Del I. Sid 3: C. Vattenkurer i Skövde


Till sidans botten!..............>

Du hittar ett snabb-bildspel för bilderna på denna sida med kortinfo längre ner på sidan. Kilcka Här!       <......Tillbaka till föregående sida!
Läs annars gärna texterna mellan och under bilderna genom att scrolla dig ner på sidan!                                               Till nästa sida! Boulogner..................>

Vattenkuranstalten i södra Boulognerskogen och några föregångare på andra håll i staden bl a Mörkebadet

Skövde som hälso- och kurort har anor ända från 1100-talet. Den ryktbara Helenakällan vid Källegårdsbäcken sades äga ett undergörande vatten, varav "mången sjukling drack sig liv och hälsa".

 

Även källan vid Mörke norr om staden hade gamla anor och resulterade i en föregångare till Vattenkuranstalten och var badhuset för många långt in mot 1900-talet.

 

C. I. Tengelin skriver i Billingsbygden 1980 följande angående "Hälsokällan vid Mörke": "Redan på karta öfver staden med dertill underlydande egor" upprättad 1656, finner man strax söder om Mörkebäcken och väster om vägen till Hjo en hälsokälla utmärkt. Det är denna källa regementsläkaren P.A. Edgren omnämner i en skrift från 1856. Den tycks ha varit så känd redan på 1700-talet att den upptagits i en tysk avhandling om hälsobrunnarna i Europa."

Badhuset i Mörke under 1930-talet. (Bild Skövde Stadsmuseum Nr: 102448)

 
Notis i Sköfde tidning 1859: "Vid Sköfde Hälsokälla börjas drickningen den 25 nästkommande juni och hålles brunnen öppen i sex veckor. Vattnet har visat välgörande verksamhet mot Gikt, Rheumatism, Hemorrhoider, Underlivslidande, Bleksot och andra svaghetssjukdomar. Brunnsavgiften är 2 Rdt för allmogen. Fattiga begagnar brunnen gratis. För dem som under drickningen av artificiella vatten begagnar Brunnssalongen är avgiften 1 Rdt för terminen. Nära brunnen finnes Badhus, der alla slags bad serveras och på stadens spisqvarter är tillfälle att erhålla passande brunnsmat."
 
"Något Brunnshus fanns inte före 1850-talet. En lövsal fick istället fungera som sådan intill dess att brunnssocitetslokaler uppfördes med källan inne i byggnaden. Denna byggnad fick annat användningsområde sedan brunnsdrickandet upphört. Den blev stadens badhus och som sådan inrättning intill år 1900, men även senare en tid tunnbindarverkstad."
 

Bilden är tagen från den plats där Mariestadsvägen passerade Mörke-bäcken.

Den bäck som Stockholms Weckoblad den 10 november 1759 beskriver så här kort efter den stora stadsbranden: "En bäck, knappt större än ett dike rinner förbi staden på den ena sidan, vilken från berget Billingen, därifrån han kommer, river med sig en hop kalkpartiklar, varför det vattnet är mindre tjänligt till kläders tvättning, färgerier och blekerier, så att man ej göra någon stat därpå, att några fabriker här framdeles bliva anlagda. Staden lider brist på vatten, så att en uppkommen eldsvåda omöjligen kan släckas, ty omnämnda bäck ligger ett par stenkast utom staden. En enda landsväg går därigenom som norr ut delar sig åt Mariestad och Hova, samt söder ut åt Jönköping och Falköping."

 

Huset på bilden är "Gamla badhuset" där tunnbindare Hansson under många år också hade sin verkstad. Trädraden till höger om vägen består av kastanjer och några av träden står fortfarande kvar på Helenaskolans område.  Från vänster i bild kommer Stationsgatan ner mot Mörke. Innan Hjovägen byggdes var det ett "trevägskryss".                  (www.perowestman.se)                                                                                                    

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102447)

 

 

 

 

Rester av valv hittade vid Mörke vid vägbygge. De bevarades inte.

 

  (Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102443)

VATTENKURANSTALTEN

(Se också bilder över Järnvägsstationen som många innehåller bilder på Vattenkuranstalten.)

 

En konkurrerande verksamhet kom alltså att startas ett 10-tal år efter det att Brunnslokaler uppförts i Mörke.

Annons i Sköfde Tidning 1870:

"SKÖFDE Vattenkuranstalt. Den 15 juni öppnas för allmänheten denna nya badanstalt. Badhuset är försett med rikligt källvatten af 6-7 Cels. Samt propert och beqvämt inredt, innehåller utom 34 afklädnings-rum, lokaler och apparater för warma karbad, ångbad, warmluftsbad, inpackningar, duschar, fallande och stigande strålar, sittbad, bassiner med ständigt rinnande vatten. Sköfde i mars 1870 L. G. Dovertie Medicine Doktor."

Vattenkuranstalten tidigt 1870-tal några år efter etableringen med originalstaket från 1859 för Västra stambanan och något uppväxt växtlighet. Här med 70-talet gäster och personal (10-15 pers.) Tillbyggnad söderut saknas. 1876-77 tillkom också Societetshus.                        

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104925)

 

Mitt emot SAJ:s blivande anslutning låg Skövdes främsta turistmagnet för tiden några årtionden före sekelskiftet, Vattenkuranstalten. Den 18 juni 1870 (några dagar försenat) öppnades en vattenkuranstalt av dr. Lars G Dovertie som ett aktiebolag, vilket fick till följd att Skövde fick uppleva en tid som kurort.

 

Kurortsanstalten bestod först av badhus på 600 m2 markyta i två våningar och tegeltak. 1877 byggdes så societetshus, musikpaviljong, vattenkällor m.m. Vattenkuren var flitigt besökt under 1870- och 80-talen. Byggnaderna var uppförda i tidens populära schweizerstil, med stora verandor och rikligt med snickarglädje. Gästerna på kurortsanstalten flanerade, promenerade och "drack brunn" i parken, vilket under mitten av 1800-talet var ett nöje i Europas städer.

 

Verksamheten utvecklades med alltmer raffinerade metoder och 6 år efter start kunde man läsa denna annons i "Tidning för Wenersborgs stad och län":

Annons i "Tidning för Wenersborgs stad och län" för verksamheten efter 5 säsonger. Man kan se att den blivit alltmer avancerad!  Annons i "Tidning för Wenersborgs stad och län" för verksamheten efter 5 säsonger. Man kan se att den blivit alltmer avancerad!

(Annons ur Wenersborgs Tidning 1876, Kungliga Biblioteket:  http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:114393)

Här har växtligheten växt något ytterligare och året borde vara 1873-74.  Några år innan spåromläggnigen för Karlsborgsbanan 1876-77 som naggade trädgården i kanten och resulterade i en mindre kurträdgård med nytt staket och ny växtlighet.                                                                     

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104905)

 Efter uppbyggnaden av Societetsbyggnaderna så fanns inte den flotta entrén med tinnar och torn och sina balkonger!! Bilden torde vara från tiden före 1880. 
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnr: 104921)

Dessa två bilder förbryllar mig!

Ovantående bild visar ett Societetshus utan torn och balkonger! Alltså en tidig bild av denna byggnad.

Men trädgården är iordningsställd som på senare bilder!
 

Jämför man med bilden nedan ser man en icke iordningställd trädgård med yviga träd och oordnad trädgård, men ett societshus med torn och balkonger!! Hur kan detta hänga ihop? Hjälp mig gärna!!

1876-77, i samband med anläggandet av Karlsborgsbanan, byggdes ett nytt spår närmare Vattenkuren, vars trädgård då delvis fick ordnas på nytt i gränsområdet. På bilden finns också  påbyggnad av kurhuset samt i bakgrunden det under 1876-77 nybyggda Societetshuset, nu med tinnar, torn och balkonger och med festsal, matsal, salong, toalettrum, läkarmottagning, el-behandlingsrum samt rum för massage och gymnastik, mm. Vattenkuren hade nu 90 omklädningsrum efter tillbyggnaden med möjlighet att ta emot 2:a klassgäster i mer anspråkslöst inredda delar av anläggningen. Även huvudbyggnaden hade byggts till något åt söder ganska snart efter öppnandet 1870. Träden/buskarna i parken hade hunnit växa sig vilda och togs nu bort för en mer parkliknande anläggning med nytt lågt staket mot järnvägen kompletterat med låg häck och trädplantering.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104909)

1880-tal och här ser man hur trädgården blev efter Karlsborgsbanans etablering 1876-77.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:104906)

Vattenkuranstaltens Societetssalonger under början 1880-talet, litet Bad-Kontor, nyplanterade träd utmed järnvägen och Skövde Mekaniska Verkstad med byggnader inklusive fabrikens första kontorsbyggnad t h. Spårområdet tränger sig på efter utbyggnaden av spårområdet 1876-77 och med ny "undergång" t h färdig 1878. Vägen mot Öm syns över åkrarna och gick ännu söder om Verkstaden. Arbetarbostäderna är ännu inte påbörjade på "Gjutargärdet". Undergången var i första hand byggd för Vattenkurens gäster och promenerande till Boulognerskogen, även om Verkstaden och bygden runt om ganska snart kom att nyttja den och Öm-vägen byggdes om.

(BIld Skövde Stadsmuseum  - bildnummer: 104914)  

Vattenkuren runt 1890. En inte extra utbyggd "flygel" på stationshuset visar att bilden är tagen före 1893. Träden utmed järnvägen har växt upp något och Skövde Mekaniska Verkstad har byggt sina arbetarbostäder på södra sidan av nya vägen mot Öm, "Gjutaregärdet", som nu går i "undergången" (byggd 1878). 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104910)

Tidigt 1890-tal. Vattenkurens trädgård, stationshus och Hotell Billingen. Fotograf Ludvig Ericson

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103782)

1892.  Vattenkuranstalten. Fotograf: P. A. Eriksén

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104912)

Två flickor framför den oerhört utstyrda entrén till Vattenkurens Sociatetssalonger. Troligen 1890-talet.      
(Klicka på bilden för mindre bild!)                   

(Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104920)

Societetshusets front. Populär byggnadsstil för sista halvan av 1800-talet var den s.k. "Schweizerstilen" med snickarglädje, torn och tinnar.                        

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104931)

 

 

Entrén till Vattenkurens sommarsalonger med upptrampad mark och skoskydd vid bänkarna. Unionsflaggan vajar stolt. Tidsödande "snickarglädje" präglade byggnaden som annars var relativt kulisslik. Men man förordade frisk luft, så av den anledningen kanske den ändå var ändamålsenlig. Detta trots påträngande tågtrafik med sotande ånglok bara några meter från byggnadens balkonger.                                                                                      

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:104922)

 

Huvudbyggnaden byggs 1888 till med bl a receptionsbyggnad söderut och societetspaviljongerna utvidgas och renoveras något med stadens stöd i ett försök att rädda Sköfde Vattenkurs AB nu dåliga ekonomi. Dess belägenhet gör också att Kungliga Järnvägsstyrelsen kastar sina blickar mot tomten för en kommande utveckling av bangården. Motvilligt och under formlig press tvingades Järnvägsstyrelsen också 1877-88 bekosta den undergång under Västra stambanan som Vattenkuren och staden krävt för att öka tillgängligheten till anläggningen och parken öster om järnvägen.

  
Vattenkuren med societetshus och park var under början av 1880-talet sin glans dagar. 1890 kom konkursen, då staden i princip tog ökat ansvar genom ett betydande ägande i ett nybildat aktiebolag "Sköfde Vattenkurs Nya Aktiebolag". 

Vattenkurens societshus/sommarsalonger med trädgårdsutställning.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104258)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104262)

Framför Vattenkuranstaltens huvudhus.                 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104924)

Bakom Vattenkuranstalten kunde man promenera in i Södra Boulognerskogen.                    

 (Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104917)

Vattenkuranstaltens huvudbyggnad från "badhusparken".

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104919)

 

 

Jungfrukällan; Enl. muntlig upp- gift från fil.dr. Gunnar Linde har källan kallats så för att jungfrur där hämtade vatten till Vatten- kuranstaltens gäster som var inhysta i staden.
 
(Riksantikvarieämbetet)                                                

 



Källan skapades troligen när undergången under järn- vägen kom till stånd 1877-78.

 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100528)

Interiört i den stora salongen.  

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104263) 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104262)

Plan och trädgård framför huvudhus och paviljonger. Litet badkontor skymtar.                                    

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104929) 

Bakom Vattenkurens societetshus kunde man efter 1877 ta en kort promenad till Lejonkällan där man kunde dricka det "hälsosamma" vattnet efter fastställd taxa.                                                       

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102943)

 

 

 

 

 

 

Lejonkällan i slänten relativt nära Vatttenkuranstalten i Boulognerskogen.

 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105375)

 

 

 

Jungfrukällan idag

Vattenkuren med ytterligare uppväxta träd kring sekelskiftet något år innan den upphör helt med verksamhet.
         

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104908)

Bilden är stämplad 1901, det sista året Vattenkuren var i drift, förutom en kortare uthyrning 1902-1903. Fotograf Ludvig Ericson, Skövde                                                

 (Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104911)

Dr Doverties egen villa speglade det formspråk med vilket han också byggde Vattenkuranstalten 1870. Den var belägen på Storgatan 44 och var bebodd av hans dotter fröken Maria Dovertie intill sin död 1943. Villan med tomt inköptes av staden och revs 1949.                                         

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101126)

Vattenkuranstalten innan SAJ:s angöringsspår finns på plats med egen bro och utökad bangård för stationen.Trappan upp till Mörkegatan och lite av gaveln på "Geijershuset", senare Järnvägshotellet (1913). 
 

(Bild Skövde Stadsmuseum  - bildnummer: 104907)


SNABB-BILDSPEL FÖR DENNA SIDA:

Vill du gå snabbare eller långsammare - klicka manuellt på bilderna!
Vill du få igång bildspelet igen - uppdatera sidan!
Vill du välja speciell bild - klicka på minibilden nertill!
Vill Du ha kort info till bilderna - klicka i-knappen i övre vänstra hörnet!

 Forts till Kontext Sid 3:C Boulogner. -->

KONTAKTFORMULÄR FÖR DENNA SIDA:                                                                            <--- Tillbaka till Kontext Sid 3: Hotellen
(av säkerhetsskäl loggas alla ip-adresser)                                                                                                                                  Forts till Del I Sid 4.  --> 

(din e-postadress lämnas aldrig ut!)

<............ Till sidans topp!