Del III Sid 1. På ingång mot Varnhems station

Utgör också sidan En enkel resa 5
(122 bilder på denna sida!)
Tillbaka till rubrikerna för En enkel resa!

Du hittar klickbara rubriker för denna sida genom att  - klicka här!

Inledningsbild för Varnhemsavsnittet av SAJ - Varnhems klosterkyrka har alltid påverkat alla Varnhemsbor på något sätt!

(Varnhems klosterkyrka frihandsvävning i mattvarp efter svart-vitt vykort av Kent Friman 1983)

Även aktiebrevet för Sköfde Axvalls Jernvägsaktiebolag innehåller en bild av kyrkan centralt placerad på handlingen. Förutom länsvapen, Sancta Elena-medaljonger för Skövde och Järnvägens hjulvingar med SAJ-logga emellan - ett helt grafiskt upplägg.

Kyrkans tupp är få förunnat att ha sett på nära håll! Här fyra modiga män 1985, med Claes Dahlin, Varnhem i mitten! Att det gick att ta sig upp berodde på reparationer av tak och tupp - med ställningar ända i topp!

PÅ INGÅNG MOT VARNHEMS STATION

KLICKBARA RUBRIKER FÖR DEN HÄR SIDAN - men scrolla gärna sidan och läs texterna efter hand!
(Bara att klicka här! vid rubriken, så hamnar du vid innehållet!)

FRÅN BACKA TILL PRÄSTGÅRDEN:

 

- FRÅN BACKA PASSERAR SAJ PRÄSTGÅRDEN I GAMLA SKARKE  BY PÅ SIN VÄG MOT VARNHEMS STATION  - klicka här!

- SAJ FÖRBI PRÄSTGÅRDEN/PRÄSTEBOLET OCH KYRKEBO OCH KRUSEBACKE - KARTA 1960  - klicka här!

- SAJ EXPROPRIATIONSKARTA 1904 FÖRBI PRÄSTGÅRDEN OCH KYRKEBO  - klicka här!

- SKARKE (SKARCKE) BY - KARTA 1795 STORSKIFTE - SAJ PÅ HISTORISKA MARKER  - klicka här!

- GÅRDARNA I SKARKE 1795 - klicka här!


PRÄSTGÅRDEN OCH KYRKOHERDEN DAVID HOLMGREN:

- NYA PRÄSTGÅRDENS BYGGHERRE - DEN POPULÄRE OCH STRIDIGE, TILL SIST AVSATTE PRÄSTEN DAVID HOLMGREN -
klicka här!

- NY PRÄSTGÅRD BYGGS 1880  I VARNHEM/ SKARKE - KYRKOHERDE HOLMGREN VISAR STOR DRIFTIGHET -  klicka här!

- VARNHEMS PRÄSTGÅRD 1890 -  klicka här!

- KYRKEBO GÅRD INKÖPS AV KYRKOHERDE DAVID HOLMGREN 1889 - klicka här!

- KYRKOHERDE DAVID HOLMGREN TVINGAS LÄMNA PRÄSTGÅRDEN OCH SIN TJÄNST - klicka här!

- EN SISTA DRAMATISK BILD FRÅN AMERIKA - DAVID HOLMGRENS BRUTALA DÖD - klicka här!


SAJ SVÄNGER IN MOT VARNHEMS CENTRUM:

- SAJ PASSERAR KYRKEBO -
klicka här!

- SAJ-INFARTENS SVÄNG IN MOT VARNHEMS STATION UR ANNAT PERSPEKTIV 1936 - RAKT FRÅN SÖDER - klicka här!

- KRUSEBACKE - EN FORNFYNDSRIK ÄGA ETT STYCKE VÄSTER OM  SAJ-SPÅRET INNAN INKÖRNING MOT STATIONEN - klicka här!


VARNHEMS CENTRUM:

- INFARTEN RAKT ÖSTER IFRÅN MED LANDSVÄGEN TILL SKÖVDE SOM GRÄNS FÖR BANGÅRDSOMRÅDET -
klicka här!


- VARNHEMS CENTRUM 1923 FRÅN KYRKTORNET MOT NORDVÄST - klicka här!

- VARNHEMS CENTRUM 1951 - FRÅN FLYGPLAN ÖSTERIFRÅN - klicka här!

- VARNHEMS CENTRUM 1844 - KARTA - klicka här!

- VARNHEMSBRANDEN 1979 - klicka här!


FYRA AFFÄRER, TVÅ CAFÉER, ETT BAGERI, TVÅ VERKSTÄDER, TVÅ TAXIBOLAG & SMEDJA:

Från väster till öster:


- AFFÄR I DEL AV BJÖRSGÅRDENS BONINGSHUS - AVSKURET GAVELHÖRN FÖR INGÅNG -
klicka här!

- ULFSGÅRDEN  - FASTIGHET  FÖR TIDIGARE JORDBRUK & TAXIRÖRELSE TAS AV LÅGORNA 1979 - klicka här!

- ULFSGÅRDEN 1940-TALET - klicka här!

- ULFSGÅRDEN PÅ KARTA I VANRHEMS CENTRUM 1804 - klicka här!

- FLER BRANDBILDER FRÅN ULFSGÅRDENS UTPLÅNING - klicka här!

- TRE AFFÄRSFASTIGHETER UPPFÖRS PÅ RAD MELLAN 1903 -1916 RUNT JÄRNVÄGEN UTMED LANDSVÄGEN - klicka här!

- 1920-TALET GER TVÅ NYA CAFÉER; CAFÉ RUNHEM OCH KLOSTERGÅRDEN VID KYRKAN - klicka här!

- KLOSTERGÅRDEN - STATIONSINSPEKTOR OTTO ROSANDERS FRU ELSA DRIVER NYTT CAFÉ FR O M 1925 - klicka här!

- VARNHEMS MEJERI SOM BLIR BAGERI PÅ 1940-TALET I TRÄDGÅRDENS TRÄDGÅRD - klicka här!

- VARNHEMS SMEDJA - klicka här!


VARNHEMS CENTRUMS SKOLOR:

- VARNHEMS MELLANSKOLA OCH KYRKOGATAN - klicka här!

- VARNHEMS FOLKSKOLA - klicka här!



*************************************
NYDAL - "AFFÄREN" 1904:
*************************************

- NYDAL MARKERAR INFARTEN TILL STATIONSOMRÅDET VID SKÖVDEVÄGEN -  FOTO PÅ NYBYGGET 1905 -
klicka här!

- LÅGORNA TAR MAGASINET 75 ÅR SENARE I DEN STORA VARNHEMSBRANDEN 1979 - klicka här!

- FASTIGHETEN NYDAL BILDAS 1903-1904 FRÅN SIMMESGÅRDEN I EN TRIANGEL MELLAN SAJ OCH VÄGENN - klicka här!

- AFFÄREN NYDALS FÖRSTA TID - klicka här!

- AFFÄRSIDKARE AUGUST GUSTAFSSON - MJÖLNAREN SOM BLIR VARNHEMS HANDLARE - klicka här!

- KLOSTERDAHL BLIR BOSTAD OCH HANDELSBOD - klicka här!

- BORREGÅRDEN - KLOSTERDAHL - VARNHEMSFOLKSKOLA -
klicka här!

-KLOSTERDAHL - klicka här!

-
BORREGÅRDEN/KLOSTERDAHL PÅ KARTA 1844 - klicka här!

- KLOSTERDAHL BLIR VARNHEMS FOLKSKOLA FR O M 1917 - klicka här!

- NYDAL 1905 - FAMILJEPORTRÄTT - klicka här!

- KLOSTEDALS BOENDE 1805-1920 - klicka här!


- NYDALS BOENDE 1904 - 1914 - klicka här!

- ANTON LARSSON SOM AFFÄRSÄGARE I VARNHEM - klicka här!

- NYDAL 1925 - "AFFÄREN" VÅRFOTON - klicka här!

- NYDAL 1941 - klicka här!

- 1959 ÖSTERLUNDS AFFÄR - ANTON LARSSONS EFTERTRÄDARE - klicka här!

- HANDLARE BOHLIN TOG ÖVER EFTER ÖSTERLUND
- klicka här!

- VARNHEMS NYA AFFÄR BYGGS 1980 OCH LÄGGS NER 2009
- klicka här!

- VARNHEMS BRANDKÅR I MAGASINET - klicka här!

******************************************************************************************************
GÄRDHEM - SLAKTERIBUTIK 1914 OCH SENARE MANUFAKTURAFFÄR:
******************************************************************************************************

- LÄGENHETEN GÄRDHEM PÅ MOTSATT SIDA OM SAJ VID AFFÄREN -
klicka här!


- VARNHEMSBRANDEN 1979 UTPLÅNAR GÄRDHEM - DEN GAMLA MANUFAKTURAFFÄREN - klicka här!

- GÄRDHEMS KÖPS 1914 GÄRDHEMS KÖPS 1914 - BYGGS SOM SLAKTERIBUTIK FÖR SLAKTARE SJÖHOLM, SKÖVDE - klicka här!

- GÄRDHEM BLIR MANUFAKTKURAFFÄR INFÖR 1940-TALET - "LISA LARSSONS MANUFAKTURAFFÄR" - klicka här!

- GÄRDHEM SOM KALKARBETARBOSTAD FÖR ARBETARFAMILJER TILL ULUNDA KALKBROTT 1918 - 1930 - klicka här!

- NY ÄGARE FÖR GÄRDHEM 1928 - KÖPS AV LARSSONS - klicka här!

- KNUT OHLSSONS CYKEREPARATIONSVERKSTAD I BYGGNAD BAKOM MANUFAKTURAFFÄREN (GÄRDHEM) - klicka här!

- FLER FOTON FRÅN BRANDEN SOM UTPLÅNAR GÄRDHEM - DEN GAMLA MANUFAKTURAFFÄREN - klicka här!


********************************************************
ERIKSDAL - KONSUM I VARNHEM 1918:
********************************************************

- LÄGENHETEN ERIKSDAL - KÖPT AV KOOPERATIVA FÖRENINGEN I VARNHEM 1917 -
klicka här!

- KONSUM - EN HÅRSMÅN FRÅN ATT UTPLÅNAS AV BRANDEN 1979 - klicka här!

- KARTA OCH KÖPEBREV ÖVER ERIKSDAL - klicka här!

- BOENDE OCH VERKSAMMA I ERIKSDAL/KONSUM 1916 - 1938 - klicka här!


*****************************************************************************
RUNHEM - KAFÉ, KIOSK OCH CYKELVERKSTAD 1925:
*****************************************************************************

- 1925 BYGGS OCKSÅ RUNHEM - ETT HUS I RADEN UTMED LANDSVÄGEN MOT SKÖVDE MED VERKSAMHET -
klicka här!

- BOENDE I RUNHEM 1922-1938 ENLIGT HUSFÖRHÖRSLÄNGD - klicka här!

- FAMILJEN OHLSSON - EN KORT KRÖNIKA - klicka här!

- KNUT OHLSSON, HANS FRU OCH SYSKON  - ETT BILDSPEL - klicka här!

- KNUT OHLSSON I ARBETSLAGET FÖR BYTE AV KYRKSPÅN PÅ KYRKAN TAK 1917 - klicka här!

- FAMILJEN OHLSSON PÅ BJÖRKELUND I VARNHEM - VID GAMLA LJUNGSTORSPVÄGEN MITT FÖR KYRKAN - klicka här!

- JOHAN OHLSSON - KNUTS FAR - EN PERSON MED BETYDELSE FÖR ETABLERING AV KLOSTERTURISMEN - klicka här!

-
VARNHEMS KLOSTER OCH KYRKAS HISTORIA, JOHAN OSKAR OHLSSON - klicka här!

- CAFÉ RUNHEM MED TANKANDE BIL I BAKGRUNDEN - FAMILJEN OHLSSON 1930 - klicka här!


RUNHEM EFTER OHLSONS:

- CAFÉ RUNHEM ÖSTER OM AFFÄREN I VARNHEM -
klicka här!

- RUNHEM MED KIOSK OCH KAFÉ DÅ PETTERSSONS TAGIT ÖVER 1952 - klicka här!


- RUNHEM BYGGS OM INVÄNDIGT PÅ 1960-TALET OCH KIOSKEN FLYTTAS IN I CAFÉET - klicka här!

- NY ÄGARE TAR ÖVER - SVÅGERN STIG CANNMO MED FRUN GULLAN FÖDD PETTERSSON
- klicka här!

- VARNHEMSBRANDEN UTPLÅNAR RUNHEM OCH ALLA RESTER AV CAFÉ-RÖRELSE, KIOSK OCH VERKSTAD - klicka här!

-
BRANDEN TOG OCKSÅ DEN MODERNA TIDENS CYKEL- OCH MASKINVERKSTAD I VARNHEM - klicka här!

- FÖRSAMLINGSHEMMETS GAVEL FÖRKOLNAR - klicka här!

- NYTT HUS BYGGS PÅ PLATSEN FÖR DET GAMLA 1980 AV SONEN EDDIE MED FAMILJ - klicka här!



SKARKE BY'S GÅRDAR, VÄGAR OCH SJÖAR FRÅN SLUTET AV 1700-TALET FRAM TILL 1940-TALET - SE SÄRSKILD SIDA - KLICKA HÄR!

KLOSTRET BY'S GÅRDAR, VÄGAR OCH HUS FRÅN SLUTET AV 1700-TALET FRAM TILL 1940-TALET - SE SÄRSKILD SIDA - KLICKA HÄR!

ÖFVERBO BY'S GÅRDAR, VÄGAR OCH HUS FRÅN SLUTET AV 1700-TALET FRAM TILL 1940-TALET - SE SÄRSKILD SIDA - KLICKA HÄR!

<-- Till sidans topp!



FRÅN BACKA PASSERAR SAJ PRÄSTGÅRDEN I GAMLA SKARKE  BY PÅ VÄGEN MOT VARNHEMS STATION

Här hittar du en Word-fil för avsnittet "Förbi Prästgården" - bara att klicka på och skriva ut:

SAJ från Backa över Prästgårdens ägor i gamla Skarke mot Varnhems by (Gamla Klosters by) - flygfoto från 1950-talet. Man kan se att även här på "slätten" så krävdes kraftiga terasseringar för att uppnå rätt läge för spåren!

 

Varnhem ingick i Skarke socken (ev. även Skärke eller Skadarik), vars kyrka låg mindre än en km norr om klostret. Men då denna kyrka brändes av danskarna år 1566 fick Varnhem ta över rollen som sockenkyrka. Sockennamnet Skarke användes ända in på 1900-talet, med tillägget Varnhem inom parentes.                                                                                                           

(Bengans histoiresida; http://wadbring.com/historia/sidor/varn.htm)

 

<-- Till sidans rubriker!



SAJ FÖRBI PRÄSTGÅRDEN/PRÄSTEBOLET OCH KYRKEBO OCH KRUSEBACKE - KARTA 1960

Från Backa gård svänger SAJ i bågar runt Prästgården med Nygården i söder en bit från järnvägsbanken. Därefter passeras Kyrkebo i norr och sedan Krusebacke - en äga till Simmesgården.

Vid Kyrkebo ladugård finns en gammal ödekyrkogård och Skarke har haft en äldre kyrka här i närheten. På kartan korsas också riksväg 49 byggd i slutet på 1950-talet, några år innan SAJ-banan avvecklades. By-bäcken kallas bäcken ner mot Varnhems by.

<-- Till sidans rubriker!


SAJ EXPROPRIATIONSKARTA FÖRBI PRÄSTGÅRDEN OCH KYRKEBO

På expropriationskartan kan man se att det krävdes en del ingenjörskonst för att hantera vattenflödena vid prästgården med olika avledningar och ändring av vägar upp mot Nygården för att få en bra överfart.

<-- Till sidans topp!
 

SKARKE (SKARCKE) BY - KARTA 1795 STORSKIFTE - SAJ PÅ HISTORISKA MARKER

Kartan visar Skarke by medurs omgiven av från norr kl. 12.00  Konungsgården Höjjentorps Ägor, Santorps bys ägor, Ryttmästare Bostället Torps ägor, österut Solbärga ägor samt Wedbärga Bys och Backas ägor, söderöver Klåsters Bys ägor och västerut Hushagens ägor, nordväst 'Skjerfs sochns' ägor och en liten del av Backas ägor.

<-- Till sidans rubriker!


GÅRDARNA I SKARKE 1795

Följande gårdar finns utmärkta på kartan:

I en klunga för sig öster om Öglundavägen:
A. Dunagården hustomten- ett helt förmedlat till halft Hemman Krono, Leujtenants Boställe wid Majornes Compagnies af    
     Konglige Skaraborgs Infanterie Regemente och innnhafves nu af Capteinen Wälborne Herr Carl von Schantz.

B. Ledsgården hustomten - ett helt förmedlat till ett halft Hemman Skatte, tilhörigt Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin  
     och Anders Pettersson.

C. Mellangården - hustomten ett helt förmedlat till halft hemman Krono innehafves af Nämndemannen Olof Jonsson.

D. Hustru Ingridsgård - ett helt förmedlat till ett halft hemman Krono Skatte, tillhörigt Carl Andersson.   

Mer spridda gårdar:
E. Tåbohlet hustomten -  ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono Skatte Augement, tilhörigt Commissions
     Landtmätaren Benjamin Risberg.

F. Tomten hustomten - ett helt förmedlat til ett fierdedels Mantal Krono - Skogvaktare Boställe och innehfwes af Krono
    Skogewaktaren Jonas *re*sling.

G. Kyrckebo hustomten - ett helt Mantal Krono Rustnings Stamm wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha
     Cavalleris Regemente och äges af Herr Ingenieuren Risberg samt Anders Pettersson.

H. Prästebordet hustomten - ett helt hemman Krono, innehafves af Biskopen och Ledamoten af Kongelige Nordstierne
    orden Högwördigaste Herr Doctor Thure Weidman.

År 1825 fanns följande beskrivande bild av den gamla Prästgården:

 

Redan 1825, när pastor Lars Henden - enligt eftermälet en redbar man och god sångare, men ingen nykterhetsvän - blev vice pastor, hade den låga timmerbyggnaden med sina tre kamrar, sal och kök och sitt halm- och torvtäckta tak ansetts i stort behov av reparation, men inte hade det blivit av. Nu 1880 var själva grunden skadad, taket hade sjunkit ner på flera ställen och ytterväggarna hade stora sprickor.

För att göra rummen något så när beboeliga hade man varit tvungen att försöka täta med mossa. Det var inte ett hus där man med
bibehållen hälsa kunde bo med en växande familj. David mindes bara alltför väl brödernas berättelser om hur de haft det i sin barndom, innan han själv var född. Alla församlingens hus på samma tomt var f ö minst lika illa åtgångna, arrendatorsbostaden, brygghuset, boden, stallet och fähuset.

 

(Taget ur boken: Dramat kring den De la Gardieska gravkassan eller Sanningen om David Holmgren; Birgitta Rudberg, Wikströms förlag, Uppsala 2001)

<--
Till sidans rubriker!

NYA PRÄSTGÅRDENS BYGGHERRE - DEN POPULÄRE OCH STRIDIGE, TILL SIST AVSATTE PRÄSTEN DAVID HOLMGREN

David Holmgren (i riksdagen kallad Holmgren i Varnhem, senare Holmgren i Sörby), född 29 maj 1846 i Gökhems socken, död 10 april 1916 i Minneapolis i Minnesota (USA), var en svensk kyrkoherde, tidningsman och politiker (liberal).

David Holmgren, som kom från en prästfamilj, prästvigdes själv 1870 och var 1879–1902 kyrkoherde i Varnhem. Han avsattes från sin tjänst efter en långvarig strid med biskop och domkapitel angående användningen av de ekonomiska medel som församlingen disponerade till underhåll av det De la Gardieska gravkoret i kyrkan. Han dömdes också till två månaders fängelse för bland annat förskingring och missfirmelse.

Samtidigt behöll David Holmgren stöd från stora delar av bygdens invånare, och han valdes också in i riksdagens andra kammare 1897 för Skånings, Vilske och Valle domsagas valkrets. Även under sin riksdagsmannatid fortsatte han att förgäves driva process för sin sak i olika instanser, en verksamhet som slutligen ledde till utmätning och konkurs. Han behöll sitt riksdagsmandat till den 24 februari 1906, då han genom beslut av högsta domstolen förklarades för icke valbar och alltså berövades mandatet. Han hade dock redan 1905 emigrerat till USA, där han blev pastor vid Första Skandinaviska unitariska kyrkan i Minneapolis. Han omkom då han sparkades ihjäl av en skenande häst den 10 april 1916.


I riksdagen tillhörde han 1897–1899 Lantmannapartiet och           Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145164:98

från 1900 Liberala samlingspartiet.

Han saknade uppdrag i riksdagens utskott. Som riksdagsman lade han fram en rad motioner som anknöt till hans privata strider, bland annat om ändring av lagen om straff för ämbetsbrott av präst.


Åren 1904–1906 var han ägare och redaktör för Falköpingsposten.

(Hämtat från - http://sv.wikipedia.org/wiki/David_Holmgren)

Läs recension och sammanfattning av boken här:
http://www.torehartung.se/content/den-processande-kyrkoherden-i-varnhem


<-- Till sidans rubriker!

Urklipp från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2013 Urklipp från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2013

BIRGITTA RUDBERG
 

Läs gärna: Dramat kring den De la Gardieska gravkassan eller Sanningen om David Holmgren

(Birgitta Rudberg, Rudberg/Samba förlag 2001)


"Dramat kring den De la Gardieska gravkassan 2001/332 sidor.
Dramatisk levnadsteckning av den stridbare kyrkoherden i Varnhem, David Holmgren (1846-1916), älskad av folket, avskydd av överheten, kastad i fängelse, hyllad som hjälte av sina församlingsbor och upprepade gånger vald till deras riksdagsman. Spännande som en deckare.. Illustrerad. Utförligt personregister."

Boken kan köpas för 126 kr + frakt -
klicka här!

 

Birgitta har givit ut ett tjugotal böcker i så skilda ämnen som avspänning och statistik (för sifferrädda), barnböcker om hunden Samba, spännande biografier, lärda ordböcker och succéboken; Det är saligt att samla citron, som handlar om hur barn missuppfattar psalmer.

Birgitta Rudberg
 

Tidigare lektor i pedagogik och psykologi vid Lärarhögskolan i Stockholm. Nu författare på heltid och glad hundägare.

På bilden syns också Parvulus, en busig yorkshireterrier som älskar böcker - om han får tugga på dem.

Från Birgittas hemsida -
klicka här!








PRÄSTGÅRDSBYGGET








 

Bild från boken Dramat kring den De la Gardieska gravkassan eller Sanningen om David Holmgren; Birgitta Rudberg, Wikströms förlag, Upsala 2001

Med stor energi tar den driftige David Holmgren omedelbart itu med att låta nybygga både prästgård och arrendators- bostad i Skarke by.


Hela detta avsnitt är direkt ur boken, förutom rubrikerna:
 

Gamla prästgården:

Efter att som vice pastor ha bott i den gamla prästgården kände han bara alltför väl till dess svagheter.

Redan 1825, när pastor Lars Henden - enligt eftermälet en redbar man och god sångare, men ingen nykterhetsvän - blev vice pastor, hade den låga timmerbyggnaden med sina tre kamrar, sal och kök och sitt halm- och torvtäckta tak ansetts i stort behov av reparation, men inte hade det blivit av. Nu var själva grunden skadad, taket hade sjunkit ner på flera ställen och ytterväggarna hade stora sprickor.

För att göra rummen något så när beboeliga hade man varit tvungen att försöka täta med mossa. Det var inte ett hus där man med bibehållen hälsa kunde bo med en växande familj. David mindes bara alltför väl brödernas berättelser om hur de haft det i sin barndom, innan han själv var född. Alla församlingens hus på samma tomt var f ö minst lika illa åtgångna, arrendatorsbostaden, brygghuset, boden, stallet och fähuset.

Den nya prästgården:

Han inser att reparationer vore meningslösa och kommer med ett förslag till kyrkostämman: om man omedelbart ser till att bygga en ny prästgård på samma tomt, är han beredd att betala en tredjedel av kostnaden och dessutom villig att på egen bekostnad sätta de övriga husen i stånd och stå för deras underhåll under sin tjänstetid och överlämna dem i fullt laga skick vid sin avgång. I gengäld vill han få rätt att använda sig av allt material från det gamla boningshuset.

Det tar inte lång tid innan församlingsborna inser värdet av det förmånliga anbudet, och stämman beslutar som kyrkoherden önskar. Som ersättning för sina utfästelser garanteras han femtusen kronor som församlingen lånar upp, samt att han får körslor av de i pastoratet byggnadsskyldiga, så att på varje helt hemman i församlingarna fem mil per häst körs från avhämtningsplatsen för teglet till prästgårdstomten. För arbetet med nybyggnaderna får han efter eget gottfinnande använda materialet i de byggnader han låter riva.

1880 står den nya prästgården färdig. Många lass timmer hade forslats på slädar från Billingens skogar till det präktiga bygget i två
våningar, med en stor veranda vid ingången och frontespis på övervåningen, som innehöll fyra rum. På nedre botten fanns, förutom förstugan och expeditionen, en salong, två förmak, ett litet kabinett samt matsal, pigkammare och kök. I stallet kom så småningom att finnas vackra hästar, berömda i hela trakten. Kyrkoherden visste att leva flott i sin ståtliga prästgård. Men aldrig hände det att någon fattig stackare gick ohulpen från det hemmet.

<-- Till sidans rubriker!

VARNHEMS PRÄSTGÅRD 1890

Här är David Holmgren med familj och Prästgårdens boende i folkräkningen 1890:

Hemförsamling: Warnhems (Skarke)
Hemort: Prestegården
Län: Skaraborgs
Hushåll nr: 234
Familj nr: 1
Kyrkoherde David Holmgren f. 1846 i Gökhem, Skaraborgs län
Hustru Anna Amalia Maria Hollmers f. 1849 i Tåby, Östergötlands län
Barn:
David Justus Jonas f. 1873 i Horn, Skaraborgs län, studerande
Övriga barn är alla födda i Warnhem (Skarke):
Gunhild Maria f. 1874
David Gunnar f. 1875, studerande
Knut David f. 1877, studerande
Sven David f. 1878, studerande

David Vilhelm f. 1888

Fam nr: 2
Emma Vilhelmina Andersson f. 1866, piga
Fam nr: 3

Kristina Johansdotter f. 1851, piga                                                           Bild från boken Dramat kring den De la Gardieska gravkassan

Fam nr: 4
Carl Gustaf Hägg f. 1867, kusk

<-- Till sidans rubriker!

KYRKEBO GÅRD INKÖPS AV HOLMGREN

Holmgren säger sig ha köpt Kyrkebo gård med egna medel på exekutiv auktion 1889, dock att han överlät den till den De la Gardieska gravkassan 1 och 1/2 år senare. Arrendet hade dock gottgjorts kassan från början.

Enligt uppgift i rättegång hade dock 1 500 kr gottgjorts Holmberg från gravkassan för inköpet.

 

Kyrkebo med SAJ-spåret i förgrunden.

Från början en Kronogård med "Krono Rustnings Stamm wid Gudhems Compagnie af Kongeliga Wästgiötha Cavalleris Regemente". Inköptes alltså till "Kyrkan" 1889 och fr o m 1891 registrerat på De la Gardieska gravfonden! Gården såldes långt senare för att återföra kapitalet till gravkassan.


Kyrkebo i Varnhem inköpt av David Holmberg på exekutiv auktion 1889 och som överläts till De la Gardieska gravkassan 1891, senare försålt igen.

(Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnr: A145051:1040)

 

Rusthåll Kyrkebo (3 & 4) i Varnhem, 1 mantal, militiehemman från Marie Eufrosynes donation (Magnus Gabriel de la Gardies maka) och tillhörde ända till försäljningen 1921 De la Gardieska gravkassan.


<-- Till sidans rubriker!

DAVID HOLMGREN TVINGAS LÄMNA PRÄSTGÅRDEN OCH SIN TJÄNST

Ett kassaskåp spelar en betydande roll för händelse- utvecklingen som leder fram till Holmgrens fall.

Prosten Hemberg i Skövde kallade händelsutveckling kring detta för "Kassaskåpsaffären".

Vicepastorn Landahl fråntogs av Holmgren ansvaret för värde- handlingar och kontanter, när denne tjänstledig reste till riks- dagen i januari 1901, men i stridens hetta fann han sig förstås inte i detta!

Vice pastorn fick inga nycklar till kassaskåpet! Landahl började då försöken med att få kassaskåpet till sakristian i kyrkan men fick inte med sig kyrkorådet. (Vis av alla bråken hamnade det där till slut ändå!) Han fick till slut några nycklar efter domkapitlets ingripande, men inte till alla inner-skåpen - se bilden!

                                                                                      Kassaskåpet från David Holmgrens Prästgård flyttades senare till kyrkans sakristia för att få   bättre kontroll och där stod
                                                                                      det till 1918 då kyrkan renoverades för att då stå inför att kastas bort.

Han begär då revision och den ge-   Skåpet räddades och kom att flyttas från kyrkan. Kassakåpet har senare kommit att hamna hos Bror och Kerstin Antbäck
nomförs av Prosten Hemberg dom   och står nu i deras hem Björsgården, Varnhem i den del som varit handelsbod, även den med många interiördetaljer be-
kapitlets uppdrag, varvid
Landahl     varade.
låser upp den yttre dörren. Det fat-
tas då nyckel till det viktiga     
facket!
                                                        

                                                                                                                       
Revisionen misslyckas återigen! Men kan återupptas någon månad senare med hjälp av Kronolänsman Mogren och då uppdagas att 2 000 kr fattas i kassan. "En duglig person" ges i uppdrag att anbringa tre ytterlås på kassaskåpet, men ges inte tillträde tilll Prästgården av prästfrun. En ny inventering begärs med handräckning och hålls den 5 maj 1901. Prästfrun nekar envist att öppna dörren till rummet för kassaskåpet varvid länsmannen bryter upp dörren!

Sedan blir det bråk om bokslutet då Holmgren anför att han inte har fått tillgång till nyckel till kassaskåpet där handlingarna förvaras. Han skriver att "han till sin bestörtning finner att domkapitlet bragt tvenne hänglåsar för kassaskåpet (dessa finns fortfarande kvar liksom skruvhålen efter beslagen tvärs över dörren!) och att på så sätt Domkapitlet förvandlat hans hem till en smedsverkstad!"

Han stämmer dessutom prosten Hemberg för att ha yttrat "att kassaskåpet mellan revisonerna plägade vara tomt"! Han stämmer också Domkapiltet för att ha anbringat hänglås för kassaskåpet, liksom en rad anklagelser mot vicepastorn kring bråket med kassaskåpet.

Holmgren skriver 1902: "Man har sålt och bortfört för en spottstyver nästan allt mitt bohag. Det återstående är utmätt och kommer att säljas inom åtta dagar. Min hustru och mina tvänne små barn jämte tvänne kattor återstå nu af mIn egendom. På den prästgård jag nu tvingas lämna har jag satsat 40 000 kronor".


Holmgren hyr nu för sin familj och sig en bostad i Stockholm. Själv är han skriven i Varnhem, för att kunna vara riksdagsman för valkretsen. Han hyr ett rum i Hålltorp hos den vänfaste förre kyrkvärden August Pettersson.

När den slutliga domen kommer 1905 lämnade han landet som emigrant till Amerika, dit hans familj också kom, men som helt kom att bryta med honom innan han så tragiskt gick bort. Hans grav är i Hanska, en liten ort sydväst om Minneapolis, men saknar gravsten då familjen inte ville bekosta någon sådan.

<-- Till sidans rubriker!

EN SISTA DRAMATISK BILD FRÅN AMERIKA - DAVID HOLMGRENS BRUTALA DÖD

Följande meddelande fanns(finns) att läsa på Anbytarforum på nätet den 5 mars 2003:

"Följande klipp, gällande en präst från Varnhem, hittade jag i en gammal kofta efter min farmor. Prästen är inte besläktad med mig, men både jag och min mammas svensklärare är nyfikna. Har någon information om honom:

SVENSK PRÄST DÖD

Rev D Holmgren, Minneapolis, Krossad af Skenande Häst.

Den inom visträckta kretsar af vår stad kände och uppskattade svenske prästmannen, Rev. David Holmgren, pastor vid Första Skandinaviska Unitariska Kyrkan, blef på tisdags eftermiddagen i förra veckan öfverkörd och krossad till döds af en skenande häst på trottoaren utefter Washington ave.....

Mr Holmgren var under många år kyrkoherde i en stats-kyrkoförsamling i Varnhem, Sverige, och han representerade äfven i femton år sin hemtrakt inom riksdagens andra kammare, där han anslöt sig till den mest radikala flygeln. Hans ytterst avancerade åsikter i religiösa och politiska frågor ledde till sist till sammanstötning med regeringsmyndigheterna, och år 1903 måste mr. Holmgren lämna Sverige.

....Mr.Holmgren efterlämnar änka, fyra söner, hvaraf tvenne läkare, Louis i Chicago samt Knut i Bear Creek, Montana, samt två döttrar, en i Bear Creek och en i Sverige."

 

"När David Holmgren begravdes deltog ett stort antal männiksor med skandinavisk härkomst, men ingen av hans familj kunde närvara."

Hans familj hade inte någon kontakt med honom trots att de alla vid olika tillfällen flyttat över till Amerika                                                     (Kom; Kent Friman, 2013)

"Anna Holmgren skriver senare i livet - runt 1920: "Jag tänker ibland på hur märkvärdigt allt har utvecklat sig och kan inte annat än i ödmjukhet och tacksamhet böja mig mig inför den Makt, som så underbart lett våra öden, och som räddat oss från den undergång hvarpå Pappa alltjemt arbetade." Hon dog efter sjukdom den 6 februari 1923, då 73 år gammal.

(Citatet hämtade från Varnhemsbygden 2012 - artikel Maja Padt-Holmgren, Holland - efterlevande till Holmgren)


Mer om David Holmgren och hans insatser i Varnhem kan du läsa på -  www.ljungstorpshistoria.se - klicka här! OBS! Scrolla långt ner på Hålltorps-sidan, när du fått fram den - så hittar du mer om David Holmgren!

Boken om David Holmgrens liv kan köpas för 126 kr + frakt -
klicka här!

<-- Till sidans topp!



Bild ur artikel i SKLT 24 april 2004                    

SAJ PASSERAR KYRKEBO

Kyrkebo med SAJ-banan i passage förbi vid Skarke gamla kyrkas marker på Kyrkebo mot Varnhems station.


Riksantikvarieämbetet skriver om Kyrkebo;
      

"Kyrkoruin med omgivande ödekyrkogård.

Ödekyrkogården är ca 80 x 60 m (N-S) omgiven av bogårdsmur, synlig längs Ö sidan och i S V hörnet som en övertorvad vall, 2-3 m bred och 0,1-0,3 m hög. Utsträckning i S-V-N är något oviss men antyds av vallens kröning i NÖ och SÖ hörnet, samt terrassering i V kanten av ägoväg V om ladugården.


Kyrkogården är till stor del bebyggd med
ladugård och loge samt ett mindre uthus S om dessa. Inom området har gjorts fynd enligt äldre skiss.
                                                                                               Kyrkebo från luften 1930-tal. Infordrad utbyggd rundtröska vid logen i söder. 

(Bild från Västergötlands museum - bildarkiv/bildnummer: A145051:1040.)


Centralt inom området är en Kyrkogrund, ej synlig ovan mark, men konstaterad vid provundersökning omedelbart V om ladugårdens mellersta del. Grunden sträcker sig antagligen in under ladugården."

Riksantikvarieämbetet fornsök: http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10208400750002


<-- Till sidans topp!

SAJ-INFARTENS SVÄNG IN MOT VARNHEMS STATION UR ANNAT PERSPEKTIV 1936 - RAKT FRÅN SÖDER

SAJ:s infart mot Varnhems station i ett annat perspektiv, 1936, med Klosterkyrkan i förgrunden och Kyrkebo och Prästgården i bakgrunden. Foto AB Flygtrafik Dals Långed.

NYA VÄGEN - JÄRNVÄGSKORSNING
Passagen vid den i slutet av 1950-talet byggda vägen mellan Skara - Skövde, Riksväg 49, strax innan infarten mot Nylund (affären) över Simmesgårdens gärde, hade både ljud- och ljussignaler samt bommar som automatiskt fälldes av tåget. En påkostad säkerhet som bara varade några år, då järnvägen redan hade beslutats att läggas ner i riksdagen beslut 1958 loch sista tåget gick i augusti 1961.
                                                                                                                  (Uppgifter från Sven Karlsson f. -46 - via Petrus Peinert)
 

(Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145051:0074)

<--
Till sidans topp!

KRUSEBACKE - EN FORNFYNDSRIK ÄGA TILL SIMMESGÅRDEN ETT STYCKE VÄSTER OM  SAJ-SPÅRET INNAN INKÖRNING MOT STATIONEN

Krusebacke, södra delen - en äga till Simmesgården, Varnhem västerut från spåret in mot stationen.  I bakgrunden Simmesgårdens ladugård. Foto Sanfrid Wedin den 29/9 1930 av fyrkantig stensättning å Krusebacka. Jmfr karta ovan - klicka här! På bild ovan med klosterkyrkan syns platsen nästan längst upp till vänster! Nu går riksväg 49 rakt igenom det fornfyndsrika området - jmfr bild ovan!

(Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A1450A40497)


Riksantikvarieämbetet skriver i sitt fornsök om fältet norr om den genomskärande riksväg 49;

"Gravfält 70 x 30 m (Ö-V) bestående av ca 15 fornlämningar. Dessa utgörs av 14 runda stensättningar och 1 älvkvarnsförekomst. De runda stensättningarna är 4-8 m i diameter och 0,1-0,3 m höga. Övertorvademed i ytan enstaka stenar, 0,1-0,6 m st. De SÖ stensättningarna kvarstår möjligen endast som mittparti. 2 stensättningar har mittgrop, 3 och 4 m i diameter, samt 0,3 och 0,5 m djupa. På en av dessa har täckningen och de mindre stenarna tagits bort så att stenkedja av 0,4-0,8 m st stenar framträder. Alla stensättningar är starkt skadade i yta och kanter av sentida verksamhet, bl a har en såg  funnits på backen. Ca 10 måste i nuvarande skick bedömas som osäkra rester. Inom området har emellertid bevisligen funnits flera fornlämningar bl a redovisar Hildebrand 12 kvadratiska annläggningar." Inom området skall också finnas "hällristning".

(RÄ fornsök: http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10208400350001)


Om fältet söder om riksväg 49 skriver man;

"Gravfält, 65 x 65 m bestående av 20 fornlämningar. Dessautgöras av 11 runda stensättningar, 6 kvadratiska stensättningaroch 3 triangulära stensätningar. De runda stensättningarna är i regel 4-6 m diameter och en 10 m diameter samt 0,1-0,3 m hög. Flertalet övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 m st. Den minsta har i ytan 15 stenar, 0,3-1 m stora. Den största har grop i mitten 2,5 m diameter och 0,1 m djup. Över 2 stensättningar går stengärdesgårdar. Flertalet yt- och kantskadade. De kvadratiska stensättningarna är 4,5-9 m i sida (omkr NÖ-SV) och 0,1-0,4 m höga. Övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 m stora. Kantkedjor, på två i S delen raserade, i övrigt delvis skadade, av 0,3-0,9 m långa stenar möjligen kantställda hos den nordligaste. 2 stående, 1 lutande och några liggande hörnstenar finns kvar, 0,7-1,2 m h/l och 0,4-0,7 m st. 1stensättning borttagen eller skadad i Ö hälften. I övrigt ytskadade. Den längst i N har mittgrop, 4 m diameter och 0,2 m djup. Den längst i S är bebyggd med ett uthus och endast kantkedjan i SÖ är tydlig. Två i S delen har oklar form och kan möjligen ha utgjort en större rund anläggning. De triangulärastensättningarna är 5-6 m i sida och 0,1-0,2 m höga. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 m stora. Kantkedja delvis synlig i markytan av 0,4-0,7 m långa stenar, i två synliga endast i en sida. En har två liggande och en har en lutande hörnsten, 0,6-1 m lång, 0,4-0,6 m bred och 0,2-0,6 m djupa. Två har delvis oklar form. 1983 undersöktes ett område intill vägen i N delen av gravfältet av Maria Vretemark. Det undersökta området var 60x10 m där det i V framkom 15 tätt liggande stensättningaroch 2 härdar. Den Ö-delen tom på anläggningar. De undersökta anläggningarna gränsar till andra anläggningar inte synliga ovan torven. Fyndkatalogen tyder på Vendeltid-Vikingatid. Av de undersökta stensättningarna var 12 runda, 2-5 mi  diameter, 2 rektangulära, 2,4-6 m i sida, den större med hörnsten i S samt 1 oval, 2x4 m. Gravfältet beväxt med enstaka lövträd och lövbuskar i kanterna (ask, lönn, körsbär mm). V-S delen har några mindre vedupplag."


Jmfr gärna bilden ovan med beskrivningen för södra fältet.                            (RÄ fornsök; http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10208400340001)
 

<-- Till sidans topp!

INFARTEN - BILD RAKT ÖSTER IFRÅN MED LANDSVÄGEN  SOM GRÄNS FÖR BANGÅRDSOMRÅDET

Detalj av bilden nedan! Klicka på bilden för större bild!

Två korsvägar. Bolum - Öglundavägen korsar Skara-Skövdevägen. Närmast korsar Skövde Axvalls Järnväg landsvägen mellan Skara-Skövde.

På bilden finns Björsgården (forna Gästgivaregården) i korsningen mellan vägarna Öglunda-Broddetorp och Skara-Skövde.

Simmesgården med Krusebacka längst till höger utmed Öglundavägen.

Ulfsgården utgör östra grannen med Björsgården och sin tur granne med Konsum.

Nästa hus österut blir Gärdhem med uthus och efter järnvägskorsningen mot Skövdehållet ligger Nydal - "affären" med sitt magasin - angående byggnaderna utmed landsvägen - se nedan!

Varnhems station syns till vänster på bilden nära Junkragården i trekanten mellan stationsväg och Bolumsvägen.

Från stationsområdet går Kyrkstigen hitåt i bild (österut) över åkrarna.

Infarten från öster med Simmesgården och Krusebacka längst upp till höger och, om man följer man spåret, sedan affären NYDAL, där spåret når dåvarande landsvägen mot Skövde. Foto efter 1935 AB Flygtrafik, Dals Långed.

(Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145048:3544;2)

 

På bilden syns hela Kyrkstigen mellan Kyrkogatan och Varnhems station - välordnad med staket och mur sträckvis på båda sidor. Den lär ha uppkommit enligt nedanstående berättelse från Gerd Silvfersparre, Storekullen:

"Kullarn" bodde i en stuga vid Storekullen i början av 1900-talet, som finns kvar rester av helt fallfärdig ännu idag (2013). Han hette egentligen Anders Johansson Frid. Sitt namn hade han fått efter sin tid som torpare på Lillekullen (1/16 mantal) och hans stuga kallades "Kullastugan" - se här!. "Kullarn" blev kyrkovaktmästare i Varnhem och efter att ha åkt tåget ner till Stationen trampade han med tiden upp en stig, som kom att kallas "Kyrkstigen" och som nyttjades av många långt in i modern tid.

På bilden syns också till höger den alldeles nybyggda utställningslokalen för Axvall-Varnhemsslöjd, vilken Nils Lann var byggmästare för och Axel Forsén var arkitekt.

<-- Till sidans topp!

 

VARNHEMS CENTRUM 1923 FRÅN KYRKTORNET MOT NORDVÄST

Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013

De olika affärsfastigheterna i Varnhem grupperade runt järnvägen.

 

Bilden tagen från kyrktornet 1923 inför kungens besök och återinvigningen av klosterkyrkan efter renovering. En renovering där Knut Ohlsson arbetade med takomläggningen av tjärat ekspån åren innan han byggde Runhem - se nedan!

Den gamla Bybron över Bybäcken fanns ännu kvar med sina vägräcken och vägen gjorde en svag sväng för att passera bäcken. SAJ-banan mot Skövde hade relativt stora terrasseringar för att hålla nivån fram till landsvägen.

Särskilda flaggstänger har sats upp vid bangårdsområdets början efter landsvägen, och på en del andra ställen, inför det celebra besöket av Hans Majestät Konungen.


Från vänster (väster);
Björsgården (tidigare Gästgivaregården) med mindre affär - se nedan!,
Ulfsgården med taxirörelse -
se nedan,
Eriksdal med Konsum,
Gärdhem, Nydal - se nedan,
Affären med magsin
samt de båda skolorna - den så kallade mellanskolan i Kyrkeparken (
se nedan!) och Folkskolan i gamla Klosterdahl (fr o m 1917).

Lägg märke till det gamla "kyrkstallet"  med offentliga toaletter där Kyrkstigen från järnvägsstationen kom fram till Kyrkogatan.

Runhem kom att byggas mitt för Folkskolan, vid vägen på andra sidan de hamlade träd som finns i bild och som fanns kvar till branden 1979. 

Anledningen till att den svenska flaggan på fotografier från 1800-talet och början 1900-talet ser ut att vara vit med ett mörkt kors är att den fotografiska filmen och glasplåtarna hade en ortokromatisk emulsion som var okänslig för rött (rött blev svart), och mycket känslig för blått. Orange och gult blev mörkare än normalt, medan blått blev mycket ljust.         

(Hämtat från Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_flagga)

<--
Till sidans topp!

VARNHEMS CENTRUM 1951 - FRÅN FLYGPLAN ÖSTERIFRÅN

Varnhems centrum 1951 - från Nohlgården där Varnhemsbranden började 1979, till Björsgården i korsningen mellan landsvägarna till Skara och Falköping.

SAJ-banan korsar bilden i den övre halvan med stationshus och de nybyggda villorna snett emot. Evald Frimans (1950) och Sven Karlssons, jämte längst till vänster den gamle Frimans Dalhem byggt 1933-34 mellan stationsväg och Falköpingsväg.

(Vykort från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013)

<--
Till sidans topp!

VARNHEMS CENTRUM 1844

Lantmäteriet Historiska Kartor

Varnhems centrum 1844 i samband med laga skiftet 1853 med särskilt markerat Klockarebohl (AA) som det kom att se ut med mark efter skiftet. Senare mellanskola och kantorsbostad och nu riven stuga - se mer nedan -
klicka här!

Lägg märke till vägens dragning för bron över Bybäcken.


Borregården väster om Kyrkogatans infart och Trädgården till höger, med sin ladugårdar och logar på andra sidan landsvägen till Skövde.

Trädgården fick kvarboenderätt i laga skiftet, medan Borregårdens mark gick till Junkragården.

Bostadshuset för Borregårdenmed omgivande mark (1204, 1200, 1202, 1186, 1191, 1193) ingick alltså i Junkragården under namnet Klosterdahl med eget bruk av jord. Borregården kom att flyttas utmed och norr om Axvallavägen väster ut och utanför byn.

Till sidans topp!


VARNHEMSBRANDEN 1979

LÄS MER OM "DAGEN DÅ KATASTROFEN KOM TILL BYN"
- artikel i Varnhemsbygden av Eva Bozovic 1999


(rotera artikeln motsols efter öppnandet i Adobe Reader!)

Radio Skaraborg P4 inför ett minnesprogram 2011:

"Den 21 maj 1979 är ett datum som de boende i Varnhem minns med fasa. Brandkåren skulle som rutinuppdrag elda upp en rivningskåk, men vindarna var för starka och inom loppet av en timme hade 21 byggnader i Varnhem slukats i lågorna. Inga personer kom till skada, men flera familjer blev hemlösa."

(
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=344&artikel=4378543)

Bild från "nya vägen" i norr - man ser att affärens röda byggnad och gamla Konsum i gult klarat sig! Däremot är alla uthus och hela Ulfsgården brandens rov! Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013

"Rivningskåken" var ladugården för Nohlgården i backen utmed dåvarande Skövdevägen ut ur östra Varnhem. Det brann i ett stråk från denna byggnad ner över norra delen av landsvägen mot Skara ända till och med Ödegården en och en halv kilometer därifrån. Den låg på västra sidan om Varnhems skola, vilken klarade sig helt. Ödegården brann dock ner helt till grunden inklusive bostadshus,uthus, ladugård, vagnskjul och t o m hundkoja!




AFFÄR I DEL AV BJÖRSGÅRDENS BONINGSHUS - AVSKURET GAVELHÖRN FÖR INGÅNG

Bild från Bror och Kerstin Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2014. Klicka på bilden för att se den större!

Björsgårdens boningshus - här fortfarande med avskuren hörngavel, U-formad ladugård samt avträdet från tiden för Gästgiveriet däremellan. Skylt utmed Bolumsvägen för Himmelskällans Hotell & Restaurant. Fyrvägskorsningen för Skara - Skövde-vägen och Bolum - Öglundavägen. Bolumvägen var rejält smalare än i senare tider, liksom Öglundavägen.

Bild från Bror och Kerstin Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2014.
 

I korsningen mellan Öglundavägen och Bolumsvägen (Falköpingsvägen) fanns förr affär i det uppförda huset på Björsgården nära vägkorsningen (nära den gamla Gästgivaregårdens gästgiveribyggnad). Ingången till affären var i hörnet av byggnaden genom en s k gavelinskärning - se bilden ovan! Lägg också märke till snickarglädjen vid både veranda och över ingången till den forna affären med dubbeldörrar i gaveln.

<-- Till sidans topp!

Huset byggdes 1880 som affär och där bedrev först Konrad Hornvall från Axvall en andra affär i Klostret, förutom den han hade i Axvall.

Enligt kvarlämnade påsar i den gamla handelsbodsdelen av huset, så hette handelsverksamheten;

Konrad Hornwall, Speceri-, Mjöl-, Gryn-, Garn- & Diversehandel, Klostret & Axvall - se bild!

Efter att ha lyssnat på en bandinspelning av Jenny Berg, Dalhem, Varnhem från 1964 kom följande fram:

Jenny föddes 1892 och fick redan som 5-åring alldeles ensam gå till affären från sitt hem i Överbo by. Det betyder att hon tog sig fram och åter till affären fr o m 1897.

Den som då hade affären var handelsman August Gustafsson, enligt henne. Han öppnar i så fall alltså först 1891 affär i Klosterdahls norra del - mot vägen - möjligen först i konkurrens med Hornwalls affär som då redan fanns här i Björsgården. 1897 är det i alla fall han som driver butiken i Björsgården tills dess hans affärsbyggnad, Nydal, vid Järnvägen var inflyttningsklar 1903-1904.

Då upphörde samtidigt affärsverksamheten i Björsgården för att sedan många årtionden senare återupptas i samma lokaler, men i en annan form av Bror Antbäck, med frimärks- och vykortsfösäljning.

 

Påse avfotad på Björsgården 2014 hos Bror och Kerstin Antbäck.

Bild från Bror och Kerstin Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2014. Bild från Bror och Kerstin Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2014.

Björsgården 1950-tal. Axel Lindh har byggt in det avskurna hörnet på huset. Ulfsgården är granne i öster. Till höger om Björsgården låg den gamla Gästgivaregården.

<-- Till sidans rubriker!


Det gamla Gästgiveriets placering 1844:



Gästgiveriets placering med själva gästgivar-gården och dess ekonomibyggnader 1844.

710 = Gästgivargården
711 = Gästgivarträdgården
709 = Utgata
708 = Ladugårdsgata med ladugård och stall
















ULFSGÅRDEN - NÄRA BJÖRSGÅRDEN OCH KONSUM - HUS  FÖR TIDIGARE JORDBRUK & TAXIRÖRELSE TAS AV LÅGORNA 1979

 

Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013

Mangårdsbyggnaden på Ulfsgården är övertänd. Tillhörande ladugård och uthus är redan nedbrunna.

Här fanns tidigare Taxi Varnhem med "Gunnar i Ulfsgården" som taxiägare och förare under 1920 - 1950-tal
.

ULFSGÅRDEN 1940-TALET

Ulfsgården granne med det senare tillkomna Konsum. Ett Ulfsgården som blev helt utplånat i branden med sin ladugård, uthus och boningshus. Huset med sina uthus etablerades efter laga skiftet 1853 - se nedan.

Granne med Konsum österut ligger Gärdhem, Manufakturaffären, verksam fr o m 1940-talet, med sina två bakomliggande uthus. Uthuset till höger, där Knut Ohlsson hade sin cykel- och mopedverkstad fr om 1940-talet.

(Vykort från Verna Anderssons samlingar, Ljungstorp, 2013)

 

<-- Till sidans topp!


Församlingshemmet i Varnhem 2013 ligger på det som var Ulfsgårdens hustomt före laga skiftet av Klosters by 1853, snett emot före detta Konsum och mitt emot Gärdhem f d Manufakturaffären på bilden ovan till höger.

Lantmäteriet Historiska Kartor Lantmäteriet Historiska Kartor


Från karttexten till storskifteskartan i Klosters by 1804:

H

"Ulfsgården 1/4 mantal, förmedlat från fullt, Skatte Augement, innehafvas af Secreteraren Herr M. Nordenberg och Anders Eriksson.

Hustomten m m på 2ne ställen - 11 5/8  kpl (kappland)."







ULFSGÅRDENS HUSPLATS PÅ KARTA I VARNHEMS CENTRUM 1804












Storskifteskartan från 1804  Lantmäteriet Historiska Kartor.

Husplatser för alla Klosters gårdar 1804 är utmärkta med rosa färg - Ulfsgården markerad med rött (KF);

A = Pickagården - hustomten och täppor på 4 ställen
B = Sven Mikaelsgården eller Ryttaregården - hustomten med täppor på 2ne ställen
C = Erik Larsgården eller Ödegården - hustomten och täppor på 2ne ställen
D = Björsgården - hustomten mm på 2neställen
E = Gästgivaregården af Björsgården - hustomten mm på 3neställen
F = Junkragården - hustomten mm på 2ne ställen
G = Fogdegården - hustomten mm
H = Ulfsgården - hustomten mm på 2ne ställen
I  = Fiskaregården - hustomten
K = Simmesgården - hustomten
L = Borregården - hustomten mm på 2ne ställen
M = Trägården - hustomten mm
N = Klockarens Boställe

Det är lätt att förstå att det uppstod flera "gårdar" med samma namn efter att ha spridits ut på det här sättet i storskiftet i sina remsor av rättvisa.

T ex Björsgården, E, återfinns söder om vägen mot Axvall, liksom torpet som byggdes där finns kvar idag tillsammans med "modergården" Björsgården i korsvägen i Varnhem. Detta liksom Ulfsgården som finns väster om Broddetorpsvägen - H - där det sedan blev ett eget Ulfsgården, osv.

Laga skfitet 1853 befäster senare flera av gårdarnas flyttningar till lägen vi känner igen idag.


FLER BRANDBILDER FRÅN ULFSGÅRDENS ANDRA UTPLÅNING
I DESS HISTORIA

Branden har precis fått fäste i Ulfsgårdens tak och man bär ut allt man hinner få ut. Trots att i stort sett alla brandkårer i Skaraborgs läns närområde fanns i Varnhem den här dagen, så går byggnaden inte att rädda!
 

(Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

Ett sorgligt slut för Ulfsgårdens gamla boendebyggnad - en man med böjt huvud lämnar branden att fritt få fullgöra sitt verk.

(Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

Ulfsgårdens alla hus, ladugård och uthus brann ner till grunden. En ny era för gården fick ta vid med nybygge av bostadshus och uthus - idag (2013) bostad och Mopedmuseum - lite fantastiskt med tanke på att alla hus (3 st) som varit cykel- och mopedverkstäder I Varnhem utplånades med branden.

(Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

<--
Till sidans topp!



TRE AFFÄRSFASTIGHETER UPPFÖRS PÅ RAD MELLAN 1903 -1916 RUNT JÄRNVÄGEN VID LANDSVÄGEN

Det har funnits en mindre affär i Björsgårdens (gamla Gästgivargården) nya hus efter 1853 års laga skifte i korsningen mellan Skara-Skövde-vägen och Broddetorpsvägen.

Affären lär ha funnits en bit in på åtminstone 1920-talet och hade ingång genom ett snedställt gavelhörn.

(Berättat av Sigrid Tysk, Skövde 2013 - dotter till Otto Rosander)



1903-1904 uppförs en affärsbyggnad med livsmedel, och allt annat = lanthandel, öster om järnvägen utmed Skövdevägen på nybildade fastigheten Nydal tillsammans med stort vackert magasin - längst till höger av de tre på denna bild.

Magasinet brann ner i den stora Varnhemsbranden 1979. I magasinet fanns också under 1940-talet en bilverkstad.

Snett emot Magasinsbyggnaden vid affären kan man se infartssemaforen till Varnhems station - reglerad från stationsbyggnaden.

1914-1915 uppförs så den byggnad, troligen som slakteributik, som långt senare blev manufakturaffär på en nybildad fastighet kallad Gärdhem - den mittersta av de tre husen på bilden utmed Skövdevägen. Manufakturaffärens byggnad brann också ner helt i Varnhemsbranden.

1916 uppförs den kooperativa butiken, Konsum, på också nybildade fastigheten Eriksdal - och är huset med markiser på bilden.

I övrigt anas Junkragården under träden på bilden samt järnvägsparken och stationshus med uthusbyggnader samt godsmagasin på kajen i öster.

I trädraden bort från byn rinner Bybäcken in mot byområdet från markerna norr om Varnhem och rinner under den dåvarande landsvägsbron, Bybron kallad, utförd i valvteknik med böjda stenmurar som åkskydd, något öster om Anton Larssons affär (han dör just detta år då fotot tas).
Bron kan ses vid noggrann granskning av bilden!

1920-TALET GER TVÅ NYA KAFFÉER; KLOSTERGÅRDEN VID KYRKAN 1923 OCH KAFÉ RUNHEM 1925

Affärsverksamheten kompletteras av att den nye stationsinspektorns hustru tidigt driver ett kafé i stationsbyggnaden - som 1923 flyttades till det nybyggda Klostergården - mer om detta -
klicka här!

Det startades också ett Kafé i Runhem utmed landsvägen mot Skövde 1925, snett emot kyrkoallén. Runhem byggdes av Knut Olsson och hans fru Emilia bedrev kiosk och kafé i den östra delen av huset mot landsvägen, medan han själv hade bl a cykelreparationsverkstad bakom huset i en
byggnad. Det nu moderniserade huset och uthus brann ner vid Varnhemsbranden 1979 - se mer om Runhem nedan - klicka här!

TVÅ TAXIRÖRELSER BLIR EN

Dessutom kom taxitrafiken att blomstra runt stationsbyggnaden med Gunnar i Ulfsgården och Samuel Friman som konkurrenter redan 1928 och där Samuel och Nanny Friman etablerar sig i nybyggd villa med taxistation 1933 snett emot Järnvägsstationen - mer om detta - klicka här! (Kommer senare!)

Efter 1952 köpte Erik Pettersson taxirörelserna och drev en utvecklad verksameht från sitt då ägandens Runhem.


MEJERI BLIR BAGERI UNDER 1940-TALET


För att komplettera bilden av affärsverksamheter måste också mejeriet och från 1940-talet bageriet vid Trädgården mitt emot Folkskolan få en plats, där man också kunde köpa kaffebröd - se mer klicka här! - eller scrolla ner för sidan!

VARNHEMS SMEDJA

Utmed Ljungstorpsvägen fanns också Varnhems smedja - mer om denna klicka här! - eller scrolla ner för sidan!

<-- Till sidans topp!



KLOSTERGÅRDEN - STATIONSINSPEKTOR OTTO ROSANDER BYGGER CAFÉ OCH SENARE BOSTAD

 

Bild från 1925 och det nyss uppförda Café Klostergården - inte ännu målat! Dottern Elisabeth från familjen Rosander på trappan. Bild från Skarke-Varnhems Hembygds- förenings arkiv, 2013

Klostergårdens historia - en sammanfattning


Klostergården uppfördes 1925, ursprungligen i en våning, sedermera påbyggt med en våning. Det har alltsedan byggnadstiden inrymt café, dessförinnan hade ägaren fru Elsa Rosander drivit café i den 1910 tillbyggda delen av Varnhems järnvägsstation. Inför pensioneringen byggde stationsinspektor Otto Rosander en andra våningen som bostad med inflyttning 1935.

Det var alltså dåvarande stationsinspektören Otto Rosander som lät uppföra byggnaden och frun Elsa Rosander som drev serveringen fr o m 1925. Hon drev konditoriet med servering fram till 1947 då Ester Smedberg övertog fastigheten och rörelsen. Under en lång följd av år var Klostergården platsen för ”Stilla dagar” för stiftets präster och även mot slutet för lekmän. När Ester Smedberg upphörde med caférörelsen 1968 förlades dessa ”Stilla dagar” istället till Flämslätt. När Ester Smedberg valde att flytta från Varnhem 1975 köptes Klostergården av dåvarande Varnhems församling. Köpeskillingen var då 135 000 kronor.

I samband med att fastigheten kommer ut till försäljning skriver landsantikvarien Sven Axel Hallbäck till kyrkorådet. Han skriver bland annat följande ”Riksantikvarieämbetet anser liksom Landsantikvarien, att det är i hög grad angeläget att fastigheten i fråga förvärvas av Varnhems kyrkliga myndigheter. Det är ett antikvariskt önskemål av hög dignitet att bebyggelsen kring Varnhems klosterkyrka hålls under kontroll”

 

Mellan 1975 och 1977 renoveras Klostergården in- och utvändigt. Den byggs dessutom till med en toalettdel. Ombyggnaden bekostades av allmänna medel genom AMS och Länsarbetsnämnden. I maj 1977 invigs den nya Klostergården och serveringen öppnas efter nästa tio år åter för allmänheten. Under den första tiden ansvarade så som Sklt skriver ” Under ledning av fru Inga-Britt Bäckman i Varnhem kommer några av ortens damer att sköta anläggningen”.  I NLT anges det att driften av rörelsen skall skötas av föreningen ”Varnhems turistservice”. Föreningens ordförande Olle Lindahl säger i samma tidning att ”med hjälp av bygdens damer, tror jag att vi skall kunna hålla den kvalitet som gästerna är nöjda med”.

I maj 1979 tecknades två avtal mellan församlingen och Riksantikvarieämbetet. Båda avtalen avser en avtalstid mellan 1 januari 1976  till och med 31 december 2000. Enligt avtalen skall ämbetet hyra fastigheten av församlingen och därmed ansvara för väghållning och trädgårdsskötsel. Ämbetet skall också väl vårda och underhålla fastigheten. Församlingen hyr under samma tid tillbaka dels övervåningen såsom tjänstebostad till kyrkvaktmästaren och dels serveringslokalen under förutsättning att den upplåtes till någon serveringsrörelse.   

Under tiden fram till och med ca 1981-82 bodde kyrkvaktmästaren Gunnar Gillberg i lägenheten. 1982 flyttade nyanställde kyrkvaktmästaren Dan Sandberg och hans familj in i lägenheten och bodde där till 1986 då det beslutades att lokalerna skulle användas som bageri och att två av rummen skulle användas som kontorslokaler till musiker, församlingsassistent och vaktmästeri.

Fr.o.m. 1994 då Varnhemsgården stod klar användes hela övervåningen till bageri och caféverksamheten. 1996 byggdes uthuset bakom Klostergården om till ett småbrödsbageri.

Gerda Jonsson drev caféet fram till ca år 1999 och under åren 1996/1997 – 1999/2000 bodde hon även i lägenheten såsom tjänstebostad.

Efter det att Gerda Jonsson slutade har verksamheten drivits av bl.a. stiftsgården Flämslätt och ett par privata entreprenörer på uppdrag av Skara pastorat.

 

(Författare till artikeln är Lars Berg, Kamrer, Skara pastorat, som byggt den på några tidningsartiklar i Sklt från tiden 1975-76 och från några av kyrkans anställda för tiden efter 1980)



KLOSTERGÅRDEN - STINSEN OTTO ROSANDERS FRU ELSA DRIVER NYTT CAFÉ FR O M 1925

Byggnaden några år senare med uppväxta klängväxter och praktfullt iordningställd trädgård med springbrunnar! Vattnet hämtades då sedan 1927 från en egenbyggd vattenreservoar på en högre mark, 40 m2 av Öfverbo Smedsgården, en bit från Klostergården. Mark inköpt för ändamålet av stationsinspektorn Otto Rosander - se nedan!
 

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygsförenings arkiv, 2013)

(Uppgifter från Margartha Dahlin, Varnhem, 2013 - sondotter till Otto Rosander)

Under 1930-talet påbyggdes en våning för att också kunna utgöra boende för Otto och hans hustru efter sin pensionering 1935. Huset fick ett Villa-liknande utseende med anslående yttre.


(Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander)

Husets huvudfasad mot Kyrkogatan med allt mer ökande Klosterturism gav bra marknadsföring för Caférörelsen tillsammans med en anslående trädgårdsanläggning. Uthuset bakom Caféet är nu också klart.
 

(Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander)

Klostergården ligger utmed Kyrkogatan och här en bild då även det gamla stallet med sina offentliga toaletter ligger kvar som granne. Här i vinterskrud med skidåkande dotter till Otto Rosander, Sigrid, 1940-tal. Julgranen framför församlingshemmet är på plats!

Se mer om familjen Rosander och Klostergården - klicka här!

(Bild från Sigrid Tysk, Skövde, 2013 - dotter till stationsinspektor Otto Rosander)

<-- Till sidans topp!

Inte långt från Klostergården finns denna byggnad på Trädgårdens östra husplatsmark som var uppförd som mejeri, men som under 1940-talet kom att bli bageri efter en brand.

Bilden från mejeritidens 1930-tal. Byggnaden finns kvar ännu 2013 utmed muren nära kyrkans "grovhanteringsupplag" och bod i norra delen av Kyrkparken mot gamla landsvägen Skara - Skövde.

 

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013 - gm ordförande Bo Hermansson)

<--
Till sidans topp!

Hålltorps mjölkskjuts år 1926 då Varnhems mejeri var igång. Kusken hette Georg Lindström. Skjutsen befinner sig utanför Varnhems post- och järnvägsstation, eftersom man också hämtade posten med samma skjuts. Lägg märke tilll granarna på led i Järnvägsparken innanför ett tätt staket.

 

Mejerirörelsen upphörde på 1940-talet efter en brand. Ägare var då Magnus Pettersson och hans hustru Anna Pettersson, som var chef och mejerska. Den sist anställde hette Anders Pettersson. Rörelsen hade startats av Magnus Petterssons far "Petter i Trädgår´n". Efter branden öppnade Anna Pettersson bageri i huset. Återförsäljning av mejeriprodukter ingick också till en del.

Senare verksamheter i huset har varit mekanisk verkstad och antikvitetsrörelse. De närmast kända mejerierna i trakten har funnits på gårdarna Rökstorp och Ökull.

(Text och bild från artikel i Varnhemsbygden av Arne "Skultorparn" Andersson)

<--
Till sidans topp!

VARNHEMS SMEDJA, TIMBELUND OCH HAGABERG VID NOHLGÅRDEN

Strax efter svängen upp på Ljungstorpsvägen längst upp i bild till höger, väster om Nohlgården, låg smedjan i Varnhem på det markområde som kallades Hagalid - här på flygfoto från 1951. Den revs i början av 1990-talet. På bilden också fr v Timbelund följt av Hagaberg, båda byggda på Smedsgårdens mark nära Nohlgården. På gärdet syns Nohlgårdens brygghus placerat på säkert avstånd för brandriskens skull - senare kom brandkårens nedbränning av Nohgårdens ladugård att ödelägga stora delar av Varnhem 1979, då 21 byggnader brann ner - bl. a brygghuset!

Smedjan brukades från slutet av 1800-talet av smederna Timberg i Varnhem - enligt husförhörslängderna knutna till Överbo Smedsgården.

Den äldre Timberg, gratialisten August Pettersson Timberg, köpte och byggde Timbylund/Timbelund 1917.

Sonen Axel Linus Timberg bosatte sig senare i Hagaberg, som han tillsammans med smedjan sålde till Oskar Johansson 1945. Den gamle August Timberg dog 1936 - han hade varit soldat N:o 117 vid Kungliga Västergötlands Regemente, Vadsbo kompani och ägde tidigare Ulehov. Han blev änkling 1915 och byggde sig alltså ett litet "undantag" på Överbo Smedsgårdens mark för ålderns höst, Timbelund.


Timbelund är det lilla huset som ligger i landsvägskurvan på fotot ovan från 1951 (bakom texten" Äkta fotografi") - alldeles nära Hagaberg (huset t h om Timbelund på fotot) och nära Nohlgården. Hit flyttar alltså August Timberg 1917, efter att ha köpt markbiten och byggt huset.

Oskar Johansson var far till Knut Johansson som senare köpte smedjan med inventarier den 13 juni 1945 och Hagaberg.

Lantmäteriet Historiska Kartor Lantmäteriet Historiska Kartor

 


August Timberg köpte den lilla markbiten i landsvägskurvan 1917 av Carl J. Pettersson, ägare av Redvenstorp och av Överbo Smedsgården 2/4 mantal. Huset finns redan inritat på kartan från 1917 vilket visar att det redan uppförts.

Enligt husförhörslängd flyttar han in 1917 efter att ha lämnat sitt ägandes Ulehof och efter att ha blivit änkman 1915.

   Enligt bildtext Varnhem 1921. Smedjan låg som andra tomt på vänster sida utmed Ljungstorspvägen efter avfarten från Skövdevägen mitt emot kyrkan, med ett gärde emellan till Thimbelund söder om Nohlgården. Den här bilden visar dock med säkerhet smedjan vid Tomten, Öglundavägen - går att jämföra fönstren med annat foto från den platsen från 1921.   
 

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)

Teckning från Varnhemsbygden 2006 - artikel av Alf Hansson

FAMILJEN SMEDEN AXEL LINUS THIMBERG



Sonen och smeden Axel Linus Timberg, med hustru Anna, köper en markbit 1923 från Överby Smedsgården, nu ägd av C. J. Pettersson på Redsvenstorps änka, Karolina Pettersson och med sonen Sven som medundertecknare på kontraktet.


Marken är belägen granne med hans fars Timbelund, nära Nohlgården och där bygger han Hagaberg som han hyr ut de första 10 åren, innan familjen flyttar in.

I sitt egenbyggda hus och eget ägandes Hagaberg flyttar familjen in 1934 från Björsgården/ Gästgivargården, där han varit arrendator under 5 år.  Smeden Axel Linus Timberg var då 59 år gammal.

Innan dess hade familjen hunnit med att bo några år vardera både i huset utmed Kyrkogatan, Varnhem och i f.d. soldattorpet Bäckstorp, Ljungstorp.

Familjen Timberg flytar in på Hagaberg 1934;

Smedsmästare Axel Linus Thimberg, f. i Varnhem 1875  4/11
Hustrun Anna Charlotta f. Larsson i Lerdala 1874 28/4
Son        Erik Harald, född i Varnhem 1906 31/3
Son        Karl Axel, född i Varnhem 1910 22/3
Dotter    Margit Elisabeth, född i Varnhem 1915 30/8
Son        Karl Gustaf, född i Varnhem 1918 den 1/12
Dotter    Karin Eleonora, f. i Varnhem 1920 den 24/2








KNUT JOHANSSON KÖPER SMEDJAN 1945

Den 13 juni 1945 köper alltså Knut Johansson smedjan av sin far med alla sina inventarier - se köpekontrakt till höger!


Knut har berättat att det fanns flera spekulanter - men de väntade till utsatt tid för försäljningen och då hade han redan undertecknat köpekontraktet. De ville då bjuda över och när de inte fick det hotade de med att bygga en smedja jämte den befintliga, men så blev det inte.

"Knut berättar vidare att det var skiftande arbeten dom folk kom till smedjan för att få hjälp med. Grepar, mjölkkrukor med hål som måste lödas igen, samt arbetsordrar från Ulunda Kalkbrott med vässning av borr och pikar och lagningen av och tillverkning av tippkupor (tippbara transportvagnar). Ett annat jobb som var både svårt och tidskrävande var omläggning av hjulringar till hästvagnar. Det kunde ta en halv dag. Järnringen skulle passa exakt på hjulet och rundheten skulle stäma. Efter att Knut skaffat sig sin el-svets kunde detta arbete klaras av på en timma. Thimberg var i början väldigt negativ till svetsning och tyckte det var "förbaskat skit". När han sedan såg hur smidigt det gick att foga samman järnringar tyckte han det nog inte var så dumt ändå med svetsning. Vidare utfördes diverse plåtarbeten. Det finns åtskilliga stuprör och hängrännor i Varnhem som "smén" har tillverkat."

1946 flyttade familjen Knut och Ester Johansson till det då nybyggda och näraliggande Evertslund utmed landsvägen ett stycke upp i backen.

På så sätt sällade han sig till smederna som byggt och bosatt sig runt smedjan under 1900-talet.


(Texten bygger på och är i stort sett överenstämmande med originaltext ur Varnhemsbygden 2006, artikel av Alf Hansson - bild från samma källa.)

Smedjan i senare tid med elförsörjning för svetsarbetet. Revs under 1990-talet.

<-- Till sidans topp!

VARNHEMS MELLANSKOLA OCH KYRKOGATAN

Klockarejorden eller Klockarebohlet. Enligt bildtext "Klockarejorden".

På karta 1844 benämnt Klockarebohlet, dvs klockarens bostad. Den fanns belägen strax norr om kykrogårdsmuren för Varnhems kyrka och har bebotts av en rad klockare. Den inköptes redan 1876 av kyrkostämman av Sven Ferm för att bedriva en småskola. Under en tid på 1920-talet var den också Varnhems mellanskola, så att barnen slapp de långa färderna till Norra Lundby skola, med vilken man delat skolbyggnad och lärare tidigare. 1920 anställdes en biträdande lärare och huset blev alltså en slags mellanskola för klass 3 och 4 fram till 1929.

Därefter var här träslöjd fram till 1951. Efter 1951 tog dåvarande kantor Lönnqvist huset i anspråk som kantorsbostad och bodde här tilslammans med fru Diana Appelqvist (under kriget konservfabrikägare) fram till 1967 innan huset revs svårt förfallet. Insatt av Kent Friman, 2014-02-17. Läs mer på www.saj-banan.se!

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)

 


Bild från mellanskolan 1925 med Kyrkegatan i bakgrunden. Mellanskolan i kyrkparken i Varnhem blev senare kantorsbostad innan den revs 1965. Lärarinnan bakom till höger är Alicia (Alice) Mattson, extra ordinarie folkskolärarinna mellan 1924 och 1929, då hon bodde i Folkskolan alldeles nära.


Lägg märke till bostadshuset på Kyrkogatan mitt emot, där Trumfa-Karlssons bodde strax före den här tiden. Han hyrde denna stuga som jordbruksarbetare för Trädgården mellan 1910 och 1918 under tiden de fem barnen med den 2:a hustrun föddes. Den låg vid Kyrkoallén i Varnhem. Här bodde också 'Ferma-Tilda' med sina söner under ett antal år. och det gamla stallet med offentliga toaletter (och skoltoalett).

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)

Kyrkogatans infart 1910-1915 med Trädgården till vänster med "gårdsstugan" i sin tur till vänster om boningshuset (flytta över landsvägen under 1960-talet) och utanför bild ytterligare till vänster ligger mejeriet senare bageriet. Mellanskolan syns utmed kyrkogatan innanför staket till vänster och till höger skymtar svagt ett annat litet hus som då låg utmed Kyrkogatan ett stycke in från Folksskolan till höger (utanför bild).

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)

"TrumfaKarlssons" förhyrda stuga i Varnhem varifrån han flyttade till Kämpenstorp 1918. Han hyrde denna stuga som jordbruksarbetare för Trädgården mellan 1910 och 1918 under tiden de fem barnen med den 2:a hustrun föddes. Den låg vid Kyrkoallén i Varnhem ett stycke in på höger sida (väster sida) nära Klosterdahl, som kom att bli Varnhems folkskola. Den uppfördes efter 1844 (då den inte finns med på laga skifteskartan). Fotograferad 1892 med de gamla träden fortfarande på plats - se bild ovan! Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)

 

Till sidans topp!


VARNHEMS FOLKSKOLA

Varnhems folkskola fanns fr o m höstterminen 1917 i det tillbyggda bostadshuset för forna Borregården (före laga skiftet 1853). Efter laga skiftet kallat Klosterdahl.

Klosterdahl var nu Varnhems Folkskola med Håkan Gabrielsson, född 1894 den 16/8, som vikarierande folkskollärare under en termin - sedan ordinarie från och med 1918-01-01. Han flyttade in med familj 1917 den 28/12. Handlanden August Gustafsson bor kvar i byggnadens huvudlägenhet till 1920, då han dör.

Foto/förlag Anton Larsson, Varnhem. Se mer om Klosterdahl -
klicka här!

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)


Till sidans topp!

NYDAL MARKERAR INFARTEN TILL STATIONSOMRÅDET VID SKÖVDEVÄGEN -  FOTO PÅ NYBYGGET 1905

Nydal - den nya affärslokalen i Varnhem samtida med SAJ-spårets läggning in i Varnhem. Här något år efter spårläggning och bebyggelse. Man kan se att  gräset inte växt in så långt på banvallen ännu, så den är inte gammal som färdig järnväg. Träden runt affären är inte heller uppväxta, utan snarare relativt nyplanterade, och inte heller trädgården i övrigt. Fotograf Gustaf Mellblom, Axvall.

Trolig fotograferingstid är 1905 också med tanke på att personerna på bilden otvetydigt är familjen August Gustafsson med bodbiträden -  - se detaljförstoring nedan! De båda med cyklar kan då vara handelsbiträdena Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879, som flyttat  in från Väring 1904, samt handelsbiträdet Sven Erik Stenander, född i Timmersdala 1892 - flyttar in från Öglunda 1907.

Huset står färdigt redan 1903/1904, liksom den här delen av järnvägen. SAJ-staketet skyddar mot banvallen. Huset finns kvar än idag och klarade sig från branden 1979, vilket däremot inte magasinsbyggnaden där bakom gjorde!

 

(Bilden som Vykort  från Roger Ljungberg, Skövde, 2013)

<--
Till sidans topp!

Tavla avfotad hos Bror Antbäck, Björsgården, 2014. Tavla avfotad hos Bror Antbäck, Björsgården, 2014.

Bilden i en annan tappning - som frimärkskollage på förstorad svartvit bild gjort av Varnhems unga frimärksklubb under ledning av Bror Antbäck.

LÅGORNA TAR MAGASINET 75 ÅR EFTER BYGGET I DEN STORA VARNHEMSBRANDEN 1979

Bild fotograferad från samma i stort sett plats som ovan exakt 75 år senare, våren 1979. Magasinet bakom den gamla affären brinner i ljusan låga och främst tack vare vidnriktningen klarade sig den gamla affärsbyggnaden från att brinna ner. Värmeutvecklingen var dock väldigt hög och inne i huset smälte t ex plastpennor i ett ställ på kontoret mot magasinshållet. Brandmännen och frivillliga använde bl a en stpr reklaskylt som skydd mot hettan för att komma åt att vattenbegjuta mellan husen.                     

 (Uppgifter Bo Hermansson, Ulunda, Varnhem)

(Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

Den gamla magasinsbyggnadens saga är all och rester av affärsverksamhet, bilverkstad och även frivilligbrandkårslokaler en tid, går upp i flammor och mörk rök! Vattenbegjutning av den gamla affärsbyggnaden hindrar den från att fatta eld av den starka vämeutvecklingen.

(Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

Elden går vidare till uthus bakom Gärdhem. "Knut Ohlsson verkstadsuthus" brinner nu ner och på bildden kvarvarande uthus stryker nu också med. Röken har just börjat sippra fram mellan takpannorna.
 

(Bilder från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

<-- Till sidans topp!

FASTIGHETEN NYDAL BILDAS 1903-1904 FRÅN SIMMESGÅRDEN I EN TRIANGEL MELLAN SAJ OCH VÄGEN

"Trumman och afloppsdike till den så kallade Bybron" "Trumman och afloppsdike till den så kallade Bybron"



Klostret Simmesgården Nr 8, 1/4 mantal Skatte i Skarke el. Varnhems socken.

Nydals registreringsnummer; 87
Klostret Simmesgården.

 

*************************************************************

Avskrift av dokumenttext till kartan:

Att det numera bebyggda och för Nydal benämnda jordområde, hvilket genom köpekontrakt af den 2 juni 1903 från Gustaf Svensson och hans hustru Anna Kajsa Svenssons egande hemman 3/20 mtl Klostret Simmesgården i Skarke socken blifvit försålda till handlanden August Gustafsson, af mig denna dag blifvit noggrant uppmätt och kartbelagdt och därmed af mig befunnits innehålla 25 ar och 36 kvadratmeter; varder härigenom på begäran intygadt; / Warnhem den 6 september 1904/ Carl Nyberg, Folkskolärare

*****************************************************************


"Sedan Gustaf Svensson och hans hustru Anna Kajsa Svensson genom köpekontrakt af den 2 juni 1903 och köpebref af den 7 dennes för en köpeskilling af 600 kronor till mig upplåtit och försålt ett genom samma köp från deras egande hemman 3/20 mantal Klostret Simmesgården söndrat och sedermera af mig bebyggt samt för Nydal benämnt jordområde, enligt här bilagd karta utgörande 25 ar och 36 kvadratmeter, får jag härigenom ödmjukast anhålla, det Konungens befallningshavande ville fastställa afsöndringen ifråga och låta lägenheten under namnet Nydal i jordeboken införa./ Klosterdal, Warnhem den 8 september 1904/  August Gustafsson"

 

**************************************************************


"Att enligt 1879 den 29 December fastställd hemmansklyfvning innehar 3/20 mantal Klostret Simmesgården i Warnhem eller Skarke socken 56 Tunnland 3,6 kappland eller i nya ytmåttet 27 Hektar 69,7 ar samt att en derifrån genom afsöndring för alltid försålt lägenhet, Nydal kallad, innehåller i area 25,3 ar, hvilken lägenhet är till storlek, läge och gränser ostridig; betygar
Mariestads i länets landtmätare kontor den 17 september 1904"

 

*************************************************************

<-- Till sidans topp!

AFFÄREN NYDALS FÖRSTA TID

Den som här köpte marken för affärsbyggnad med boendevåning och magasin var Handlaren Agust Gustafsson, Klosterdal.

Han hade då bott på Klosterdal sedan 1891 den 2/11. Före detta verkade han först som mjölnare och handlare i Hålltorps kvarn och dessförinnan som mjölnare i Hammars kvarn.


Klosterdal kallades det som var Borregårdens mangårdsbyggnad före laga skiftet 1853 och som senare förvandlades till folkskola i Varnhem nära kyrkogatan med sin första skoltermin 1917.

Läs mer om Klostrets by från 1700-tal till 1940-tal -
klicka här!

AFFÄRSIDKARE AUGUST GUSTAFSSON - MJÖLNAREN SOM BLIR VARNHEMSHANDLARE

Hålltorps kvarn med arrendeboendet. Bild från Bengt Jonsson, Ivarstorp, 2013 Hålltorps kvarn med arrendeboendet. Bild från Bengt Jonsson, Ivarstorp, 2013

MJÖLNARE FRÅN VINKÖL BLIR HANDLANDE OCH ARRENDERAR JUNKRAGÅRDEN, BYGGER AFFÄR

Mjölnaren August Gustafsson, född i Lerdala 1851 flyttar in till socknen från Vinköl 1873 med sin hustru Mathilda Sofia Sandgren, född 1850 i Marum. 1873 föds dottern Gerda Maria och de tar samma år över Hammars kvarn som ägare. Sonen Karl Konrad föds på Hammars kvarn 1877. Dottern Gerda dör här 1880.

1882 flyttar familjen till Hålltorps kvarn som arrendatorer och här föds dottern Ellen Viktoria samma år. De lämnar Hålltorps kvarn 1891 och flyttar till Klosterdal med familjen, där han står som ägare.



Klosterdal var Borregårdens gamla mangårdsbyggnad byggd 1850, innan den påtvingade utflytten i samband med laga skiftet 1853 och blev senare Varnhems folkskola. Marken nu förd till Junkragården som äger jorden. August Gustafsson köper jorden med mangårdsbyggnaden och den kallas nu Klosterdal.


August Gustafsson arrenderar från och med 1891 också marken för Junkragården och senare också Bjrösgården.

(Vill du läsa mer om Hålltorps kvarn - se www.ljungstorpshistoria.se - klicka här!)
 

<-- Till sidans topp!

KLOSTERDAHL BLIR BOSTAD OCH HANDELSBOD

August med familj på trappan till Klosterdal. Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde 1892. Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnr: A71923. Klicka på bilden för större bild! August med familj på trappan till Klosterdal. Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde 1892. Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnr: A71923. Klicka på bilden för större bild!

Husförhörslängder 1880-1895; Klosterdal;

Ägare                                                                                                           
Handlanden  August Gustafsson, f. Lerdala 1851 27/2 - övertar  
                      Klosterdal 1891 den 2/11 och flyttar in med sin familj;
Hustru          Matilda Sofia Sandgren, född i Marum 1850 den 24/1
Son               Karl Konrad, född i Varnhem 1877 den 3/11
Dotter           Ellen Viktoria, född i Varnhem 1882 den 2/4

På bilden från 1892 kan man se att den gamla gården Borregårds mangårdsbyggnad just får ny stående panel, så snart August köpt byggnaden med tillhöriga ekonomihus från Junkragårdens mark 1891. Han arrenderar också Junkragårdens mark i övrigt.

Han öppnar också affär i huset norra del - mot vägen - möjligen först i konkurrens med Hornwalls affär som fanns i Björsgården, vid det gamla Gästgiveriet i korsningen med Öglunda vägen - dit han flyttar verksamheten några år senare.

Till Klosterdal flyttar också 1894 nedanstående personer;

 

Handelsbiträdet Johan Fredrik Persson, född i Winköl 1866 den 18/9
                            Flyttar in från Skövde den 10/5 1894 - vilket visar att August redan nu bedrev handelsbod i Varnhem.


Pigan                 Emma Kristina Andersdotter, född i Hornborga 1869 den 25/9 -  flyttar in från Hornborga den 9/11 1893, ut
                           igen den 13/11 1894

Pigan                 Ida Karolina Hallberg*, född i Hornborga 1876 den 7/7 - flyttar in från N. Lundby den 15/11 1894
Pigan                 Emma Sofia Johansson, född i Wartofta Åsaka 1860 den 10/10 - flyttar in från Kjelvened den 26/11 1894
Dräng                Johan Alfred Johansson, född i Berg 1866 den 15/2 - flyttar in från Prästegården den 15/11 1894

- alltså samtidigt boende på Klosterdal familjen Gustafsson, 2 pigor och en dräng förutom hyresgäster.

August hade också drängar och hyresgäster i Junkragårdens bostäder som han arrenderar tillsammans med jordbruket.

* Karolina Hallberg, dotter till skräddaren Gustaf Hallberg från Broddetorp, gifte sig 1899 med Linus Ryden, Hasselbacken.

Hyresgäster hos August och Sofia på Klosterdal blir;

Organisten   Carl August Hedén, f. i Nyed Värmlands län 1858 den 13/6 - in från St Michelsgården 24/3 1894 med sin hustru,
                      vigda den 7/4 1890
Hustrun        Johanna Bernhardina Lundin, född i Lidköping 1862 den 6/6
Dotter           Agnes Eleonora, född i Nyed 1892 den 26/7

Son          Gustaf Hadar, född i Varnhem 1893 den 23/10
                       - familjen utökas här till fem barn t o m 1902 och hela familjen flyttar ut 1904 för hyra på Gästgifvaregården i
                      två år innan de lämnar Varnhem för Malmö 1906


Handlanden August Gustafsson med hustru bor kvar på Klosterdal till sin död - hon 1914 och han 1920.

Köpekontraktet skrevs 1903-06-02 för Nydals tomtmark. Affären står uppbyggd just samtidigt som järnvägen var klar att starta sina ordinarie turer på banan. Folkskolläraren Carl Nybergs intyg om areal den 6 september 1904 visar att hus då redan var uppfört.

<-- Till sidans topp!



BORREGÅRDEN - KLOSTERDAHL - VARNHEMS FOLKSKOLA

Bild och text från Skaraborgs Museum, Kulturhistorisk inventering 1983, Skara Kommun.

Inventeringen bekräftar att huset är byggt 1850, dvs som Borregårdens mangårdsbyggnad innan utflytten av gården p g a Laga skiftet 1853. Karta från 1844 bekräftar dock att huset redan då var byggt som mangårdsbyggnad för Borregården, men byggt efter kartan 1804, där då boningshuset låg på andra sidan vägen.

Efter utflytten av Borregården blev byggnaden på så sätt ett boningshus på Junkragårdens mark, som först 1891 såldes till mjölnaren och handlaren August Gustafsson, närmast från Hålltorps kvarn, som hus på ofri grund. Han står i alla fall som ägare i Husförhörslängden. Marken var fortfarande Junkragårdens. Inga boende skrivs här enligt husförhörslängder innan dess, kanske beroende av att de istället skrevs som inhyses i allmänhet på Junkragården.


August arrenderade hela Junkragården fr o m 1891och hade även drängar och hyresgäster i själva gårdens boningshus.

August iordningsställde 1891 en handelsbod i den norra delen av byggnaden (närmast Skövdevägen) och bedrev handel med handelsbiträden, pigor och drängar intill han flyttade verksamheten till Bjrösgården. 1897 vet man att han hyrde affärslokal i Björsgården med sin gavelingång till handelsboden (uppgifter Jenny Berg, Dalhem, Varnhem per bandinspelning), så det var kanske enbart temporärt som han bedrev handel i bostadshuset Klostedahl. 1904 flyttades handeln till det av August uppförda Nydal vid Järnvägen.

Stark förstoring av föregående bild visar August Gustafsson i hatt och kostym, makan Matilda Sofia, sonen Konrad född 1877 (15 år på bilden) samt i dörröppningen dottern Ellen Viktoria född 1882 (10 år gammal på bilden).

Huset från före 1844 håller på att renoveras och visar för tillfälet sin liggande timmerkonstruktion på kalkstensgrund.

Mot landsvägen norrut kan man se att det fanns en gammal skigärdsgård ett stycke från vägen in mot trädgården och vårbilden visar också påskliljor i väl formad rundel i trädgården med grusgångar.


August med familj hade både drängar och pigor, samtidigt genom åren - förutom handelsbiträden boende på Klosterdahl fr o m 1894.

<-- Till sidans topp!



BORREGÅRDEN/KLOSTERDAHL PÅ KARTA 1844

Borregården väster om Kyrkogatans infart och Trädgården till höger, med sin ladugårdar och logar på andra sidan landsvägen till Skövde.

Trädgården fick kvarboen-derätt i laga skiftet, medan Borregårdens mark gick till Junkragården.

Bostadshuset, Nr 1201, för Borregården med omgivan- de mark (1204, 1200, 1202, 1186, 1191, 1193) ingick alltså efter Laga skiftet i Junkragården under namnet Klosterdahl.

Borregården kom att flyttas utmed och norr om Axvallavägen väster ut och utanför byn.

Eftersom kartan är från 1844, så fanns boningshuset redan på plats då, alltså före 1850!

<-- Till sidans topp!

Klosterdahl med troligen familjen August Gustafsson på trappan - familjen har otur med fotografer som tar bilder på långt avstånd! Sedan förra kortet taget av Ludvig Ericsson 1892 kan man se att det planterats nya träd utmed kyrkogatan, som kanske är drygt 10 år gamla? Huset är välreparerat och målat och har en uppväxt hög häck vid skigärdsgården en bit in från landsvägen.

Klosterdahl var mangårdsbyggnad för Borregården, som tvingades flytta ut ur byn i samband med laga skiftet 1853 och Junkragården fick just denna mark. Borregårdens mangårdsbyggnad fick stå kvar på sin plats först som tillbyggd Folkskola och gör så ännu denna dag (2013) - i form av ett Vandrarhem.

(Bild; vykort från Margareta Dahlin, Varnhem)

<--
Till sidans topp!

KLOSTERDAHL BLIR VARNHEMS FOLKSKOLA FR O M 1917

1917 byggdes Klosterdahl till åt söder av Varnhems församling som nu tagit över byggnaden och skolverksamheten kunde starta sin första hösttermin i en övre skolsal med möjlghet till gymnastik och den stora skolsalen och omklädningsrum nederst.

Klosterdahl var nu Varnhems Folkskola med Håkan Gabrielsson, född 1894 den 16/8, som vikarierande folkskollärare under höstterminen 1917 - sedan ordinarie från och med 1918-01-01. Han flyttade in med familj 1917 den 28/12.

August Gustafsson bor kvar i byggnadens huvudlägenhet till 1920, då han dör. Bilden tagen 1928. Fotograf: Sanfrid Welin

 (Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40495)

<--
Till sidans topp!


KLOSTERDAHL/VARNHEMS FOLKSKOLA/VANDRARHEM 2010

Foto 2010 Jan Johansson - ur hans samling, Skövde, 2015


NYDAL 1905 - FAMILJEPORTRÄTT AV FAMILJEN FRÅN KLOSTERDAHL

 

Familjebild från Nydal. T v August Gustafsson med frun Sofia och t h deras son Konrad Hammarström med några bodbiträden. Foto 1905.


I övrigt händer detta på Klosterdal  och Nydal med affär 1895-1914 - båda drivna av August Pettersson:

Ägaren      August Gustafsson öppnar affären i Nydal 1904, affären säljs på exekutiv auktion 23/11 1914, efter sonens
                   konkurs av affärsrörelsen, bor kvar på Klosterdal tills han dör den 21/8 1920.
Hustrun     Matilda Sofia Sandgren dör här sex år innan d. 22/6 1914, samma år som maken säljer Nydal till Anton Larsson
                  och året efter sonens död.
Sonen        Karl Konrad nu med efternamnet; Hammarström skrivs också som handlande -  nu 18 år gammal 1895 - han 
                   sig 1909 och flyttar till affären Nydal som handlande med sin fru - dör där redan den 18/12 1913 efter konkurs!
Dottern      Ellen Viktoria gifter sig den 3/6 1906 och flyttar till Sventorp den 6/8 1906.

Efter en berättelse från deras jungfru, Frida Johansson, född Andersson, från 1912-1913;

Fridas syster Anna, hade varit jungfru hos Hammarströms i Varnhem och Frida ersatte henne när hon slutade. Hon berättar att Fru Hammrström var krävande och att det var mycket arbete. Först av alla skulle Frida upp om morgonen och koka kaffe. Sedan skulle herrskapet ha kaffe på sängen och sedan de tre 'bodknodda'. De skulle också ha kaffe på sängen! (Anm. dessa var då; Sven Eskil Stenander, född i Timmersdala 1892, Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879 samt Karl Simon Larsson, född i Skövde 1890). Därefter skulle Frida laga alla måltider och städa och hålla ordning i huset. Hammarströms son, Erik född 1910, skulle också passas.

 

Det gick dåligt med affären och de gjorde konkurs. Frida blev uppsagd, men 'di tre herrarna' som var där för att ta hand om konkursen, ville att Frida skulle stanna kvar för att hjälpa dem med mat och kaffe. Frida var städjad av Hammarströms och hade således rätt att att ta ut lönen för hela den avtalade tiden. Detta togs upp vid tinget, i samband med konkursförhandlingarna, och skollärare Nyberg hjälpte Frida, så att hon fick sina pengar även från Hammrströms. Hon var där fyra månader till och hade på så vis en mycket god lön. Femton kronor från Hammrströms per månad och tjugo kronor från "konkurs-herrarna". Nu kunde hon spara lite pengar för kommande behov."

 

(Texten sammanställd från intervju gjord med Frida Johansson i boken "Billingen längsen" 1995 - intervjuare och artikelförfattare Verna Andersson, Ljungstorp)


************************************************************************************************************

1900 års folkräkning ger en ögonblicksbild av de skrivna på Klosterdal så här;

Gustafsson, August, Varnhem, Klosterdal

Födelseår: 1851
Födelseförsamling: Lerdala Skaraborgs län
Yrke: Handlande
Familj nr 1 - Gift far/man

Om hushållet - Personer i hushållet;
Gustafsson, August, f. 1851 i Lerdala Skaraborgs län, Handlande
Sandgren, Matilda Sofia, f. 1850 i Marum Skaraborgs län
Hammarström, Carl Konrad, f. 1877 i Varnhem Skaraborgs län
Ellen Viktoria, f. 1882 i Varnhem Skaraborgs län

Fam. nr 2
Persson, Johan Fredrik, f. 1866 i Vinköl Skaraborgs län, Handelsbiträde
Fam. nr 3

Eriksson, August Edvin, f. 1876 i Norra Lundby Skaraborgs län, Dräng
Fam. nr 4
Vall, Augusta Josefina, f. 1878 i Gudhem Skaraborgs län, Piga
Fam. nr 5
Andersson, Gottard, f. 1882 i Horn Skaraborgs län, Dräng


BOENDE PÅ KLOSTERDAHL 1895 - 1920

För övrigt finns på Klosterdal följande personer perioden 1895 - 1920;

Hyresgäster hos August och Sofia på Klosterdal är då fortfarande;

Organisten Carl August Hedén med
Hustrun Johanna Bernhardina Lundin
  Familjen utökas här till fem barn t o m 1902- flyttar ut 1904 - hyr på Gästgifvaregården i två år innan de lämnar Varnhem för Malmö 1906. Konstant finns en piga i tjänst hos organisten under tiden på Klosterdal.
   
Ny hyresgäst blir: John Edvin Odell, född i malmö 1884 den 8/5 - flyttar in 1906, när den förre organisten lämnar Varnhem för Malmö 1906 - han flyttar 1910 in i det närbelägna Klockarebolet.
   
Därefter kommer:  
Lantbrukaren Olof Herman Tunell, född i Ytter Enhörna 1863 den 23/7 - in 1916 m. familj från Torsö
Hustrun Hedvig Silvén, född i Vånga 1872 den 27/11
Dottern Gerda Birgitta Tunell, född på Torsö 1897 den 13/6
Dottern Eva Ragnhild Tunell, född på Torsö 1899 den 18/11
Fosterbarn Gösta Orvar Israel Lind, född i Jukkasjärvi 1903 den 8/7 - studerande
Fosterbarn Carl-Erik Israel Lind, född Örebro 1907 den 3/5
  - ut med familj till Eggby 1917
  Det blev en kort visit för familjen. Huset och tomten är nu i Varnhems församlings ägo och blir folkskola höstterminen 1917 efter tillbyggnad.
   
Stenhuggaren Arvid Andersson, född i Örebro 1876 den 7/5, som flyttar in den 1/12 1911 och ut till Skällersta 1923
Hushållerskan Emma Jonsson, född i Skattlösa 1862 den 10/9 - flyttar ut till Lidköping 1919
   
Handelsbiträdet Johan Fredrik Persson, född i Vinköl 1866 - i samband med affärstarten i Nydal ut till Sätuna den 1/7 1904
Handelsbiträdet Anders Otto Edgren, f. i Götlunda 1879 den 8/3 -  in från Väring den 9/9 1904 - till bostad Nydal 1909
Handelsbiträdet Sven Erik Stenander, född i Timmersdala 1892 den 2176 - in från Öglunda 1907 och ut bostad Nydal 1909
   
Drängen Albin Teodor Andersson, född i Horn 1874 den 4/10 - flyttar in  den 1/11 1895 och ut 1899
Drängen August Edvin Eriksson, född i N. Lundby 1876 den 18/8 - in därifrån den 7/11 1900 och ut till Vinköl 1903
Pigan Augusta Josefina Vall, född i Gudhem 1878 den 11/9 - in från Lundby den 7/11 1900 och ut till Bolum 1903
Drängen Gottard Andersson, född i Horn 1882 den 5/5 - in 1900 -  ut till Göta Lifgardes församling, Stockholm 1901
Drängen/Soldat Gustaf Edvin Vall, Löf, född i Gökhem 1879 3/2 - flyttar in 1902 och ut som hyrande i Nydal 1905
Pigan Ellen Viktoria Svensson, född i Gökhem 1887 den 29/3 - flyttar in 1903 och ut igen 1904
Pigan Gärda Charlotta Andersson, född i Varnhem 1888 den 14/1 - flyttar in 1904 och ut 1906
Pigan Gertrud Maria Eugenia Lindberg, född i Åsle 1892 den 11/2 - flyttar in från Åsle 1906 och ut till Åsle 1906
Pigan Anna Sofia Berndtsson, född i Skärf 1878 den 14/9 -  in från Falköping 1906 och åter dit efter giftermål 1907
Pigan Augusta Soifa Birger, född i Häggum 1889 den 23/10 - flyttar in från Lundby 1907 och åter dit 1911
Pigan Hedvig Alice Maria Ask, född i N. Lundby 1895 den 28/9 - flyttar in därifrån 1911 och åter 1914
   
   
                                                                                                                                                                                                                   <-- Till sidans topp!
   
   
   

På Nydal boende personer 1904 - 1914;

Under första året 1904 tycks ingen vara skriven på Nydal. Byggt, men kanske fortfarande bostaden inte inredd, sedan följer;

Soldat    Gustaf Edvin Löf, född i Gökhem 1879 3/2 - flyttar in som nygift 1905 hyrande i Nydal - och ut igen 1906
Hustrun  Augusta Karolina Gustafsson, född i Eggby 1878 den 1/11

Arbetare Karl Gustaf Alfredsson, född i Skärf 1879 den 1/5 - hyr bostad från den 13/11 1906 då han flyttar in nygift den 19/8 1906 med
Hustrun  Signe Maria Ullberg, född i Varnhem 1881 den 22/4 - flyttar in från Laske-Vedum
Dottern   Ella Ingeborg Kristina, född i Varnhem 1906 den 15/7 - familjen flyttar ut igen 25/11 1907


Under 1908 tycks heller ingen bo i affärshuset enligt husförhörslängden, sedan flyttar sonen till August in med fru 1909;

Handlanden  Karl Konrad Hammarström, f. 1877, gifter sig 20/7 1909, flyttar in i Nydal -  dör redan den 18/12 1913, 36 år *
Hustrun         Anna Olivia Kjellander, född i N. Lundby 1883 den 27/11 - in fr. N. Lundby 16/11 1909 - ut 23/11 1914
Son                Karl Erik Gustaf, född i Varnhem 1910 den 20/11
                      (Karl Erik Gustav Hammarström f. 20/4 (?) 1910 i Varnhem - död 16/9 1992 på Norrmalms sjukhem i Skövde, änkling 10/4 1983)

* Konrad avlider av akut blödning från bukspottkörteln på grund av alkoholism enligt Dödboken för Varnhems församling.

Samma år flyttar också in;
Butiksbiträde Sven Eskil Stenander, född i Timmersdala 1892 den 21/1 - in från Klosterdal 1909 och han finns kvar till den 4/12 1917
Butiksbiträde Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879 den 8/3 - flyttar in från Klosterdal 1909 och stannar kvar tills den 7/12 1917

Därefter:
Pigan             Anna Charlotta Andersson, född i Varnhem 1891 den 10/12 - flyttar in från Skövde 1910 och stannar tills 1912

Butiksbiträde  Karl Simon Larsson, född i Skövde 1890 den 4/6 - flyttar in 1911 och flyttar ut till Härlunda den 30/9 1914

Butiksbiträde  Gustaf Willie Miste, född i Gladhammar 1887 den 8/4 - flyttar in 1913 och ut till Österplana den 18/9 1914
Butiksbiträde  David Natanael Andersson, född i Forshem 1896 den 17/11 - flyttar in 1913 och stannar tills 1915
Butiksbiträde  Karl Oskar Hedin, född i Kinnevad 1887 den 25/4 - flyttar in från Skara 1915 och stannar tills den 18/7 1919


Efter en berättelse från deras jungfru, Frida Johansson, född Andersson från 1912-1913;


Fridas syster Anna, (anm; se ovan!) hade varit jungfru hos Hammarströms i Varnhem och Frida ersatte henne när hon slutade. Hon berättar att Fru Hammrström var krävande och att det var mycket arbete. Först av alla skulle Frida upp om morgonen och koka kaffe. Sedan skulle herrskapet ha kaffe på sängen och sedan de tre 'bodknodda'. De skulle också ha kaffe på sängen!  (Anm. dessa var då; Sven Eskil Stenander, född i Timmersdala 1892, Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879 samt Karl Simon Larsson, född i Skövde 1890). Därefter skulle Frida laga alla måltider och städa och hålla ordning i huset. Hammarströms son, Erik född 1910, skulle också passas.

Det gick dåligt med affären och de gjorde konkurs. Frida blev uppsagd, men 'di tre herrarna' som var där för att ta hand om konkursen, ville att Frida skulle stanna kvar för att hjälpa dem med mat och kaffe. Frida var städjad av Hammarströms och hade således rätt att att ta ut lönen för hela den avtalade tiden. Detta togs upp vid tinget, i samband med konkursförhandlingarna, och skollärare Nyberg hjälpte Frida, så att hon fick sina pengar även från Hammrströms. Hon var där fyra månader till och hade på så vis en mycket god lön. Femton kronor från Hammrströms per månad och tjugo kronor från "konkurs-herrarna". Nu kunde hon spara lite pengar för kommande behov."

 

(Texten sammanställd från intervju gjord med Frida Johansson i boken "Billingen längsen" 1995 - intervjuare och artikelförfattare Verna Andersson, Ljungstorp)
 

<-- Till sidans topp!

ANTON LARSSON SOM AFFÄRSÄGARE I VARNHEM


Affären säljs efter Konrads död 1914 till Anton Larsson;

Handlanden    Anton Leopold Larsson, född i Lerdala 1872 den 15/11 -  in med familj från Kyrkefalla
                         den 23/11 1914 - samma dag som fru Hammarström flyttar ut - han verkar som
                         handlar till sin död den 25/11 1936
Hustrun           Elsa Katarina Ingeborg Kronlund, född i Fridene 1882 den 10/4
Dottern            Margit Elsa Kristina, född i Kyrkefalla 1906 den 5/4
Sonen              Sixten Wilhelm Leopold, f. Kyrkefalla 1908 den 29/7 - dör strax innan sin far 27/5 1936
Sonen              Bertil Ivar Torsten, född i Kyrkefalla 1914 den 26/11



Bild: Handlanden Anton Larsson, 1923. Detalj ur gruppfoto efter kyrkans restaurering 1923.


Anton Larsson var både Kommunstämmans och Kommunalnämndens ordförande och som sådan även Fattigvårdsstyrelsen ordförande.

(Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv)

Några år efter övertagandet och Anton och hans äldste son Sixten poserar framför affären med stängd ytterport. Lägg märke till de smidda reklamskyltarna som sitter fastskruvade på husväggarna. SAJ-järnvägen skymtar till vänster.
 

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)
 

<-- Till sidans topp!
 

NYDAL 1925 - "AFFÄREN" VÅRFOTON

En välordnad lanthandel ca 20 år efter uppbyggnad, 1925, med uppförd mindre 'paviljong' mellan järnväg och affärshus. Troligen nymålad fastighet. Anton Larsson driver affären mellan 1914 och 1936 då han dör och den ser ut att ha varit ovanligt välskött. Foto T. Hartman

(Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A40409)

Ett stycke längre ifrån huset kan man se Skövde-vägen med en parkerad bil och häststången för angörande av hästar framför affären på samma bild! Flaggstången har också komit upp! Foto T. Hartman

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer:A40410)


<-- Till sidans rubriker!

1959 ÖSTERLUNDS AFFÄR - ANTON LARSSONS EFTERTRÄDARE

Bild från Eva Bozovic, född Johansson  och flickan i vagnen- scannad KF 2014.

I mantalslängd för 1941 kan man se att nu är ägaren till Nydal och Handelsboden;

Handlaren Karl Gustaf Österlund född i Tressberg 1896 den 30/12
Hustrun     Emma Viktoria Margareta Österlund, född i Broddetorp 1905 den 11/11.
Son            Erik Lennart Österlund som bodde här 1941, född 3/11 1930 i Hjo

I huset fanns också;
Handelsbiträdet Gustaf Arne Ragnar Sjölin, född i Valtorp 1915 den 12/10

samt familjen;

Bilmontör Bertil Ivar Torsten Larsson med
Hustrun    Hedvig Elisabeth, född Lindström i Maria, Sthlm 1912 den 9/6
Son           Sigvard 39 år
- enligt anteckning i mantalslängden fanns här då också bilverkstad. (I den högra delen av Magasinet på baksidan.)

Formalia;
Karl Gustaf Österlund född 1896 - död 12/5 1982 i Varnhem med adress Pl 4142 Axvall
Hans hustru Emma Viktoria född 1905 - död 28/10 1961 på Klostret 8:7 i Varnhem. Gifta  26/12 1930

<-- Till sidans topp!

Österlunds julmarknadsföring inför julen 1958.
 

(Bild från Kerstin Antbäck, född Lindh, 2014 - mamma Hertas inköpslista finns på baksidan.)



Den avgående kyrkvärden Gustaf Österlund lämnar gåva till Söndagsskolan.
Mottagare är prostfrun Bjurklo.



 

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv - Söndagsskolan)












<-- Till sidans rubriker!
 

HANDLARE BOHLIN TOG ÖVER EFTER ÖSTERLUND

Urklipp från Ingvor Storms samling, Karlsro, Ljungstorp, 2014

NYA AFFÄREN VARNHEM BYGGS 1980

NYA AFFÄREN LÄGGS NER 2010

Foto Jan Johansson, 2010 - ur hans samling, Skövde, 2015


Affärsägarförteckning Nydal

1903 - 1909  August Gustafsson - byggaren
1909 - 1913  Konrad Hammarström (sonen) - konkurs
1914 - 1936  Anton Larsson
1936 - 19xx  Gustaf Österlund

19xx -            Sven Bohlin
19xx -            Stig Andersson (Fiskaregården)
                      Ngt Stockholmspar (namn saknas)
                      Göran Berg
                      Stig Andersson, som byggde den nya affären 1980
                      några olika i den nya affären, den sista var dock
xxxx - 2009   Isabella Boby
 

<- Till sidans rubriker!

VARNHEMS BRANDKÅR I MAGASINET BAKOM AFFÄREN

Korrigering till rätt person har gjorts i dokumentet här på sidan, trots att felskrivningen stod i protokollet; Sven -> Samuel Friman/Kent Friman, 2015 Korrigering till rätt person har gjorts i dokumentet här på sidan, trots att felskrivningen stod i protokollet; Sven -> Samuel Friman/Kent Friman, 2015









 

Sidor ur boken; Brandhistoria 8 av Sven Harrysson, Smålandsstenar, 2015

LÄGENHETEN GÄRDHEM PÅ MOTSATT SIDA OM SAJ VID AFFÄREN

((Detalj från bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)


Gärdhem, foto från 1960-talet vid ombyggnad av balkongen över skyltfönstren och magasinet som syns i bakgrunden till vänster. Knut Ohlosson hade för tiden cykelverkstad i uthus längre till höger - österut. Bilden tagen från järnvägsparken tillhörande Varnhems järnvägsstation, med stationsvägen parallellt på västra sidan häcken.

Gärdhem byggdes på platsen för Fiskaregårdens hustomt före laga skiftet 1853.

<-- Till sidans topp!

 

VARNHEMSBRANDEN 1979 UTPLÅNAR GÄRDHEM - DEN GAMLA MANUFAKTURAFFÄREN

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)


Branden har fått tag i Gärdhem, som var nyligen renoverat. Byggnaden kunde inte klaras, trots att nästan samtliga Skaraborgs brandkårer fanns i Varnhem denna dag tillsammans med många frivilliga Varnhemsbor.

Magasinet där Knut Ohlsson hade sin verkstad
har redan brunnit ner - se fler brandbilder nedan!

Magasinet bakom affären Nydal till höger på bilden har redan brunnit ner. Nydals byggnad klarade sig med en hårsmån - men när ägaren skulle skriva under ett papper efter branden upptäcktes att det varit så varmt att alla bläckpennor av plast hade smällt i sitt pennställ! Det var inte många grader från att också den byggnaden hade för alltid utplånats!                                                

(Bild från arkvivet vid Skarke-Varnhems Hembygdsförening och uppgifter från dess ordförande Bo Hermansson, 2013)

<-- Till sidans topp!

 

GÄRDHEMS KÖPS 1914 - BYGGS SOM SLAKTERIBUTIK FÖR SLAKTARE SJÖHOLM, SKÖVDE

 

Markbiten för det som blir Gärdhem tillhör vid tiden Simmesgården och säljs av Gustaf och Hanna Sjöstedt till Olof Josef Sjöholm och hans hustru Helena Sjöholm enligt köpekonttrakt 1914-06-17.


Villkoret för tillträdet var att rågskörden dock hade bärgats av säljaren.

Olof Josef Johansson Sjöholm var slaktare och född den 2/1 1868. 46 år gammal bygger han så Gärdhem som affärsbyggnad - troligen slakteributik - samt bostadsdel, med flera lägenheter och flyttar in 1915-02-12.


Familjen Sjöholm;

Slaktare Olof Josef Johansson Sjöholm, född i
               Skövde 1868 den 2/1
Hustrun Helena Cicilia Karlsson, född Norra
               Sandsjö, Jönköpings län 1871 den 25/5

               Gifte sig den 29/10 1904

Hennes barn från första giftet;
Son korpral Nils Gustaf Emanuel Sjöholm, f. Våmb
                    1893 23/9, stamanställd Vänersborg 1916
Dotter          Hulda Elfrida Elisabeth, f. i Våmb 1895,
                    28/7 - flyttar till Sköfde den 17/10 1916
Son             Josef Bertil Valdemar, f. i Våmb 1897 25/8
                    - flyttar till Vasa i Göteborg den 9/12 1916
Dotter         Alice Karin Margareta (Döv), f. i Örebro
                   1901 30/12 - flyttar till Sköfde  12/6 1917

Gemensam;
Dotter   Greta Valborg Cecilia, f. i Örebro 1/5 1906

- de av familjen som inte flyttat innan, flyttar med familjen åter till Sköfde den 12/6 1917- så det blev en kort sejour för
   nybyggaren och affärsidkaren/slaktaren i Varnhem.


I  församlingsboken skrivs en H. G. Klang i Sköfde nu som ny ägare - vilken tydligen hyr ut huset som enbart bostad.

Möjligen stod  det nystartade bolaget (1918) Västergötlands Förenade Kalkindustrier (VFK) redan nu för ägandet - de införs som ägare i husförhörslängden fr o m 1922.

Många kalkarbetare för ULUNDA KALKBROTT kom att bo i huset efter att Sjöholm sålt det och flyttat till Skövde 1917.

<-- Till sidans topp!

 

GÄRDHEM BLIR MANUFAKTURAFFÄR 1940-TALET - "LISA LARSSONS MANUFAKTURAFFÄR"

 

Gärdhem som var "Lisa Larssons" Manufakturaffär fr o m 1940-talet "Mode- Lisa" kallad - byggt 1914 som Slakteributik av slaktare Olof Josef Johansson Sjöholm från Skövde - se ovan!

Affären hade många "korta" varor och undertecknad minns de små utfärderna med systern från hemmet något hundratal meter bort vid stationsvägen, för att köpa Mors-dagspresenter. Ofta räckte pengen till någon enkel maskinsydd duk eller set med spetsförseddan näsdukar eller liknande.

Affären hade allt för hemsömnad och färdiga klänningar i rätt mode och andra kläder för kvinnor och "Mode-Lisa" var omtyckt för sin fina affär,.

Affären med Lisa deltog alltid också i den skyltsöndagsuppdukning som gjordes inför första helgen i advent. Alla Varnhemsbor var troligen ute på detta "event" med de olika affärernas försök att överträffa varandra i fina och juliga skyltfönster inför julhandeln. På 1960-talet Konsum, "Lisa-Larssons" och Österlunds affär; "Anton Larssons eftertr."

Affären Nydal skymtar i bakgrunden till höger.


 

 (Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)

 


Elisabeth Larsson - "Lisa Larsson" - "Mode-Lisa" - kärt barn har många namn!

Bilden tagen vid en söndagsskolefest 1957. Ett av de ovanliga tillfällen då hon deltog  offentligt, förutom i sin affär.



(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014)

 

Bild på Gärdhem från Garnisonsmuseet, Axvall. 1960-tal.
Foto Kent Friman, 1975 - copyright. Klicka på bilden för mindre bild! Foto Kent Friman, 1975 - copyright. Klicka på bilden för mindre bild!

 
Ännu 1975 såg Stationsvägen ut som på bilden, med Gärdhem i fonden! Björkarna utmed gatan fanns kvar.






















 








 

<-- Till sidans topp!


GÄRDHEM; KALKARBETARBOSTAD FÖR ARBETARFAMILJER TILL ULUNDA KALKBROTT 1918 - 1930


EN KAVALKAD AV FRÄMST KALKARBETARE SOM HYRESGÄSTER
- HUSET ÄGT AV VÄSTERGÖTLANDS FÖRENADE KALKINDUSTRIER SOM ÄGDE ULUNDA KALKBROTT


Fortsatt ur församlingsboken (1895-1922 + 1922-1938);
för Gärdhem - ett hus för flera samtidiga familjer som hyresgäster

In flyttar en extra
poliskonstapel   Herman Gustafsson, född i Händene 1880 den 24/9 - gift den 7/11 1909 - in 1918 från N. Wing med familjen
Hustrun              Hedvig Elisabeth Johansson, född i Sävared 1892 den 22/5
Son                     Gösta Wilhelm, född i Sävared 1910 den 9/6
Dotter                 Ingeborg Charlotta, född i Sävared 1911 den 17/12
                          - hela familjen flyttar till Skärf den 22/4 1919 - så även här en kort tids boende i Gärdhem

Samtidigt inflyttar;
Kalkarbetaren    Oskar Arvid Rudolf Bring, född i S. Fågelås 1889 den 5/9 - gift den 22/6 1918 - in från Stenum den 26/10 1918
Hustrun              Helga Maria Andersson, född i N. Kyrketorp 1898 den 10/5
Son                     Olov Natanael, född i Varnhem 1918 den 2/11
Dotter                 Britta Anna Maria, född i Varnhem 1920 den 18/10
                           - hela familjen flyttar till Brevik den 15/9 1921

Kalkarbetaren   Oskar Albert Andersson, född i Kalmar 1863 den 24/9 - flyttar in från Stenum den 26/10 1918 med familj
Hustrun             Anna Elisabeth Andersson, född i Blackstad 1862 den 25/10 - de båda gifte sig den 29/10 1885
Dotter                Märta Axia Margareta, född i Jönköping 1906 den 16/5
Fosterdotter      Karin Ingegärd, född i Stenstorp 1913 den 4/8 - okänd moder född 1893 den 20/6

Kalkarbetaren   Frans Oskar Bring, född i Fpgelås 1865 den 10/5 - gift den 11/3 1889 - flyttar in 1919 med familj
Hustrun             Selma Olivia Sörman, född i Fogelås 1862 den 21/4
Fosterson          Erik Valdemar, född Grafva i Värmland 1919 den 17/4 (moder handelsbitr. Signe Johanna Maria Johansson)

Jordschaktare/
Kalkarbetare     Wiktor Andersson, f.i Berg 1880, 28/2 - in fr. Brännkyrka i Stockholm 1/7 1919 - ut t. Berg den 31/12 1926

Mjölnaren         Anton Edvard Larsson, f.i Larf 1892 den 19/2 - gift  14/9 1918 - in med familj från Varola den 27/11 1919
Hustrun            Judith Augusta Viktoria Johansson, född i Varola 1890 den 21/8
Son                   Åke Gustaf Edvard, född i Varola 1919 den 6/6
Dotter               Ingrid Augusta Maria, född i Varnhem 1922 den 21/2
                         - hela familjen flyttar till Velinge den 16/4 1923
Pigan/
hembiträdet      Eva Elna Sofia Johansson, född i Varola 1895 den 3/5 - in från Värsås den 28/12 1920 - ut till Götene 1922

Kalkarbetaren    Johan August Larssson, född i Berg 1873 den 22/1 - gift den 26/10 1896 -  in med hustrun den 22/11 1920
Hustrun              Emelia Charlotta Nilsson, född i Lugnås 1867 den 1/5 - dör här den 9/4 1921, 54 år gammal
                            - maken bor kvar några år och flyttar 3/5 1925

Soldaten &
Kalkarbetaren    Karl Gustaf Ullberg, född i Varnhem 1879 den 29/10 - gift den 5/6 1920 - in 1920 från Vassbacken soldattorp
Hustrun              Helga Maria Gullbrandtz, född i Vänersborg 1894 den 7/4 - flyttar in från Vänersborg den 23/11 1920
Dotter                 Britta Viola Elisabet född i Vänersborg 1920 den 4/11
Dotter                 Karin Maria, född i Vänersborg den 5/1 1922
                           - familjen flyttar alla till Vänersborg den 21/2 1922

Kalkarbetaren    Johan Edvin Johansson, född i Eggby 1875 den 8/3 - gifte sig den 25/1 1921 - in med familj den 8/11 1921
Hustrun              Emma Elisabet Jette, född i Hofors 1896 den 20/6
Hustruns dotter i första äktenskapet  Gulli Dagmar Viktoria, född i Öglunda 1916 den 22/7
                           - familjen flyttar till Skövde den 4/3 1922

Kalkarbetaren    Herman Levin Larsson, född i Lerdala 1868 den 3/8 - gift den 25/8 1892 - flyttar in med familj den 10/11 1922
Hustrun               Amanda Johansson, född i Lerdala 1868 den 3/8 - paret flyttar ut  den 5/3 1924
Son Korpral        Einar Teodor Larsson, född i Borgunda 1899 den 24/3 - in från Skövde den 29/11 1922 - ut den 28/3 1924

Fabriksarbet.      Albin Johansson, född i Bolstad 1888 den 30/8 - gift den 27/11 1914 - flyttar in 1922 med familj
Hustrun               Augusta Matilda Johansson, född i Bolum 1885 den 5/12
Fosterson           Per Åke Jophansson, född i Göteborg 1920 den 20/12  - flyttar in den 29/11 1922
Fosterson           Anders Bertil Georg Pettersson, född i Skövde 1915 den 14/1 - flyttar in den 14/11 1923
                           - familjen flyttar ut igen 1924

Kalkarbetaren     Johan Oskar Larsson, född i Lerdala 1877 den 1/8 - gift den 22/10 1905 - in från Eggby den 6/12 1923
Hustrun               Elin Sofia Yngve, född i Gudhem 1881 den 15/5

Hushållerskan    Ester Lydia Ljunggren, f. 1898 den 29/9 i Götavad - in från Kinnevad den 14/11 1924 - ut till Lundby 1925
Oäkta dottern     Ingrid Margareta, född i Kinnevad 1922 den 14/8

Kalkarbetaren    August Linus Lundin, f. i Sandhem 1888 den 20/3 - änkling den 26/10 1922 - in Skärv 1924 med sina barn
Son                     Sven Evald Folke, född i Karleby 1913 den 11/10
Dotter                 Ingegärd Saga Marianne, född i Dala 1917 den 17/6
Son                    Gunnar Sigvard Valdemar, född i Varnhem 1919 den 18/4
                           - familjen flyttar ut till Norra Lundby den 4/12 1925


Kalkarbetaren    Ernst Valfrid Nordén, född i Hornborga 1883 den 28/2 - gift den 22/11 1922 - flyttar in med familj 1924
Hustrun              Anna Ingeborg Sandbeck, född i Broddetorp 1896 den 15/6
Dotter                 Asta Ingeborg, född i Skara stad 19223 den 12/11
                            - familjen flyttar ut den 9/11 1928

Handelsbiträde  Enok Villhard Nilsson, född i N. Lundby 1897 den 29/8 - gift den 24/8 1924 - flyttar in med familj 1924
Hustrun              Svea Margareta Karlberg, född i Lerdala 1902 den 22/10
Dotter                 Gunborg Märta Margareta, född i Varnhem 1924 den 20/12
                          - familjen flyttar till Norra Vånga den 27/6 1929

Jordbruksarb     August Georg Roth, född i Skövde 1894 den 28/8 - gift den 9/6 1918 - flyttar in med familj den 19/11 1925
Hustrun              Anna Emilia Öman, född 1893 den 7/11
Son                     Anders Bertil Georg, född i Öglunda 1918 den 23/8
Son                     Ernst Oskar Valdemar, född i Skara 1920 den 25/12
                           - hela familjen flyttar ut den 10/11 1926

Jordsbruksarb    Johan Emil Lindblad, född i Varnhem 1896 den 24/5 - gift den 14/11 1920 - flyttar in med fru den 15/12 1926
Hustrun               Tyra Maria Hilma Strand, född i Marum 1894 den 30/5
Son                      Sven Olof, född i Forshem 1922 den 9/9
Son                      Bengt Ingemar, född i Varnhem 1926 den 16/4
                           - hela familjen flyttar till Synnerby den 10/11 1927

Mekaniker/
Chaufför             Erik Herman Isidor Larsson, född i Skara 1900 den 10/1 - gift den 23/4 1927 -  in med familj den 28/4 1927
Hustrun              Karin Viktoria Andersson, född i Vartofta-Åsaka 1901 den 24/8 - flyttar in från Lundby till maken
Dotter                 Kerstin Margareta, född i Lidköping 1931 den 23/11
                           - familjen flyttar ut 1932

Skomakaren       Gustaf Levin larsson, född i Väring 1886 den 1675 - gift  22/6 1912 - in från Skövde  12/10 1927 med familj
Hustrun          Hildur Emerantia Falk, född i Broddetorp 1890 den 22/1
Dotter                  Hildur Maria Gustava, född i Våmb 1912 den 12/10
Dotter                 Solvig Anna Linnéa, född i Skövde 1920 den 16/9
                           - hela familjen flyttar ut den 10/12 1928

<-- Till sidans topp! 

 NY ÄGARE FÖR GÄRDHEM 1928 - KÖPS AV LARSSONS - SENARE "LISA LARSSONS MANUFAKTURAFFÄR"


Ny ägare för Gärdhem fr o m den 15/10 1928:

Husägaren        Karl Gustaf Larsson, f. Norra Lundby 1854 den 6/9 - köper huset 15/10 1928, men bor i Ljungsbo Ljungstorp
Hustrun             Elin Maria Elisabeth, f. Rådene 1894 den 13/3 - Elisabeth var vid tiden grindvakt för SAJ- Ljungstorps anhalt
Son                   Carl David, född i Norra Lundby 1927 den 31/8
Son                   Gustaf (Gusten) Adolf, född i Varnhem 1929 den 17/1

- det finns en notering i församlingsboken som kan tolkas, som att de flyttade ner till Gärdhem 1936. Lisa Larsson startade troligt sin Manufakturaffär på 1940-talet.

Senare gick affären under den folkliga benämningen "Mode-Lisas", då hon bl a sålde moderiktiga klänningar och det mesta som den tidens kvinnor kunde behöva i klädväg.


Hyrande hos Larssons;

Änkan               Tilda Josefina Larsson f.Jonson i Rådene 1864, 11/5 -  in och hyr den 12/12 1929 - dör här den 18/11 1937
Byggnadsarb    Magnus David Emanuel Gustafsson, född i Varnhem 1901 den 26/7 -  med henne in - och flyttar ut 1938

Polisen f.d.
furiren                Anders Hilding Gyltman, f. Sillerud, Värmland 1900, 31/10 - gift  22/1 1927 - in från Skövde den 31/1 1933
Hustrun             Helga Ottilia Andersson, född i Hagelberg 1908 den 21/3
Son                    Leif Evert Samuel, född i Skövde 1927 den 5/8
Dotter                Majken Ing-Marie, född i Våmb 1931 den 5/2
Son                    Arno Anders Åke, född i Varnhem 1934 den 18/10
                          - familjen flyttar till xxx den 30/11 1934

Kalkarbetare/
Vaktmästare     Nils Herbert Thimberg, född i Varnhem 1908 den 16/3 - gift den 9/4 1932 - flyttar in den 18/9 1933 med familj
Hustrun            Aina Aurora  Kohlberg, född i Älgå, Värmland 1907 den 3/1
Dotter               Ulla-Britt Aurora, född i Älgå 1932 den 11/2
Son                   Ulf Ingemar, född i Varnhem 1933 den 31/8
Son                   dödfödd 1937 den 26/2

Sågverksägare Anders Allan Stålheim, född i Varnhem 1899 den 18/9 - gift den 17/11 1934 -  och hyr från  den 11/12 1934
Hustrun             Britta Lisa Dahlberg, född i Skövde 1912 den 7/6
Dotter                Monica Birgitta, född i Skövde 1936 den 30/8
                          - familjen flyttar till Dalhem i Skärv den 9/12 1937

Kalkarbetaren Johan Oskar Holmberg, f.  Varnhem 1915 den 27/8 - gift den 27/2 1937 - flyttar in med familj den 9/11 1938
Hustrun           Elsa Kristina f. Berggren i Sk. Åsaka 1915, 11/11 - in fr. Eggby - mor och far grindvakter Stenberget, Billingen
Dotter              Elsa Birgitta Linnea, född i Mariestad 1935 den 7/11
Son                  Johan Oskar Ingemar, född i Eggby 1937 den 26/4
                       - familjen flyttar från Gärdhem 1940 till Broholm med postlådenummer 936, sedan ändrades det till 3171
                       - se  mer här!

- se mer om familjen Holmberg och Berggren och kopplingen till SAJ som grindvakter vid Stenberget och bomskötare för bl a Vasaplan i  i Skövde:

INOM FAMILJEN HOLMBERG - klicka här! - bomskötare i Skövde
INOM FAMILJEN BERGGREN - klicka här! - grindvakter Stenberget, Billingen

Ingemar Holmberg och de runt honom har bidragit med många underlag och bilder kring SAJ - tack än en gång för detta!

Ur mantalslängd 1941; Gärdhem - Manufakturaffär;

Husägaren        Karl Gustaf Larsson, född 1854 - köper 15/10 1928 men bodde först i Ljungsbo Ljungstorp -  nu boende här
Hustrun             Elin Maria Elisabeth, född i Rådene 1894 den 13/3 - troligen 1941 relativt nystartad manufakturaffär!
Son                    Carl David, född i Norra Lundby 1927 den 31/8
Son                    Gustaf (Gusten) Adolf, född i Varnhem 1929 den 17/1

Här bor också 1941;
f.d. kalkarbetare Nils Herbert Timberg, född i Varnhem 1908 den 16/3 med frun
Hustrun               Aina Aurora Kolberg, född i Älgo 1907 den 3/1
Dottern                Ulla-Britt, född 1932
Sonen                  Ulf född 1933

Cementarbetare Erik K. Gustaf Falk, född i Eggby 1908 den 27/1 med frun
Hustrun               Märta Charlotta Linnéa, född Källén i Varnhem 1912 den 18/9
Son                      Bror, född 1925

Kalkarbetare       Johan Oskar Larsson, född i Lerdala 1877 den 1/8 med frun
Hustrun               Elina Sofia, född Yngve i Gudhem 1881 den 15/5

Senare bodde även Knut Ohlsson med familj här en tid, innan de flyttade till Björkelund efter att föräldrarna var borta 1948.
Knuts son berättar att "Mode-Lisa" allmänt gick under namnet "Lisa Lo", varför visste han inte.  
(Uppgift via Jan Ohlson, Knuts sonson)

<-- Till sidans topp!
 


KNUT OHLSSONS CYKEREPARATIONSVERKSTAD I BYGGNAD BAKOM MANUFAKTURAFFÄREN (GÄRDHEM)
SAJ'S INFARTSSEMAFOR TILL VARNHEMS STATION SYNS TILL HÖGER I BILD VID SPÅRET

 

Knut Ohlsson vid sin Reparationsverkstad för cyklar, mopeder och allt annat som man önskade lagat. Den var under 1950-60-talet förlagd till uthusbyggnaden bakom (norr om) Manufakturaffären Gärdhem.

SAJs infartssemafor till Varnhems station kan ses på bilden till höger om byggnaden, där spåret går på en någon meter upphöjd terrassering förbi Gärhem ut över landsvägen mellan Skara och Skövde.

På affischen kan man se namnet Rolf Tibblin sammankopplat med Husqvarna. Tibblin var född 7 maj 1937 i Stockholm och blev 1962 och 1963 världsmästare i motocross 500 cc, båda gångerna på märket Husqvarna. Bilden är alltså troligen från en bit in på 1960-talet.

Kent Friman skriver;
"Utan att minnas exakt årtal, så var Knut Olhsson och hans verkstad flitigt besökt med barndomens cyklar. Jag minns honom som alltid vänlig och han tog gärna emot oss barn för att pumpa lite extra luft eller laga trasig slang eller cykellampa till en billig penning eller inte inget alls. Enligt hörsägen kunde han bli arg om man hade kört cykeln med för lite luft i däcken. Han menade att det var så man fick punktering! Han hade alltid sin yrkesstolthet genom sitt kunnande."

 

(Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013)

 (Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013) 
 

Bild tagen från SAJ-spåret på samma magasin med Knuts verkstad på Gärdhem. Knut vid ett annat tillfälle. mer av byggnaden syns - affischerna annolunda. Magasinet brann ner och inget uthus fanns kvar efter branden 1979.
 

<-- Till sidans topp!

 

FLER FOTON FRÅN BRANDEN SOM UTPLÅNAR GÄRDHEM - DEN GAMLA MANUFAKTURAFFÄREN

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright) (Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

Inget mer än väl samlade kolhögar återstår av uthusen bakom byggnaderna (här från öster) och Gärdhem brinner mycket pga av den starka hettan från uthusbränderna, men också från glödande gnistor från alla de andra bränderna utmed landsvägen i Varnhem. I bakgrunden brinner redan Ulfsgården.

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem, 2013, copyright)

När branden härjat klart återstod inte mycket av Gärdhem och dess uthus! Huset var precis nyrenoverat. Konsum i bakgrunden klarades av brandkåren och vindriktningen.

(Bild från abandowest.wordpress.com)

LÄGENHETEN ERIKSDAL - KÖPT AV KOOPERATIVA FÖRENINGEN I VARNHEM 1917

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)


Konsum på Eriksdalstomten alldeles nybbyggt och föremål för vykort - troligen 1919 med det nyinflyttade föreståndarparet poserande vid trappan;

Handelsföreståndare Emil Valdemar Johansson, född i Lerdala 1893 den 4/4 - gift den 8/6 1919 - som flyttat in den 28/11 1919 med hustrun Augusta Viktoria Svensson, född i Berg 1892.

Konsum i Varnhem 1950-talets början. Silltunna på lastbryggan - fiskaffisch på exteriören. Ulfsgården till vänster om Konsum. Foto Evald Friman, copyright Kent Friman 2013

<-- Till sidans topp!

KONSUM - EN HÅRSMÅN FRÅN ATT UTPLÅNAS AV BRANDEN 1979

Med brinnande hus runt om var det en hårsmån från att det gamla Konsum, redan nu antik- och presentaffär, skulle svepas in i lågor. Tack vare kämpande brandmän som lyft takpannnor efter hand som rök sipprade fram, kunde taket och därmed Konsum räddas från att brinna ner, till skilldnad från sina grannbyggnader. Det ser oroväckande ut en stund!

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)


Tilll sidans topp

KARTA OCH KÖPEBREV ÖVER ERIKSDAL VID KÖPET


Fastigheten Eriksdal bildades som egen fastighet genom avsöndring från Simmesgården direkt väster om Gärdhem 1917 och hade då redan affärsbyggnaden färdiginritad. Då redan byggd och klar i november 1916, även om fomalia med köpebrev och annat dateras 1917.

Köpare var Varnhems kooperativa förening u.p.a. (utan personligt ansvar).

In flyttar en handelsföreståndare 18/11 1916 enligt församlingsboken.

I väster fanns ännu en remsa av Simmesgårdens mark och därefter Björsgårdens (Gamla Gästgivargårdens) mark.


























 


Lantmätaren har av misstag vänt norrpilen i helt fel riktning - vilket någon
senare försökt "rätta till"!                                              Lantmäteriet Historiska Kartor

 


Avskrift av köpebrev för Konsum-föreningens köp av marken - kallad Eriksdal - av Simmesgårdens ägare Gustaf Sjöstedt. 1917-09-04.
 

Varnhems kooperativa förening utan personligt ansvar var det första namnet på föreningen bakom Konsum 1917.









































<-- Till sidans topp!

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014)


Styrelsen för Varnhems Kooperativa handelsförening - Konsum - på 1920-talet. Från höger; Arvid Bäckström, Bäcktorp, Alfred Lundström, Ähle gård, Karl Bergqvist, Åsa samt Karlsson i Prästbacken (med kepsen) - övriga kan inte identifieras - någon av dem är då Gustaf Sjöstedt som undertecknade dokumentet ovan.


BOENDE OCH VERKSAMMA I ERIKSDAL/KONSUM 1916 - 1938

Ur husförhörslängder 1895-1922; 1922-1938:

Under Gärdhem införs redan 1916 med tillskriven rubrik "Kooperativa affären";
Handelsföreståndare  Anders Gustaf Andersson, född Skånings Åsaka 1892, 9/1 - ogift - han flyttar in den 18/11 1916 med ett
Handelsbiträde      David Natanael Andersson, f. i Forshem 1896 den 17/1 - ogift - fr. Ulunda, där han står som handelsbiträde
                               - föreståndaren flyttar till Timmersdala den 28/4 1919 och biträdet åter till Ulunda redan 1917

Därefter kommer med ditskriven rubrik "Eriksdal";

Handelsföreståndare     Emil Valdemar Johansson, född i Lerdala 1893 den 4/4 - gift den 8/6 1919 - flyttar in den 28/11 1919
Hustrun                           Augusta Viktoria Svensson, född i Berg 1892 den 9/9 - flyttar in från Berg den 28/11 1919
Dotter                              Vera Agnes Viktoria, född i Varnhem1920 den 5/10
                                        - familjen lämnar Konsum för Lerdala den 24/11 1928 *

*Detta är Arne Sträng i Ljungstorps fars syssling Emil Johansson från Lerdala, kallad "plomme Emil", därför att han handlade med plommon. Hans dotter, Arne Strängs brylling, var Vera Lilja gift med Erik Lilja från Timmersdala. Deras dotter är Barbro Lilja Brattgård i Götene, dövstumspräst i svenska kyrkan.

Formalia:
Emil Valdemar Johansson född 4/4 1893 i Rosenberg i Lerdala död 18/4 1965 i Jula. Gift 2 ggr, Första gången 8/6 1919 med Augusta Viktoria Svensson född 9/9 1892 i Alekärr, Berg död 23/2 1946 i Lugnet i Lerdala. Deras dotter Vera  Agnes Viktoria Lilja född 15/10 1920 i Varnhem död 25/12 2007 i Götene.

Vid tiden för giftermålet och dottern Veras födelse 1920 var Emil föreståndare för Konsum i Varnhem      

(Kommentar Arne Sträng, Ljungstorp, 2013)


in flyttar också;
Hushållerskan             Olga Kristina Borg, född i Ås 1896 den 4/3 - hon lämnar familjen för flytt till Ås den 8/12 1919
Handelsbiträdet          Svea Margareta Karlberg, född i Lerdala 1902 den 22/10 - flyttar in från Berg den 1/12 1921- se nedan!

Handelsbiträdet         Enok Villehad Nilsson, född i Norra Lundby, 1897 den 29/8   -  in den 5/10 1923 - gifter sig 24/8 1924 med
Hustrun                       Svea Margareta Karlberg, född i Lerdala 1902 den 22/10 - se ovan!
                                    - paret flyttar in i grannhuset Gärdhem 1924 och vidare till N. Vånga den 27/6 1929 - se nedan - åter 1932!

Handelsbiträdet         Karl Helmer Lennart Blomberg, född i Lerdala 1911 den 12/9 - in den 31/12 1927 - ut till Lerdala 12/12 1928

Nästa verksamma föreståndare blir;
Handelsföreståndare  Karl Oskar Pettersson, född i Tanum, 1897 den 29/9 - gift 11/8 1928 från Bohuslän, in fr. Lur 14/5 1928
Hustrun                         Margit Frideborg Engström, född i Lur 1903 den 14/7 - flyttar in från Lur den 6/7 1928
Dotter                            Lilly Marianne, född i Mariestad 1929 den 29/9
                                      - familjen flyttar till Bohus Malmön den 23/6 1932

Handelsbiträdet           Arvid Erik Isidor Åkerberg, f. Jönköping 1909 den 2/11 -  från Hova den 15/11 1929 - ut Amnehärad 1931
Handelsbiträdet           Olga Maria Olsson, född i Lur - in från Lur den 26/6 1931 - lämnar Varnhem för Skärv den 14/12 1934

Sedan kommer;
Handelsföreståndare  Enok Villehad Nilsson, född i Norra Lundby, 1897, 29/8 - gift 24/8 1924 - in fr. N. Vånga den 23/6 1932
Hustrun                        Svea Margareta, född Karlberg i Lerdala 1902 den 22/10 - var tidigare handelsbiträde i Varnhem se ovan!
Dotter                           Gunborg Märta Margareta, född i Varnhem 1924 den 20/12
Dotter                           Vera Anna Margareta, född i N. Vånga 1929 den 28/6
                                      - familjen flyttar till Hajom i Ålvsborgs län den 30/6 1933

Nästa;
Handelsföreståndare  Karl Fritiof Folke Lundstedt, född i Skara 1903 den 5/3 - gift 11/110 1931 - in från Skara m. fam. 4/9 1933
Hustrun                        Astrid Linnea född Vendel i Grava, Värmland 1931 den 21/9
Fosterson                    Karl Gustaf Wendel, f.Härlunda 1931 den 21/9 - son t. Ingrid Margareta Wendel och Karl Erik Andersson,
                                    Fridhem i Härlunda församling
                                    - familjen lämnar Varnhem och Konsum för Västernorrlands län den 7/5 1937

1937 ändras "Kooperativa föreningen" som ägare av Eriksdal i husförhörslängden till "Skara Konsumentförening" och in flyttar;

Handelsföreståndare Erik Bertil Andersson, född i Tuna, Sörmland 1907 den 8/2 - gift 3/6 1933 - in från Skara den 8/10 1937
Hustrun                     Lovisa Margareta född Borg i Skara 1913 den 11/3
Dotter                             Siv margot Birgitta, född i Skara 1933 den 7/10
Dotter                             Gunilla Margareta, född i Skara 1936 den 1/9

Vid 1941 års mantalsskrivning finns ovanstående familj fortfarande kvar boende i Eriksdal, som ägs av Skara Kooperativa förening.

<-- Till sidans topp! 

KONSUM 2010



Bild från Jan Johansson, (Vibonätt), Skövde, 2015

 


RUNHEM

1925 BYGGS OCKSÅ RUNHEM - ETT HUS I RADEN UTMED LANDSVÄGEN MOT SKÖVDE MED VERKSAMHET
- KAFÉ, KIOSK OCH CYKELVERKSTAD - KNUT OHLSSON BYGGER

Kafé Runhem byggt av Knut Ohlsson för sin familj 1925. En bild en tid efter inflyttning 1925. Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013, copyright


Kafé Runhem byggt av Knut Ohlsson för sin familj 1925.  Här en bild en tid efter inflyttningen 1925. Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013, copyright.

Kafé Runhem med kafé-drivaren och makan till vänster på trappan, Emilia "Meli" Ohlsson, med Emelias mamma Augusta därbakom nästan i dörren.

Främst på trappan står Inga-Britt med moderns namn Lidbom. Fosterdotter till Emma Johansson i Ulfstorp, som fick stanna i Varnhem hos familjen Ohlsson i Runhem som servitris och hembiträde, när övriga familjen flyttade till Göteborg. Inga-Britt gifte sig senare med mjölnaren i Bille, Otto Gustafssons son.

Maken och verstadsägaren Knut Olhlsson står som tredje man från höger iklädd overall, vid trappen.

Längst till vänster står taxichauffören "Gunnar Johansson i Ulfsgården" - allmänt kallad "Hula-Hej" - troligen är det hans mor som står bredvid honom; Anna Charlotta född Bjelke, samt hans syster Lisa Maria Charlotta med dotter.

Skylten i fönstret säger; SERVERING AV KAFFE OCH LÄSKEDRYCKER. Det fanns också tidigt en liten kiosk öster om huset (till höger på bilden).


Någon som vet mer om andra personer på bilden - så hör av er!

<-- Till sidans topp!

 Bild från Skarke-Varnhems arkiv, 2014. Klicka på bilden för mindre bild!
 

1930. Knut Ohlssons Velociped reparationsverkstad bakom Runhems bostadshus. Knut själv  till höger med fälg och hans svåger Frans Albin Reinhold Johansson, make till Knuts syster Ella, med ett bildäck, med en hund i mitten!

Fest i Runhem i slutet på 1930-talet med många Varnhemsbor kring "Meli" i svart till höger längst fram i bild.

"Meli" var alltså Emelia Ohlsson, gift med Knut Ohlsson, som kikar fram i mitten bakifrån med glasögon. Sonen, Inge Ohlson, står snett bakom åt vänster med ett glatt leende i fönstret. De båda ägde och drev Runhem som Kafé och verkstad, mm. Snett framför Inge står Knut bror Kalle (i glasögon) och ytterligare till vänster, i fluga och halvprofil, står Inges bror Rune Ohlson. Kalles hustru Hilda sitter till vänster  bakom farmor Meli.
                                     (Uppgifter från Jan Ohlson)

Inga-Britt Lidbom fick arbeta hos dem från 1936 och sitter på bilden till höger om Meli - dvs i mitten av den främre raden och av bilden. Man kan även se folkskollärare Håkan Gabrielssons fru, Elsa, som nummer två från vänster och bakom henne en ung Haraldsson från Simmesgården, senare kommunstyrelseordförande. Handlaren Gustaf Österlund står i profil med glasögon till höger i bild, som efterträtt Anton Larsson i Nydal 1936 vid dennes död.

(Bild från 'systern' till Inga-Britt, Irma Meyer, 92 år, Skövde 2014)

 


Avstyckningen från Simmesgården av Knut och Emelia Ohlssons köp av Runhem 1925 med inplacering av hus och verkstad på kartan. De betalade 1 350 kr för tomten.

Vid samma tid köper de också ett skifte av Trädgårdens del av Billingeliderna i Ljungstorp - se karta nedan!

1927 köpte Knut och Emelia till ytterligare ett område runt deras redan inköpta tomt - en fem meters remsa i öster och norr och på så sätt tillförs ytterligare 330 kvadratmeter till fastigheten.
















 

Lantmäteriet Historiska Kartor Lantmäteriet Historiska Kartor

 







Knut Ohlsson köper en remsa i Ljungstorp 1925 på auktion av Trädgårdens skifte för 1025 kr i Billingeliderna samma år som han köper tomten för Runhem av Trädgården.


































 


Här nedan kan du klicka på .png-filerna och se karta från andra köpet och och de tre fullständiga köpekontrakten, samt fastighetsbeteckningar:


BOENDE I RUNHEM 1922-1938 ENLIGT HUSFÖRHÖRSLÄNGD

Ur husförhörslängd 1922-1938; Runhem
Ägaren Snickaren - ändrat till
Reparatör    Knut Bruno Ohlson, född i Varnhem1891 den 6/10 - gift 11/12 1920 - inflyttad från Fägre 18/5 1925 med familj
Hustrun       Augusta Emilia Persson, född i Fägre 1896 den 31/1
Son              Knut Rune Roland, född i Fägre 1924 den 18/12
Son              Sten Inge Bruno, född i Varnhem 1928 den 7/6

Här bor också vid tiden;
Svärmoder  Augusta Persson, född Charliemo i Undenäs 1856 den 4/11 - Brovaktsänka - flyttar in från Fägre 18/5 1925


I huset skrivs också;
Hembiträdet Anna Ottilia - gift Ohlsson, född Johansson i Varnhem 1910 den 19/12 - flyttar in från Gästgivaregården 1928 10/12 - gifter sig 2/6 1929 med Henning Oskar Torgny Ohlsson (Knuts broder) får barn erkänt genom giftrmål ett år senare
Dottern         Anna Inga-Britt, född 1928 den 7/6 -  den lilla familjen flyttar till Björkelund (hos Knuts föräldrar) 21/10 1929

Tjänarinnan Elsa Margareta Karlsson, född i Varnhem 1912 den 16/10 - flyttar in från Kämpenstorp den 7/11 1927 och åter 19/12 1928

<-- Till sidans topp!

FAMILJEN OHLSSON - EN KORT KRÖNIKA

Knut Bruno Ohlsson var född 1891-10-06 i Storekullen och död 1972-12-16 i Björkelund (Klostret 15:5). Knut var äldst av åtta helsyskon, samtliga födda på Storekullen. Föräldrarna flyttade till Varnhem och Björkelund den 10/12 1928.

Knut flyttade från Storekullen till Stångs bro, Fägre 1920-10-26 och gifte sig där 1920-12-11 med Emilia "Meli" Persson .

Han tog under en period över brovaktarsysslan efter sin svärfar Per Emil Persson som drunknade i Göta Kanal 1920-09-21, alltså en månad innan Knut flyttade dit.

Brovakteriet var endast en sommarsyssla, då kanalen även då bara var öppen på sommaren.
Knut arbetade i yngre år som snickare, bl.a. på Kållandsö. Han arbetade också med takomläggningen på Varnhems kyrka vid den stora renoveringen 1918-23.

1925-05-18 flyttade Knut, Meli och Melis mor Augusta ner till Varnhem och då flyttade de in i Runhem, som Knut byggt själv och ägde. De hade då med sig sonen Rune, som föddes uppe i Fägre samma år. Inge, den yngre sonen, föddes i Runhem 1928.

KNUT Bruno Ohlsson, född 1891-10-06 i Varnhem,
död 1972-12-16
.
Bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013.

Familjen flyttade från Runhem runt 1940, då det var en svår period för dem med dålig ekonomi och allmänt elände. Det speglar den omvärld de befann sig i under den "Stora Depressionen".


Byggandet avstannade mer eller mindre i alla länder och bondgårdar och andra jordbruksområden drabbades, då priset för deras skördar sjönk med mellan 40 och 60 procent.

Knut Ohlsson ca 1918, delförstoring av bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013. Knut Ohlsson ca 1918, delförstoring av bild från sonsonen Jan Ohlson, 2013.

Knut var lite av en drömmare, och han hade mycket planer och idéer, bl.a. på att öppna en affär i Runhem. Den mesta tiden drev han en cykel- och mopedverkstad och Meli arbetade i caféet och kiosken i Runhem. Knut var snäll och omtyckt men han var ofta för snäll när det gällde pengar och familjens ekonomi var sällan god. Han hade  bl a ett lån till Bertil Larsson, bilmontör och handlande i Nydal, som han inte kunde betala tillbaka. Familjen drabbades av utmätning och Larsson köpte sedan Runhem på exekutiv auktion. Detta skedde i början av kriget, troligen 1940.

Konkursen förde också med sig följder för brodern Karl Ohlsson och hans familj på Storekullen, som bl a fick besök av poliskonstapel Herman Gustafsson, som genomförde utmätning av korna i ladugården genom att sätta lappar på dem. Karl hade gått i borgen för sin broder. De fick också några svåra år att återhämta sig på.          

(Uppgifter Helena Bromér, Karls dotterdotter.)


Några svåra år följer när Knut med familj fick hyra in sig hos diverse folk i byn. När sonen Inge konfirmerades, 1943, hade lämnat ett ruckligt hus uppe vid Billekvarn och senare på vintern flyttar de till ett annat hus i närheten av Billekvarn och därefter till Ulunda. På hösten 1946 bor de i Gärdhem i Varnhem. De får sedan ta över Björkelund i arvskiftet efter fadern Johan Oskar, som dog 11:e augusti 1948 och flyttade in där 1949 eller 1950. Sonen Inge tog Realexamen i Skara 1948 och började därefter sin långa bana som bankman.

Johan Oskar Olsson och Anna Maria Kyrk flyttade till Björkelund under Klostret nr. 15, Trädgården ½ mtl (Varnhem AIIa:2 (1922-1938)p. 179) i oktober 1928, då sonen Kalle tar över Storekullen 61/1408. De hade då också sonen Gösta med sig och sonen Torgny bor där ett kortare tag med sin familj innan de flyttar till Billdal under Backa. Johan Oskar och Anna Maria bodde i huset i Varnhem resten av sina liv. Den nuvarande stugan flyttades ner från Storekullen. Tomten kallades Björkelund
åtminstone sedan 1885 och har fastighetsbeteckningen Klostret 15:5.

Innan Johan Oskar och Anna Maria flyttade dit, bodde där en Anders Johansson (f. 1836-03-05)
och hans hustru Kristina Pettersdotter (f. 1833-06-15). Kristina dog 1904 och Anders dog 1914 och det står inte att någon annan flyttade in efter dem. Det är tänkbart att deras stuga revs, men
att tomten behöll namnet när Johan Oskar och Anna Marias stuga flyttades ner.


Formalia;
Knuts far: kyrkvaktmästaren m.m. Johan Oskar Olsson, född 1863-12-01 i Storekullen, död 1948-08-11 i Björkelund (Klostret 15:5).
Knuts mor: Anna Maria Kyrk, född 1862-07-04 i Hustru Ingridsgården, död 1945-12-30 i Björkelund (Klostret 15:5).

 

(Text i samverkan med sonsonen Jan Ohlson, 2013)


<--
Till sidans topp!

KNUT OHLSSON, HANS FRU OCH SYSKON  - ETT BILDSPEL

För in muspekaren in över bildens nedra kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

<-- Till sidans topp!

KNUT OHLSSON OCH BRODERN KARL I ARBETSLAGET FÖR BYTE AV KYRKSPÅN PÅ KYRKANS TAK 1917

Knut Olsson och hans arbetskamrater vid takomläggning av Varnhems kyrka 1917. Knut står längst till höger på bilden, då 26 år gammal. Mannen sittande på räcket med händerna i kors är Karl Ohlsson, Knuts bror och senare far till Helena Bromérs mor Iris, som lämnat uppgiften, 2013.

(Bild från Knuts sonson Jan Ohlsson, 2013, copyright)

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförening, 2013)


Här kokar man tjäran för ekspånen till taket på kyrkan. Kyrkan ses svagt i bakgrunden omgärdad av byggnadsställningar. Det krävdes rejäla ekspånsdepåer för att klara den stora ytan vid byte av hela kykrans tak.

<-- Till sidans topp!
 

FAMILJEN OHLSSON PÅ BJÖRKELUND I VARNHEM - VID GAMLA LJUNGSTORSPVÄGEN MITT FÖR KYRKAN

Ohlssons i Björkelund, Varnhem med åldersparet Johan och Anna Maria Olsson i mitten - Knuts pappa och mamma. Fotot taget ca 1937. Andra och tredje i bakre raden från vänster står "Meli" och Knut Ohlsson.

 

Bildbeskrivning;
Stående från vänster: Viktor Larsson gift med Knuts syster Elin, Meli Knuts fru, Knut Ohlsson, Knuts syster Anna gift Johansson, Knuts bror Gösta, Knuts halvsyster Elin Larsson (f. Kyrk), Irma en av Elins döttrar, Knuts syster Ella, Knuts brorson Arne (son till Karl) och längst ut Albin Andersson gift med Knuts syster Ella.

Sittande: okänd man, Knuts mor Anna Kyrk, Knuts far Johan Oskar Olsson. Längst fram: Ulla-Britt Johansson, en dotter till Anna, Knuts syster.
Foto John Johansson, Annas man.

(Bild och beskrivning från Jan Ohlson, sonson till Knut Olhlsson, 2013)
(Kompletterande uppgifter Karls dotter, Iris Bromér, via Helena Bromér,)

<--
Till sidans topp!

Knuts bror, Karl Ohlsson med sin mor till höger, Anna Ohlsson född Kyrk med Karl och Knuts systerdotter däremellan, Ulla-Britt Johansson - se fotot ovan. Fotot taget någon gång i mitten av 1930-talet i Annas och Johans trädgård. Bakom paret skymtar gaveln på Hagalid utmed Ljungstorpsvägen.

(Bild från Jan Smedberg, Karls dotterson, Våmb 2013)
 

JOHAN OHLSSON - KNUTS FAR - EN PERSON MED BETYDELSE FÖR ETABLERING AV KLOSTERTURISMEN

 

Ett odaterat foto på Johan Ohlsson, kykrvaktmästare och guide för klosterkyrka och kloster. Här framför den västra porten till kyrkan under sin aktiva tid som guide och kyrkvaktmästare.

Lägg märke till de nogsamt sydda och genomtänkta kläderna för att ge auktoritet åt guidningarna i en så högtidlig miljö. En touch av uniform men i ledig stil. Skorna följer stilen och är välputsade och dessutom rejäla, med drag av en kraftigt sulad hältäckande träsko.

Han tog dessutom fram en turistguide i ett litet häfte för att ge en bild av klostrets historia i den alltmer växande turismen kring klostret.

Den andra upplaga utkom 1926 efter en stor renovering av kyrkan, som var klar 1923. Det pågick ännu även uppföjande utgrävning och restaurering av klosterom-rådet.

Se guidetexter nedan!












 

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)




 

Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014.


Invigningsprocession på väg in till kyrkan för återinvigning av kyrkan efter stor restauration 1923 i närvaro av Hans Majestät Konungen Gustav V. I spetsen kyrkväktare Ohlsson följd av assisterande präster, biskop Danell och prestaverande kyrkvärdar (varav en; Arvid Pettersson på Hålltorp). Bilden visar att Johan Ohlsson hade en stark knytning till kyrkan och Varnhems församling med detta förtroende. Skorna tycks vara desamma som på ovanstående bild och skägget är ovanligt välansat och frisyren oklanderlig och utan hatt!



VARNHEMS KLOSTER OCH KYRKAS HISTORIA, JOHAN OSKAR OHLSSON

En 25 sidig sammanställning författad av Johan Oskar Ohlson - andra upplagan utgiven år 1926. Skara stifts- och landsbibiliotek, 2014 En 25 sidig sammanställning författad av Johan Oskar Ohlson - andra upplagan utgiven år 1926. Skara stifts- och landsbibiliotek, 2014

Första utgivningen kom 1918, då som "Varnhems Klosterkyrkas Historia - kortfattad skildring af J. O. Ohlson", 8 sidor, tryckt hos Isakssonska Boktryckeri A.-B., Sköfde.

Andra tryckningen kom 1926, eftet J. O. Ohlsons 22 år som kyrkvaktmästare - kan också läsas i sin helhet nedan!

Se dessa skrifter nedan som nedladdningsbar PDF-fil!:

(Fotot är från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv)

 

På bilden finns de flesta av Varnhems dåvarande betydelsefulla personer med. Fotot är taget 1923 efter att kyrkan återinvigts och med på bilden finns alla som medverkat på ett betydelsfullt sätt. I nedre raden ser vi Johan Ohlssons son, Torgny och i den övre raden till vänster står han själv.

 





Detalj från gruppbild från renoveringen av kyrkan 1923. Johan Ohlsson, då 60 år gammal.

 






Johan Ohlsson, detaljförstoring av invigningsbild för Varnhems klostermuseum 1928, då 65 år gammal.

Detalj från foto ovan vid Björkelund. Detalj från foto ovan vid Björkelund.



Makarna Johan och Anna Ohlsson, 1937.

Båda då i 75 årsåldern


Hon död 1945-12-30 i Björkelund, 83 år
Han död 1948-08-11 i Björkelund, 85 år












<-- Till sidans topp!

Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013 - gm ordförande Bo Hermansson Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013 - gm ordförande Bo Hermansson

Knut hade utvecklat verksamheten och installerade en bensinpump nära landsvägen mellan Skara - Skövde.

På bilden ses en bil parkerad vid pumpen under träden mot vägen.

Familjen Ohlosson är samlad för fotografering på den västra delen av huset nära södergaveln. Knut och Meli i mitten med sönerna på var sin sida av mamma Meli, samt Melis mor vid Knuts vänstra sida.

Bilen tycks visa att detta är någon gång under 1930-talet.

Huset och träden är helt borta sedan den stora Vanhemsbranden då 21 hus brann ner 1979 och man röjde för att bygga nytt.

Det syns på bilden att man just skapat en inkörningsväg in framför gaveln mot vägen för takning. Dörr för
ingång till Caféet kan ses på gaveln redan här (nedsänkt karm) - jämför foton nedan!

Vägen gick då längre söderut än efter ombyggnad.

 

Familjen Ohlsson samlad enligt ovan!

Vid bilen tycks tankning pågå. Man med uniformsmössa kan anas - troligen taxibil och då också troligen Samuel Friman som etablerade sin taxirörelse i Varnhem 1928.

Denna stasning gjorde han med hjälp av Godsägare Hemberg på Husgärdet, där han varit både kusk och chaufför.

Hemberg hjälpte honom till körkort för att göra om kusken till chaufför och senare med lån för inköp av bil och kunna starta taxirörelsen i Varnhem.

RUNHEM EFTER OHLSSONS

Familjen Ohlsson ekonomi var sällan god. Han hade ett lån till Bertil Larsson, bilreparatör och handlande i Nydal, som han inte kunde betala tillbaka. Familjen drabbades av utmätning och Larsson köpte sedan Runhem på exekutiv auktion. Detta skedde i början av kriget, troligen 1940-41. Då lämnade familjen Runhem och troligen flyttade Bertil Larsson sin verksamhet och sin familj hit under ett antal år.

(Text från krönikan ovan!)


Erik Pettersson och hans fru Edith köpte Runhem 1952 för att driva allt vidare och utveckla verksamheten.

<-- Till sidans topp!
 

CAFÉ RUNHEM ÖSTER OM AFFÄREN I VARNHEM 1960

På den här bilden från 1960 kan man se Café Runhems läge i förhållande både till affären, Nydal, och att det låg med gavelsidan mot landsvägen - jämför foto ovan! Här syns också norr om huset (vänster om) den verkstadslokal Knut Ohlsson lät bygga för sin cykelverkstad 1925 - en rejäl satsning för arbete och familj 1925.

Varnhems allmänna bastu (skolbastu) - mellan Nydal och Runhem på bilden - låg ett stycke rakt in utefter gränsen för Runhem, norrut och som syns på bilden ett stycke bortanför, med den stora parkeringsplanen framför.


RUNHEM MED KIOSK OCH KAFÉ DÅ PETTERSSONS TAGIT ÖVER 1952

 


 

(Bild ur Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2013)


Runhem knappt 30 år gammalt, 1954, några år efter att Erik och Edth Petterson köpt fastigheten - men i ursprungsskick med trappa och kiosk. På bilden finns Roland Johansson som ung i mössa.

De byggde snart till en del för utvidgning av caféet mot öster, bakom kiosken på bilden. Några av de unga Varnhemsborna på den tiden samlade på trappan till Caféet med goda smörgåsar och annat gott annonserat på fönsterrutorna. Cloetta mjölkchoklad och Marabou mjölkchoklad fick båda plats med reklamskyltar på taket till kiosken. I bakre raden skall enligt dottern Roland Johansson finnas.

Runhem var också plats för skolbespisning för Varnhemseleverna under 1960-talet med Edith Pettersson som matvärdinna.

Bakom Runhem till höger skymtar dåvarande Församlingshemmet, som också var småskola för 1:a och 2:a klass under ett antal år. Därefter kommer ladugården för Trädgården med gavel mot landsvägen, som också var en av de byggnader som försvann i o m Varnhemsbranden 1979. Den är återuppbyggd för annat ändamål.

<-- Till sidans topp!

När Erik och Edith Pettersson kom till Runhem från Kålland utvecklades både Café - och kioskverksamhet.


Där blev ett gott tillhåll för de som närmades sig tonåren, men också för dem som kommit upp i motoråldern. Edith kunde verkligen "ta" ungdomarna på rätt sätt och de flesta kände sig som hemma. Hon anställde många ungdomar genom åren att arbeta både i Caféet och inte minst i kiosken.

 

Kiosken hade sin höjdpunkt inte minst när Västgöta-Bengtsson kom med sina militärresor med hundratals värnpliktiga och befäl för Klosterguidning. Då skulle det gå snabbt och glassarna fick plockas från botten av frysen innan alla hade fått köpa sin.

 Edith Pettersson på sin 85-årsdag 1997 i Vallehemmet. Bild från Varnhemsbygden 1998      
              

Puckstång 30 öre, God-ice 60 öre, Storstrut 1:25 och för 2:25 kunde man köpa en halvliter och den delades då i två delar och skedar lånades ut.

 

Det gällde också för de kioskarbetande ungdomarna att blanda bensin (pump med blandare), hjälpa till med bak till caféet och hämta dricka i den trånga källaren.                  (Texten bygger på artikel av Åke Haraldsson, född på Simmesgården, Varnhem, i Varnhemsbygden 1998)

Edith berättar att de vid inflyttningen bestämt sig för att fortsätta driva caférörelsen och att utöka kioskverksam- heten och sökte därför tillstånd att bygga ut huset mot öster - mot det gamla församlingshemmet.

Närheten till kyrkan gjorde verksamheten lönsam och Edith minns att det hon en gång räknade till sammanlagt 21 bussar parkerade på den stora planen västerut. "Den dagen var vi tre personer som sålde och serverade. Själv tog hon hand om Café´t" - minns Edith. I Caféet fanns 20 sittplatser.

Makarna Edtih och Erik Pettersson hade själva fyra barn som kunde hjälpa till, Eddie, Gullan, Majvor och Hasse, och naturligtvis deras kamrater.

Kiosken vid Runhem. Roulette chokladrullar, Cloetta och Trollhätteglass! Från Varnhemsbygden 1998
 

Café-delen utnyttjades också av årskurs 1-2 i småskolan (Församlinghemmet) och årskurs 5-6 i Folkskolan som matbespisning.

Edith iklädde sig rollen som mattant under många år. Maten, vanlig husmanskost som serverades eleverna, tillagades i Skara och kördes ut med taxi. En del dagar blev det trångt i matsalen och då fick eleverna använda hennes eget kök för att äta i. Matbespisningen pågick tills den nya skolan blev färdig i slutet på 1970-talet några år före den förödande branden 1979.

(Bygger på en berättelse av Edith Pttersson för Eva Bozovic, Varnhem 1997 - publicerad i Varnhemsbygden 1998)

 

Ett glatt gäng utanför Café Runhem 1960-tal. Från vänster - Bengt Jonsson, Ivarstorp, - Bengt Lind, Björsgården, - Hans Eriksson Runhem, - Ingemar Karlsson och Bengt Stenvall, Trädgården

Parallellt med café- och kioskrörelsen startade Erik Pettersson en taxirörelse med utgångspunkt från Runhem med försäljning av bensin från en pump som redan var etablerad på Knut Ohlssons dagar.

1952 fanns redan två taxirörelser på orten. Den ena ägdes av Samuel Friman i Dalhem, snett emot stationen och den andra av Gunnar Johansson i Ulfvsgården.

Erik tog snart över taxirörelsen och Gunnars Johanssons bil, en Plymouth av 1937 års modell.

Några år senare tog han över också Samuel Frimans taxirörelse, som då valde att bli bonde på Hulegården i Skånings-Åsaka (1955) och
hyra ut Dalhem i Varnhem.                                            Erik Pettersson utanför Café Runhem. Bild från Varnhemsbygden 1998

Erik skaffade många taxibilar allteftersom de gamla var uttjänta men också för att verksamheten utvecklades.

Plymouthen följdes av t ex en förlängd maronröd PV-60, en Volvo-"sugga", en Plymouth Savoy, en Ford fairline (den finaste av alla!) och en Dodge, som sedan övetogs av hans måg, Stig Cannmo, när Erik gick i pension. Ju fler och större fordon han köpte, desto större garage behövde han och var tvungen att bygga till i omgångar. Det sltuade med att han t o m byggde på granntomten.

Under 1967 och 10 år framåt, körde Erik skolskjuts med Varnhemsbarn till Valleskolan i Axvall. Gunnar Johansson var anställd liksom
Adolf Strömberg i Björsgården, vilka hjälpte till som chaufförer.

(Bygger på en artikel av Eva Bozovic, Varnhems station - publicerad i Varnhemsbygden 1998)


Formalia;
Erik Bertil Pettersson född  7/8 1907 i Sunnersberg död 1/6 1986 i Runhem Pl 4290 Varnhem gift  6/10 1935 med
Edit Maria Pettersson född 4/10 1912 i Gösslunda död 4/12 2000  på Vallehemmet Skärv Axvall

<-- Till sidans topp!


RUNHEM BYGGS OM INVÄNDIGT PÅ 1960-TALET OCH KIOSKEN FLYTTAS IN I CAFÉET

Foto Bo Ramviken, förmedlat av Gudrun Ramviken 2015

Edith Pettersson serverar 1976 skolbarnen från mitt över vägen i sitt Café - delvis ombyggt till skolmatsal.

Kiosken kom under slutet av 1960-talet att flyttas in i Caféets östra del med betjäningslucka på fasaden vid den södra dörren in till Caféet - se skiss!

Inez Millved, Skövde, född Friman 1954, berättar 2013;

"Jag gick till Edith tidigt på 1960-talet för att fråga om jobb i kiosken. Edith sa då att jag var för ung och var välkommen tillbaka efter att ha konfirmerat mig åtminstone. 1968 började jag jobba i den inflyttade kiosken med café-del. I jobbet ingick att baka för café-delen, göra smörgåsar, koka kaffe och hålla lunch för de 2 - 3 matgäster som åt hos Edtih varje dag. Här fanns bl a en trogen lunchgäst i Runhem sedan ungdomen, f d taxichauffören Gunnar Johansson i Ulfsgården. Även Erik Pettersson åt tillsammans med dessa stamgäster.

 

Underlag till skiss 2013 från Inez Millved född Friman, arbetande hos Edith 1960-talet


När kyrkan skulle tjäras blev det också att arbeta med logilunch för de arbetare som Edith lät bli inneboende i en iordningställd bostad bakom Runhem - tidigare verkstad för Knut Ohlssons cykelverkstad.

Ibland var Etdith borta någon vecka och Inez fick då sköta rörelsen med både Café och kiosk och ordna i köket, vilket ibland kunde bli stressigt."

 

<-- Till sidans rubriker!
 

NY ÄGARE TAR ÖVER TAXIDELEN - SVÅGERN STIG CANNMO MED FRUN GULLAN, FÖDD PETTERSSON

Artikel i okänd tidning från 1990 -talet med nye ägaren av taxirörelsen, Stig Cannmo, och hans fru Gullan, född Pettersson.


VARNHEMSBRANDEN UTPLÅNAR RUNHEM OCH ALLA RESTER AV CAFÉ-RÖRELSE, KIOSK & VERKSTAD

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförening, 2013)


Runhem i ljusan låga (från öster) - helt övertänt i den hårda blåsten. Kiosken var sedan länge avvecklad och borta. Branden bekämpades av ett stort antal brandkårer från Skaraborg, men många hus gick inte att rädda! Verkstadsbyggnaden bakom huset flammar för fullt! Huset var utbyggt för att rymma matsal för eleverna i skolorna mitt över vägen och i församlingshemmet, så länge dessa var aktiva. Träden fick också sina brandskador.


Kent Friman minns mötet med "Edith på Caféet" en kort stund efter att huset var helt förlorat. Hon kom emot honom på landsvägen med en gräddkanna i handen som hon sträckte fram; "Kent, detta är allt jag lyckades få med mig!! Allt är borta!". Det fanns dock en mindre del räddat av bohaget genom frivilliga insatser i sista stund, men det var inte mycket som fanns kvar efter lågornas rov!

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförening, 2013)


När röken skingrats fanns endast den tillbyggda delen någorlunda synlig bland resterna. Resten av huset var helt borta och resterna revs inom kort för ett senare nybygge.

<-- Till sidans topp!

Runhem och uthus brinner och på planen där förr Edith kunnat räkna till 21 turistbussar uppställda, står nu räddningsfordon!
 

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)

Knuts 1925 byggda Runhem och cykelverkstad brinner ner till grunden.

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)

Eriks alla tillbyggnader av garage för taxibilarna efter hand som rörelsen växte är nu helt borta, med förvridna rester och dieseltank. Huset är helt borta med skorstensmur i siluett mot kyrkan.

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)

Resterna av Erik och Edith Petterssons hem, Runhem (byggt av Knut Ohlsson 1925), 1979 en tid efter branden. T o m murstocken hade rasat och egentligen inget återstod av det gamla huset som rymt boende under 54 år och så mycket verksamhet och Varnhemshistoria. I bakgrunden församlingshemmet som klarades från att brinna ner men med vissa brandskador. Lägg märke till att träden hade tagit rejält med stryk av branden och det liknar en "krigszon".
 

(Bild publicerad med rättighet från abandonwest.wordpress.com)


Till sidans topp!

BRANDEN TOG OCKSÅ DEN MODERNA TIDENS CYKEL- OCH MASKINVERKSTAD I VARNHEM

Nära Runhem, på östra sidan av Församlingshemmet, låg Trädgårdens stora gamla ladugård i vinkel och uthus. För tiden inredda och ombyggda till presentbod, Munkboden, och Cykel- och Maskinservice. Det enda som återstod var de murade delarna och några förvridna cykelelskellet.

Branden kan man säga utplånade allt som hade haft att göra med cykelverkstad i Varnhem sedan 1925 - Knuts gamla verkstäder i Runhem och Gärdhem och den nya cykelverkstaden vid Trädgården (ovan).

(Bild med publiceringsrätt från abandowest.wordpress.com)

<-- Till sidans topp 

DET GAMLA FÖRSAMLINGSHEMMETS GAVEL FÖRKOLNAR - BYGGT SOM UTSTÄLLNINGSLOKAL

Församlingshemmet ligger granne med Runhem och Trädgårdens ladugård är redan borta - trots detta står församlingshemmet kvar!

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)


Församlingshemmet var tidigare utställnings- och försäljningsställe för Axevalla-Varnhemsslöjd. I januari 1931 är en ritning under utarbetning för den planerade utställningslokalen i Varnhem inför turistsäsongen.

Länsstyrelsen fastställer att Axevalla-Varnhemsslöjd får tillstånd att förvärva 1/2 mantal Klostret Trädgården Nr 15 i Varnhems socken om 1 046 kvm, vilket föreningen köper den 12/10 1930 för 1 595 kronor.


Klipp från 22 juli 1931 Skara Tidning;
"Utställningsbyggnaden i Varnhem öppnas. För Axevalla- Varnhemsslöjd har under vårens och sommarens lopp efter ritning av arkitekten Axel Forsén, Göteborg i omedelbar närhet till Varnhems Klosterkyrka och utmed landsvägen Skövde-Skara uppförts en utställnings- och försäljningsbyggnad, som i söndags öppnades för sitt ändamål. Byggnaden som uppförts av byggmästare Nils Lann, Varnhem inrymmer en utställnings- och försäljningslokal med så gott som hel glasvägg mot söder. Framför fasaden har ordnats en plantering.

Öppningen ägde rum under stor tillslutning av intresserade från olika delar av landskapet. Bland de närvarande mräktes bland annat riksantikvarien Sigurd Curman. Med stort intresse studerade de församlade alstren vid vernisagen. Axvalla folkhögskola representerades av kollektioner av möbeltyg, dukar, draperier, väggbonader, röllakan och mattor i flossa och rya mm.

AB Libraria, Stockholm, utställde antependium, mässhakar och en del andra kyrkliga utensilier."                        

(Text från Varnhemsbygden 1990)


Det var genom kontakt med denna verksamhet som Agda Österberg kom att flytta till Varnhem och senare bygga Tre Bäckar - se mer på www.ljungstorpshistoria.se

Församlingshemmet mellan Trädgårdens ladugård och Runhem kommer att bli en av de byggnader som knappt står kvar efter branden! Hela östra gaveln och en bra bit av taket förkolnar av hettan, liksom träden! Men vattenbegjuting klarar till slut byggnaden, som idag inrymmer snickarverkstad.

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)

<-- Till sidans topp!

Avslutningsbild för Varnhemsbranden - Trädgårdens ladugård helt borta, förkolnad gavel och tak på församlingshem och utplånat Runhem.

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013, copyright)



<-- Till sidans topp!

NYTT HUS BYGGS PÅ PLATSEN FÖR DET GAMLA 1980 AV SONEN EDDIE MED FAMILJ

Sonen Eddie Eriksson med familj flyttar hem från Boden där han tjänstgjort som militär och bygger ett nytt hus på platsen för det gamla 1980.

Gå till En enkel resa 6!

Gå tillbaka till starten för En enkel resa 1!


DESSA INLÄGG HAR VISATS PÅ WWW.FACEBOOK.COM/VARNHEMSHISTORIA

IDAG KLOSTERGÅRDEN VANDRARHEM - TIDIGAST BORREGÅRDENS MANGÅRDSBYGGNAD - SEDAN KLOSTERDAHL M. AFFÄR - SEDAN VARNHEMS...

Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 17 juni 2015

Kontaktformulär för denna sidan:
(av säkerhetsskäl loggas alla ip-adresser)
(din e-postadress lämnas aldrig ut!)