga om vardera ett mantal.

År 1848 köpte den dåvarande ägaren Niklas Wetterberg gården Solberga, och i och med detta fick Backa i stort sett sin nuvarande storlek. En hel del mindre fastigheter har inköpts av senare ägare men en del avyttringar har också gjorts. Under 1880-talet uppförde Schöler den nuvarande huvudbyggnaden på Backa, dvs det stora stenhuset, och detta var nog en av orsakerna till att gården fick säljas på exekutiv auktion år 1886. Från 1890-talet och framåt har de olika ägarna genomfört en modernisering av jordbruket, tex stenröjning och dikning.

(Text och bild av Johanna Tell / Carl-Arvid Tell - från hemsidan; http://www.ollovsgarden.se/om-garden-och-oss)

BACKA EGENDOM 1700-TAL

BACKA OCH VÄBERGA BY MED EN OCH NY ÄGARE 1721, HÄRADSHÖVDINGEN JONAS LANDIN

Backa geometrisk Delineation 1727. Troligen fastläggs nu gränserna för hemmanet med den nye ägaren. Till höger om Backa boningshus på kartan motsvarar det nu fastställda området nästan området inom järnvägsböjen i senare tid. I nordväst kan man se att Väbergia mellangården 1/2 mantal gränsar och det skall finans en fägata ("fänadsdrift") mot utmarken. På den högra sidan - nordöst och österut - så möter i allt utmark. Detta var mark som tillhörde Kronoparken fram till att Kronoparken i det som kallas Billingeliderna skiftades 1801.

 

Backa gård hade tillsammans med Nohlgården köpts 1721 av häradshövdingen över Valle, Gudhem, Kåkinds och Vilske härader, Johan Lundin för 150 riksdaler silvermynt. Kartan kom alltså till 6 år efter köpet.                                                                     

(Ur Billingen längesen; artikel av Verna Andersson, Ljungstorp, 1989)

 

I söder gränsar kohaga till Prästgården i Skarike och i sydväst "Skarikes byijhemand åkrar". Västerut Skarikes byes ängar.

 

 Man kan se att en ny trädgård anläggs västerut från huvudbyggnaden på Backa och ladugården ligger lite nordost om huvudbyggnaden. Redan vid den här tiden går det att se ursrpunget till den senare rundeln framför huset på den östra sidan som en gårdsplan.

 

Här har också den lilla backstugan som fanns på 1701 års karta norr om Backa gård övergått i Höjentorps ägo - Tåhn eller Dijkaretorpet kallas den nu.

BACKA EGENDOMS HISTORIA 1832 - 2004

1832 köper sergeanten Samuel Magnus Svalander Backa med omgivande gårdar, förutom Solberga gård, efter sonen till Johan Lundin, Erik Lundins änka Sophie Lundin född Leijonstolpe och hennes barn för 6 000 riksdaler.

1844 köptes gården av Niklas Wetterberg, senare major och riddare av den kungliga svärdsorden. Han var den som lade upp de riktlinjer som resulterade i Backa gårds expansion. Då var gården liten - endast 1/2 mantal (ett mått på gårdens avkastning). Han ägde redan gårdarna i Väberga by.

1848 köpte han till Solberga gård av änkefru Lundin, född Leijonstolpe.

1873, efter Wetterbergs död, köpte Sören M Schjöler Backa, Solberga, m fl fastigheter ur hans dödsbo - se nedan!

1881-82 byggdes den huvudbyggnad vi ser idag av Schjöler i nordtysk stil (kom själv från Schlesvig-Holstein) för 40 000 rdr. Hans stora satsningar på gården var inte omedelbart lönsamma och han var tvungen att lämna gården till exekutiv auktion 1886 efter konkurs.

 

FAMILJEN EKLINDS TID PÅ BACKA GÅRD FRÅN 1886 DEN 15/10  TILL GÅRDSFÖRSÄLJNINGEN 1912

Porträttfoto av Alfred Eklind (Foto från Urban Rydin, 2013-07-12) Porträttfoto av Alfred Eklind (Foto från Urban Rydin, 2013-07-12)

Alfred Eklind var en av de kraftfulla förespråkarna för en järnväg mellan Skövde - Axvall som också skulle passera hans egendom med hållplats. Han tog också plats i styrelsen direkt vid konstituerandet 1899-06-29 - se här!


"Alfred var inspektor på Redberga säteri när han 24/5 1883 gifte sig med Isabella Rydin. Hon var oäkta dotter till Wilhelm Röhss d.y. vars donation bl.a. grundade Röhsska museet i Göteborg. På säteriet föddes dottern Annie 1884 och sonen Nils 1885.

I juli 1886 köptes Backa Gård för de Röhsska miljonerna och paret bosatte sig där.


Enligt uppgift från släkten var Isabella ute och red och träffade då sin ungdomskärlek Ernst Hammarberg. Det sade klick direkt och 1900 lämnade hon man och barn för denne. Enligt ytterligare uppgifter från släkten flyttade barnen och Alfred efter henne till Göteborg för att försöka hålla ihop äktenskapet.

(I husförhörslängden kan man se att de flyttade till Gustavi församling 21/2 1900 - de återflyttade 17/7 1901, samma dag som skilsmässan fick laga kraft genom Göteborgs domtolsutslag. Kommenter; Kent Friman, 2013)

Det gick inte bra så därför flyttade de tillbaka till Backa. Alfred och Isabella skildes 1901. Alfred dog 29/12 1910. Tanken var att sonen Nils skulle ta över Backa men han avled i februari 1911 efter en olyckshändelse. Fastigheten såldes därför.  

Isabella var Wilhelm Röhss favoritdotter och erbjöds få ta sig efternamnet Röhss. Eftersom hon var den enda av de fem syskonen som skulle få det avstod hon.

Wilhelm Röhss d.y. levde tillsammans med Amalia Rydin utan att gifta sig. Detta var en oerhört hemlig affär men de fick fem barn mellan åren 1875 - 1895.


Brodern till Isabella, Carl Rydin, (min farfarsfar) ägde 1882-1885 Loringagården."    (Text från Urban Rydin, 2013-07-12)


(Mer om Wilhelm Röhss .dy. hittar ni på Wikipedia  http://sv.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Röhss_den_yngre )


Alfred Eklind var också en av de få som stod emot kyrkoherden David Holmgren och reserverade sig på kyrkostämmor mot de beslut som fattades kring många av de ekonomiska beslut som togs. Som revisor var han starkt kritisk och domkapitlet beskrev honom som Varnhems starka och kloka man.                                          (Baserat på Birgitta Rudbergs bok om den De la Gardieska gravkassan)
 

 

Läs mer om Alfred Eklind som styrelseledamot av Skövde Axvalls Järnvägs Aktiebolags styrelse - här!



Familjen;

Eklind Alfred; Blev 63 år F. 11/7 1847 i Näsby, Almby (T) Föräld: Anders Ericsson (1814 -1881) & Lovisa Jansdotter (1815 -1876)
Död 29/12 1910 på Backa, Varnhem
Äktenskap med Isabella Wilhelmina Rydin (1861 - 1951) Vigsel varade: 1883 till 1901
Makan Isabella Wilhelmina Rydin föds 1861-01-13 Garnisins fors, Göteborg

Eklind, Annie Wilhelmina. Född 11/3 1884 på Redberga säteri
Eklind, Nils Alfred. Född 24/7 1885 på Redberga säteri
Eklind, Märta Isabella Amalia. Född 24/3 1889 på Backa, Varnhem
Eklind, Harald Vilhelm. Född 8/8 1891 på Backa, Varnhem
Eklind, Hjalmar Fredrik. Född 8/8 1892 på Backa, Varnhem

 



 

Porträttfoto av Isabella Eklind född Rydin som lämnade familjen 1900 på Backa för sin ungdoms älskade.



Amalia Rydin (Isabellas mamma) gick bort i Göteborg den 21/5 1893.

 

(Info och foto från Urban Rydin, 2013-07-12)





Porträttfoto av barnen Eklind;

Från vänster; Harald, Annie, Märta, Nils och Hjalmar
.


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

 

 

Porträttfoto 1904 under militärtjänsten av Nils Alffred Eklind - den son som skulle ta över Backa gård efter sin fars tragiska bortgång 1910.

Själv omkom han i en olycka med en färja i Göteborg i februari 1911, bara någon dryg månad efter sin faders död, då endast 25 år gammal.

Nils var då arrendator av gården Fredrikshamn utanför Göteborg (Bäckabol i Backa socken, Hisingen).

 

 

(Information från Urban Rydin, 2013)


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)



 

Porträttfoto av Harald Eklind som skulle ha blivit läkare, men dog i blindtarmsinflammation 1914 under sina medicine studier i Uppsala, endast 23 år gammal.
 

(Uppgift från Urban Rydin, 2013)


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

FAMILJEN ALFRED EKLIND - ETT TRAGISKT SLUT PÅ BACKA-TIDEN FÖR DENNA FAMILJ



1910 den 29 december dör godsägaren Alfred Eklind.


1911 den 9 februari dör sonen och efter-trädaren Nils Alfred Eklind i en olycks-händelse och eran Eklind tar slut på Backa gård.


(Klipp från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)


Ur samtidens tidiningar:


Godsägare Alfred Eklinds begravning



(Klipp från gårdsarkviet Backa gård genom Carl Arvid Tell, 2013)


 

Hans son och tänkte efterträdare Nils Alfreds begravning.
 

Sonens olycka var att han föll av en färja i Göteborg och klämdes så illa att han kort tid därefter avled på Sahlgrenska sjukhuset

 

Olyckan skedde 7/2 och han dog 9/2 1911.


(Uppgift från Urban Rydin, 2013)

(Klipp från gårdsarkviet Backa gård genom Carl Arvid Tell, 2013)



Sonen Haralds eftermäle:

Läkarstudenten dog enligt uppgift av blindtarmsinflamma-
tion den 11/5 1914.


(Uppgift Urban Rydin, 2013)

(Klipp från gårdsarkviet Backa gård genom Carl Arvid Tell, 2013)

 

Backa gård på Eklinds tid med familjens två hundar i förgrunden. Fotograf Charlotte Hermansson, Skara  (Fotokopia från Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

1912 köpte Axel Konrad Billing Backa gård av Eklinds dödsbo. Han byggde de äldre arbetarbostäderna och hade hästar och ägorna brukades som vall. Han försåg också regementena i Skövde med hö.

1934 köpte en fru Edit Ranow gården för 115 000 kr för att drivas med en inspektor och hon lät uppföra en del av nuvarande ladan och rev den fallfärdiga ladugården.

 

FAMILJEN TELL PÅ BACKA GÅRD FR O M 1936

Bild från Varnhemsbygden 2004 Bild från Varnhemsbygden 2004

 

1936 köptes så Backa av agronomen Harry Tell av fru Ranow.
Sedan dess har Backa egendom varit i familjen Tell's ägo.

1936 fanns en traktor på gården och dessutom nio hästar och en vagnshäst för transporter. Utöver dessa fanns här en avelshingst, två ridhästar och två eller tre unghästar, som skulle köras in.

1938 byggde han ny ladugård och behovsdikade samt tog bort en stor mängd sten som hindrade den moderna utvecklingen med nya maskiner.







På bilden familjen Tell med fr v mamma Märta och barnen Carl-Arvid, Elsa och Hans samt pappa Harry. Foto från 1940-talet.



Stenbrytning med egeninköpta stora maskiner gjordes ända fram till och med sommaren 1964.

Äldre stenröjarmaskin vid Backa gård för att förbereda för "nya tidens" maskinskötta marker.                                                  

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Höhässjning början av 1940-talet. Från vänster rättaren Tage Lindahl, Karl Lundberg, Sandlid, Sifrid Johansson och Harry Lundberg.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

(Bild ur familjealbumet Carl Arvid Tell, 2013)

Vintervägröjning 1940 där vägen till Höjentorp skottas med skyffel av på bilden 13 man!                                                         

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Vintertid 1940. Pappa Harry, Hans, Elsa och mamma Märta åker Trollhoppan med hästen Prima.                                                    

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

 

1939-1945 var Backa en fältdepå med kompaniexpedition i ett av de stora rummen på nedervåningen med egen telefon.

Vid inkallelserna och hemresorna var en av de första åtgärderna att ringa stinsen i Skövde och be honom stanna tåget vid Backa. Kompaniet omfattade 164 man. En tredjedel av ladugården uppläts till vapen. I den övriga delen fanns kor. Backa var enlligt kompanichefen Erik Scholander mycket lämpligt som fältdepå. Bara några hundra meter från gården går järnvägslinjen Skövde - Axvall, och nära gården fanns en banvaktskur.

 

Första Kårpansarvärnskompaniet från I 9, numera P 4, mobiliserar 1940. Fältdepån fanns kvar under hela kriget.                        

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

 

1951 inköptes nästa traktor och då behövdes ändå tre par hästar på gården för skogskörslorna, då det inte fanns några skogsvägar.

1958-62 byggdes skogsvägar på Billingen, vilket gjorde att hästarna inte behövdes i skogsbruket längre.

1961 inköptes så traktor nummer tre.

1965 gick den sista arbetshästen till slakt. Stallet rymde 20 hästar och var en gång fullt.

1968 köptes gården av sönerna Car-Arvid och Hans Tell och genomförde en modernisering av ladugården med utökning av antalet kor från 36 till 60 st.

1970 renoverades det stora huset och en ny arbetarbostad byggdes i parken - Parklyckan.
1977 byggdes ny arbetarbostad där den gamla smedjan låg.
1979 arrenderades gården Hålltorp av Garl-Arvid och Hans och vilket gäller fortfarande.
1989-90 genomfördes om- och utbygnad av ladugården, så att koplatserna kunde ökas från 60 till 84 st.
1992 genomfördes om- och tillbyggnad av stallet till att rymma 65 ungdjur.


Foto på Märtha Tell och Carl-Arvid Tell från 2002.

Märtha föddes i Skillingaryd den 8 september 1905,. Hon växte upp i Norrköping, där hennes far var gymnastiklärare. Faföräldrarna bodde på Smedjegatan 6 i Skara, så där firades många jular och en del av sommarloven. Märtha arbetade som bohållare på Systembolaget i Skara 1930 - 1936. Hon avled den 10 okto-
ber 2003, då bosatt i Skara, sedan barnbarnen tagit över
gården.

 

Harry Tell, hennes make, föddes på Ökull 13 februari 1897.                                                                   (Bild från Varnhemsbygden 2004)
Han växte upp på Smedjeg. 6 i Skara. Han avled 30 mars 1970.

De nuvarande ägarna Jakob och Carl-Harry Tell  (Bild från Varnhemsbygden 2004) De nuvarande ägarna Jakob och Carl-Harry Tell (Bild från Varnhemsbygden 2004)

 

1999 köptes Backa gård av sönerna till Carl Arvid Tell, Jakob och Carl-Harry Tell. De driver gården som 2004 omfattade  125 hektar åker och 164 hektar arrende tillsammans med 272 hektar produktiv skogsmark.

2004 hade gården 84 mjölkkor och 140 ungdjur samt bedrev en viss köttdjursuppfödning på gården Torp.

2012 påbörjades en ny storsatsning från de båda ägarnas sida med bl a bygget av en ny ladugård.


2013-07-06 Bröllopp på Backa, då Jakob gifter sig med Josefine - fyra bilder på fotografens hemsida - se här!




















(Backas historia1844 -  2004  bygger nästan helt på artikel berättad av Inga-Britt Holm och Eva Bozovic i Varnhemsbygden 2004, medlemsblad för hembygdsföreningen Skarke-Varnhem.)

BACKA EGENDOM I NÅGRA BILDER 1800 - 2000-TAL

Backa; huvudbyggnaden i nordtysk stil byggd under åren 1881-82- under en tid med exotiska växter i planteringarna och takkupa med flaggstång. Arkitekten hette Sjöberg och kom från Danmark.

(Vykort från Stina Johansson, Varnhem, 2012)

Flygfoto 1936 med SAJ-banan i grusgångens förlängning nedåt och utanför bild. Foto AB Flygtrafik Dals Långed. Av 1700-talsträdgården väster om huset syns inget vid den här tiden, möjligen de sparade öppna ytorna. Backa allé till höger i bild.


(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145051:0077)

Backa i lite senare tid, när takkupan fått ge sig för tidens tand och enbart gräs gör det enklare att sköta den stora rundeln.


(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A18170)

Bild från 1940-talet. Foto P. O. Svanberg, då hyrande Gårdstorpet, Solberga som sommarbostad och utgångspunkt för sina exkursioner på nordbillingen.

Backa gård i modern tid nedanför skogsdelen av Billingsberget. Bilden tagen före påbörjandet av den nya ladugårdsbygget 2012. Resterna av SAJ-spåret syns som avsdlutning på cykelbana från Skövde i mitten av bilden, där cykelbanan går ut till väg, samt som allé ovanför rundeln till höger. Hela spårsvängen syns på bilden - nära vägsvängen.

(Bild från Carl Arvid Tell, Backa gård 2013)

På Backa Gård bedrivs idag ekologisk mjölk- och köttproduktion. I dagsläget finns ca 90 kor samt rekrytering, dvs kalvar och ungdjur. Tjurkalvarna föds upp som stutar på den arrenderade granngården Torp för att de under vår och sommar ska hålla omgivningens betesmarker öppna. Kvigorna blir i två-treårsåldern mjölkkor. Mjölken levereras så småningom till Falköpings Mejeri och slaktdjuren till Skövde Slakteri. Backa med tillhörande arrenden omfattar drygt 300 ha åker och bete samt 285 ha skog.  Äkermarken brukas ekologiskt och skörden täcker den största delen av gårdens foderbehov. Backa, eller Tell Backa AB som företaget heter, har tre anställda utöver familjen.

Under vården 2012 påbörjas den nya ladugården som kommer i första skedet att inhysa 150 kor samt rekrytering och stutar. Mjölkningen kommer i begynnelsen att ske via två robotar (plats för fyra) och anläggningen beräknas tas i bruk under 2013. Gårdens affärsidé är att genom noggrannhet, effektivitet och god djurhälsa driva ett lönsamt företag som ger utrymme för familjeliv.


(Text från hemsidan; http://www.ollovsgarden.se/om-garden-och-oss, 2013)

 

GÅ TILL ENKEL RESA 5!

KONTAKT FÖR DENNA SIDAN
(IP-nummer loggas alltid av säkerhetsskäl!)
(Din e-post lämnas aldrig ut!)