Del I Sid 4. SAJ planeras och byggs

Till sidans botten!

Tillbaka till startsidan!

Till nästa sida!→

Tillbaka till föregående sida!

Du hittar ett snabb-bildspel för bilderna på denna sida med kortinfo längre ner på sidan. Kilcka Här!
Läs annars gärna texterna mellan och under bilderna genom att scrolla dig ner på sidan! Klicka på bilderna!

 

Det finns också ett Lokgalleri för Skövde Axvalls Järnväg 1902 - 1955 längre ner på sidan!
Vill du gå dit direkt - klicka här!

SKÖVDE STATIONSOMRÅDE VAR I STORT SETT FÖRBERETT FÖR EN ANSLUTANDE JÄRNVÄG

SAJ's angöring i Skövde hade en naturlig plats väster om Västra Stambanan från tidiga expropriationsritningar (1859-60) för stambanan. Det ser ut som en tanke att Järnvägsstyrelsen redan hade plats tillgänglig som sedan förhandlades fram med Sköfde Axvalls Jernvegs aktiebolag som angöring vid Skövde station och anslutning till Västra stambanan. Inga större förändringar behövdes med omgivande mark inom området från Vasaplan till stationsområdet, dvs inom det som kommit att bli "själva staden", förutom omfattande jordplanerings- arbeten förstås. Det enda som krävdes, som direkt berörde staden, var avstängningen av överfarterna söder om Skövde Mekaniska Verkstad, gamla överfarten för Öm-vägen, och byggandet av ytterligare en överfart över utfarten från förlängningen av Kungsgatan.

                                                                                                                                        Äldsta bilden av Skövde station 1870. Virkesupplag där SAJ kom att få sin angöringskaj.
(Västergötlands Museum)

 

Inom själva bangårdsområdet, dess kvarvarande bebyggelse och redan exproprierad mark krävdes dock en del föränd- ringar för att SAJ skulle få plats.

 (Bild Västergötlands Museum - Bildarkivet/ bildnummer: B145046:491B)

Försättsblad för 1902-04 års exproprieringskarta för SKÖFDE-AXVALL-S - JERNVÄG (Lantmäteriets Historiska kartor)

Exproprieringen kom att pågå under 1902-1904, dvs inpå året då själva banan redan var färdigbygd och tagen i bruk. Inte konstigt eftersom byggchefen och arbetschefen, ingenjör Joh. Swensson, som var skåning och en av sin tids bästa järnvägsbyggare, gjorde flera nya renstakningar för banan, bl a lade man om hela sträckan Varnhem - Axvall som på så sätt förkortades med 600 m väldigt sent i processen.  

(Lantmäteriets Historiska kartor)

Originaldokumentet från Bror Antbäcks samlingar, Björsgården, Varnhem, 2014 Originaldokumentet från Bror Antbäcks samlingar, Björsgården, Varnhem, 2014

Den ursprungliga stämningsansökan för expropriationen avseende Skövde Axvalls Järnväg.

Redan på 1877 års Häradsekonomiska karta kan man se att järnvägen finns inritad. Det måste ha varit den kommitté som Skövde stad tillsatte redan den 8/1 1872 "för undersökande om järnväg öfver Billingen", som såg till genom en faktisk och tidig utstakning såg till att lantmätare ritade in en skiss på järnväg. Här vid Backa gård kan man tydligt se den karaktäristiska svängen för järnvägen som den 30 år senare kom att byggas!

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Handläggning av expropriationen

Anhållan hos länsstyrelsen i Skaraborgs län om exproprieringslantmätare. (Klicka för större bild!) Anhållan hos länsstyrelsen i Skaraborgs län om exproprieringslantmätare. (Klicka för större bild!)

Ankom den 21 MAJ 1902 till Skaraborgs läns landskansli

 

Till Kongl. MajtBefallningshavande i Skaraborgs län.

 

Härmed får jag vördsamt anhålla att Kongl Majts Befallningshavaden behagade utfärda förordnande för Förstelandtmätaren och Riddaren A. H. Öhrwall att vara expropriationslandtmätare vid Skövde - Axvalls Jernväg.

 

Sköfde den 20 maj 1902

För Skövde - Axvalls jernvägsaktiebolag

Axel von Matern

Ordförande

 

Försättssida till  de framtagna Expropriationshandlingarna, 78 sidor upprättade av A.H. Öhrwall  (Klicka för större bild!)
 

Handlingar rörande expropria-tionsförrättningen Sköfde - Axvalls järnväg i Skaraborgs län, Kåkinds och Valle härader; upprättade åren 1902-1904 

af A. H. Öhrwall
 

Innehåller 78 skrifna sidor.

 (Lantmäteriet Historiska kartor/akter)

Dokumentet ovan:  Inkom  den 26 maj 1902

 

Resolution - Herr Förste Landtmätaren A.H. Öhrwall varder härigenom förordnad att, derest laga hinder ej möter, den i bilagda ansökning omförmälda förrättning i laga ordning verkställa. Blifver denna resolution översänd till förrättningsmannen, som har att öfver mottagandet häraf skyndsamt hit insända bevis.

Mariestad i Landskansliet den 24 maj 1902

 

Uggla, Knut Eric Axel;

Major Knut Eric Axel Uggla, född 5 januari 1861, död 1942, var bl.a. ordförande i Skövde stadsfullmäktige 1926-1934, styrelsemedlem av Gullhögens bruk AB 1916-1934, samt ledamot 1899-1907 & Styrelseordförande och VD i Sköfde-Axvalls Järnväg 1908-1934.

Ur 1902 års underdåniga berättelse av Väg- och vatten-styrelsen:

 

"D. Järnvägsanläggningar. Af det extra anslag å 7,500,000 kronor, som 1901 års Riksdag till låneunder- stöd för enskilda järnvägar beviljat och ställt till Eders Kungl. Maj:ts disposition, att utgå med 1,500,000 kronor för hvartdera af åren 1902—1908, har Eders Kungl. Maj:t intill 1902 års slut tilldelat nedanstående järnvägar lån till ovanstående belopp - med tillägget i not 1:

 

För Sköfde-Axvalls järnväg har äfven af 1901 års fond beviljats ett belopp af 116,000 kronor."

 

Utbetalt statsbidrag enligt ovanstående statsmaktsredo- visning 1903 blev alltså för 1901-1902 totalt 369 000 kronor.

 

 

NYHETER - 2. SKARA TIDNING 1902

 

19 april 1902 - "Af ett jordras vid Varnhem å järnvägsbyggnaden Sköfde-Axvall, blef i onsdags morse strax efter arbetets början en äldre arbetare från Varnhem skadad i högra sidan af ansiktet och svårt blödande transporterades till banbyggningens läkare dr. Lundqvister i Sköfde, som sydde ihop de gapande hålen och förband lades. Efteråt fick den skadade återvända hem."

 

4 juni 1902 - "Redan i juli månad tänker man få ett lokomotiv spårsatt å Sköfde-Axvallsbanan. Fär grusningens påbörjande å de  delar, å hvilka arbetet med teraseringen hunit så långt, hvilket är fallet å linjen mellan Axvall och Varnhem."

 

2 juli 1902 - "Vid stensprängning för den nya järnvägen vid Våmb avlossades ett skott som kastade stenar in i Lagerqvists boningshus, där förnstren söderslogs. Felra personer voro i huset, men undgingo skador utom en som träffades av en sten på benet, varvid blodvite uppstod. En sten slog igenom taket och återfanns på vinden."

 

5 juli 1902 - "Banan öfver Billingen närmar sig raskt sin fullbordan. Redan utläggs räls å någon del Axvall-Varnhem. Mellan Varnhem och Sköfde öfver berget återstår dock ännu rätt mycekt arbete. Terrängen här är ju lite ovanlig för att lägga en bana, men då den en gång blir klar, blir den ovanlig i sitt slag, ty det blir en bana över berget Billingen och invid Sköfde går den ner från berget i en stor kurva som påminner om utländska bergbanor."

 

 

NYHETER - 4. SKARA TIDNING 1902/1903

 

15 oktober 1902 - "Det var ganska oroligt bland rallarna uppe i Våmb under lördagen. På natten var slagsmål där kniven satt lös. Det hela avlopp med att två rallare blevo rätt illa knivskurna, så att läkare måste eftersändas. På morgonen anlände järnvägslänsmannen, men då hade våldsverkarna tagit till flykten."

 

9 maj 1903 - "Till Sköfde Axvalls-banans styrelse kommer i dagarna inlämnas en, med talrika underskrifter försedd, petition med begäran om anordnande af hållplats för passagerarnas af- och påstigning å den plats på Billingen där den gamla landsvägen stöter till den nuvarande s.k. nya vägen."


20 maj 1903 - "Det huvusakligaste av banbyggnaden är nu fullbordad med stickspår till kalkbruken vid Karlsro, Persberg och Ulunda."

 

23 juni 1903 - "Det drygaste arbetet på banan sträckan från Sköfde uppför Billingsberget, förbi Våmbs gamla kyrka och här måste läggas i kurvor påminnande om alpvägarna i Schweiz. Vid Våmb har en djup skärning genom kalkstenslagret måst göras. Det har varit banans arbetssammaste och dyraste sträcka."

 

19 augusti 1903 - "Arbetet med genomsprängningen af berget vid Våmb anses klart om 14 dagar, hvarefter skenorna kunna sammanbindas så att hela banan kan befaras med tåg. Mycket arbete återstår innan banan är färdig för trafik. Banans förbindande i Axvall är nu alldeles tyst. Vederbörande funderar på saken."

Sköfde-Axvalls järnvägsstyrelse 1902

Ordförande hade varit Axel von Matern ända sedan den konstituerande styrelsen 1899-06-29 och som sådan undertecknade han dokumentet ovan t v i maj 1902. Ur statlig redovisning 1903.

                                                                               (http://runeberg.org/statskal/)

Född:1848-06-04 – Hjärtums församling, Älvsborgs län
Död:1920-06-08 – Engelbrekts församling, Stockholms län

 

"Kom till Skaraborgs reg 8 jan 94, överste och chef för Västgöta Regemente 4 sept 96, ledamot av stadsfullmäktige i Skövde 1898—04, ledamot av kommittén ang reglemente för arméns tjänstgöring i fält jan 99—maj 01 och av kommittén ang revidering av strafflagen för krigsmakten okt 01—april 05, generalmajor i armén o chef för första arméfördeln 1 juli 04, mm.
 

Som ledare av fält- och fälttjänstövningar kunde M fängsla sina åhörare genom en medryckande och livlig framställning. Hans underlydande på Västgöta och Skaraborgs regementen uppskattade honom i hög grad. M:s kamratliga framtoning jämte förmåga att skapa arbetsglädje kring sig gjorde att hans personal villigt följde honom."
 
Se hans magnifika Villa i Skövde - byggd 1895 - klicka här!
 
Hänvisning till Nationellt Arkiv Data (NAD):

Axel F Matern, von,
http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9155,
Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2012-09-05.(urn:sbl:9155)

Utdrfag ur Sveriges statskalender
(
http://runeberg.org/statskal/
)

 

Munthe Sven Wilhelm;

Sven Wilhelm M (1837-1924) blev trafikdirektör vid Statens järnvägar 1877 och var distriktschef i Östersund 1897-1902 och även flitigt anlitad sångare (bas- baryton).

 

Hänvisning till Nationellt Arkiv Data (NAD):

(Munthe, släkt, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8544, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2012-09-06.)

 

Eklind Alfred;
Blev 63 år. Född 11/7 1847 i Näsby, Almby, Örebro län. Död 29/12 1910 på Backa, Varnhem

Avbrutet äktenskap med Isabella Wilhelmina Rydin (1861 - 1951)

Makan Isabella Wilhelmina Rydin föds 1861-01-13 Garnisins fors, Göteborg. Vigsel varade: 1883 till 1901

Barn födda på Backa gård;
Eklind, Märta Isabella Amalia. Född 24/3 1889 på Backa
Eklind, Harald Vilhelm. F. 8/8 1891 på Backa - död 1914
Eklind, Hjalmar Fredrik. Född 8/8 1892 på Backa

 

Egnell, Daniel Theodor;

Född: 1852 Död: 1930

Riddare av Kungl Vasaorden

Riddare av Kungl Nordstjärneorden

 

"Att år 1852 den 24 september föddes och samma år den 10 oktober döptes tvillingarna Samuel Reinhold och Daniel Theodor, barn av landtbrukare Johan Egnell och fru Hedvig Charlotta Hadorph från Glanstad i denna församling, det varder enligt 1852 års födelse- och dopbok betygadt av Wreta kloster i Östergötlands Län den 8 mars 1900.

E.H.Th. Stenhammar"
 

Ledamot av SAJ's styrelse under många år.

Bryggeridirektör och skapare av Bryggeriet Nordstjernan, Skövde.

(http://egnell.smithdesign.se/about/johan/reinhold/)

 

"Allt" om Egnell/Nordstjernan, titta & läs gärna! Klicka länk nedan!

B. Bergsten tecknar porträtt av Egnellfamilj/Bryggeriet i ord & bild!


Klicka även här på bilderna i artikeln för att se dem större!
 

(http://egnell.smithdesign.se/about/johan/theodor/)

 

Moberg, Manfred;
 

Född: 1864
VD & Trafikchef & Baningenjör 1902

NYHETER - 1. SKARA TIDNING 1902

 

12 februari 1902 - "Arbetena har nu tagit sin början. Flera arbetslag har nu begynt terasseringen af berget Billingens östra sida. I staden Sköfde har under de senaste veckorna uppehållit sig ett stort antal arbetssökande som i brist på sysselsättning slitit ont och lidit brist på mat och härbärge. Dock är hjälpsamheten inom staden ganska stor, då de bättre bemedlade bekostar gratisbespisning."

 

17 mars 1902 - "Från Billingen berättas att de å jänrvägen anställde arbetarna nu börjar lefva rallarlif. Å ett ställe hade tvänne fickur tillgripits i förra veckan. Om tjuven ertappats är ej bekant. En person på väg till marknaden i Sköfde såg helt plötsligt tvänne rallare komma rusande ur skogen mot sig. De tänkte tydligen öfverfalla honom. Men då kom ett åkdon och förföljarna försvunno."

 

NYHETER - 3. SKARA TIDNING 1902

 

21 juli 1902 - "Skenläggningen kommer att taga sin början veckan efter midsommar. Af LSSJ har tillåtelse gifvits att anknyta spåret vid Axvall så att bolaget Sköfde-Axvall kan komma till sin bana med maskiner och vagnar. Någon överenskommelse dem emellan om Axvalls station har ännu ej kommit till stånd."

 

2 augusti 1902 - "Järnvägsbygget Sköfde-Axvall bedrives nu med 300 man fördelade på 30 lag. Denna styrka är födelad ungefär hälften på hvardera sluttningen af Billingen, där de svåraste arbetena kräfvas. Mellan Axvall och Varnhem äro 3 arbetslokomotiv i verksamhet sedan 3 juli. På denna sträcka har omstakning skett och vägen förkortats med 700 m. Ebtrepenörens arbeten torde vara färdiga hösten 1903."

 

24 september 1902 - Arbetena med järnvägen Sköfde-Axvall pågår med ifver. Å linjen Axvall-Varnhem är första grusningen verkställd och stängsel uppsatt utefter banan. Vid den blifvande stationen i närheten av Varnhems minnesrika kyrka, är planerad och flera växlar lagda. Man kan redan nu förutsäga att denna station blir rätt så betydande, såväl ggenom de frakter af sten, kalk och kvarnprodukteer som här komma att lastas från Ulunda, som genom den turistström som säkerligen kommer att mer än hittills lockas af det natursköna Valle härad. Af allmogeuttrycket "Blir bara vår stasjon i Klostret färdig, så får vi bra" förstår man att befolkningen har stora förhoppningar på den nya järnvägen."

 

4 oktober 1902 - "Lokomotivet Sköfde - det första å linjen Sköfde-Axvall - har i dagarna anlänt. Lokomotivet är 6-koppladt och tillverkat vid Motala Mek. Verkstad."

NYHETER 5. SKARA TIDNING 1903/1904

 

5 september 1903 - "Järnvägen nalkas nu sin fullbordan. Den är från Sköfde öfver Billingsberget till Axvall i det nrämaste 20 km lång. Järnvägen i sin helhet blir en bergbana i mindre stil och lovar remarkabel turistled, som ett bekvämt sätt för resande genom Billingens märkliga hålväg till Varnhem och Axvall samt de natursköna nejderna."


31 oktober 1903 - "I onsdagsafton råkade tvenne med stenblock lastade vagnar i drift från toppen af Billingen och rusade i svindlande fart nedför den 7 kilometer långa sluttningen till varnhems station där de törnade in i 9 vagnar med påföljd att tre av dem af smällen fortsatte 2 km till Ökull, där de törnade mot andra stående vagnar. Sex af vagnarna är helt förstörda och de öfvriga skadade. Orsaken tillskrifes okunnighet i bromsningen. Bromsaren räddade sig genom att hoppa av. Vagnarna tillhörde gammal material."

 

28 december 1903 -"Sköfde-Axvalls järnväg besiktigades i måndags af chefen i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet major Hammarström samt byrådirektörerna Uggla och Sabelström samt löjtnanten i generalstaben Boustedt. Man har anledning antaga att järnvägen kan öppnas på nyåret. Utsikt lär finnas till uppgörelse om anslutningen vid Axvall. Kan afslutas inom den närmaste tiden."

 

Lördagen den 2 april 1904 - "I torsdags öppnades järnvägen Sköfde-Axvall för trafik. Det gick bra, precis som det var gammalt och vant. Samtidigt började den nya poststationen i Varnhem sin verksamhet. En hel del blåa och gula dukar vajade dagen till ära för den friska östanvinden."

Till tidningsartikeln ovan från den 31 oktober 1903, SkaraTidning, finns följande tilläggsinformation: 

 

2012-11-06 kl. 10.00 ringer folkskolläraren Lindor Gustavsson, Skattegården, Igelstorp och berättar att han känt och pratat med en av banarbetarna på olycksvagnarna den här kvällen. Det var Sigurd Bergkvist, född 1870-talet, soldat vid Djursätra rote, Värsås socken. Han bodde i ett soldattorp om 6 ha som hette Djursätra Brogård 4:6. Ett torp som han friköpte 1946 och som då namnades till Berghem.

 

Sigurd berättade för Lindor och beskriver nedanstående händelse som att bromsarna (de faktiska tekniska bromasarna!) inte fungerade på de gamla vagnarna, efter att loket lämnat av dem upp på berget och återvänt till Varnhem. Han och hans arbetskamrat hade fotogenlyktor tända eftersom det var mörkt när de var framme. När de väl förstod att det inte gick att stoppa vagnarna hoppade de av och lyktorna slogs sönder och vagnarna fortsatte med en väldig fart nerför berget mot Varnhem, där de stoppades av en stoppbock som flisades.

 

Själva förloppet beskrivs i artikeln så här och skulden läggs på "bromsarna", dvs personerna:

 

31 oktober 1903 - "I onsdagsafton råkade tvenne med stenblock lastade vagnar i drift från toppen af Billingen och rusade i svindlande fart nedför den 7 kilometer långa sluttningen till varnhems station där de törnade in i 9 vagnar med påföljd att tre av dem af smällen fortsatte 2 km till Ökull, där de törnade mot andra stående vagnar. Sex af vagnarna är helt förstörda och de öfvriga skadade. Orsaken tillskrifes okunnighet i bromsningen. Bromsaren räddade sig genom att hoppa av. Vagnarna tillhörde gammal material."

 

Själv har Lindor åkt med SAJ en enda gång 1944, då 13 år gammal, på skolresa från Locketorps folkskola från Skövde till Varnhem. Först åkte klassen tåg på Västra stambanan och steg på vid Ulvåkers station för färd till Skövde. Vid tiden såg man många rallare, eftersom dubbelspårsbygget då pågick på sträckan. Färden gick sedan vidare över berget till Varnhem. Väl där besökte man Varnhems klosterkyrka och fick gå upp i tornet med kyrkvaktmästare Olsson, Varnhem. Ett spännande äventyr för ungdomarna.

 

Senare i livet träffade han på Olsson på en buss och de kom att prata om Varnhem och då sa Olsson: "Förstår ente att fôlk kan vara så förvetna om att åka hit till den här hôla"

Nyhetstexterna från Skara Tidning är framtagna och nedtecknade av Alf Brage i tidskriften BILLINGSBYGDEN 1997, Årgång 24

- årsskrift utgiven av hembygsföreningarna i Skövde kommun i samverkan med Skövde Stadsmuseum.

KORT BERÄTTELSE OM BYGGET AV SAJ

Verna Andersson, Ljungstorp har skrivit en berättande text utifrån tidiningsartiklarna ovan (del av texten):

 

Järnvägen lades bitvis i kurvor påminnande om alpvägarna i Schweiz och man skrev att den skulle bli en bergbana i mindre stil och lovar bli en remarkabel turistled, som på ett bekvämt sätt för resande genom Billingens märkliga hålväg till Varnhem och Axvall samt de natursköna nejderna.

 

Järnvägsbyggandet startade våren 1902. En stor mängd arbetssökande kom till Skövde och vistades där utan logi och utan mat men de bättre bemedlade bekostade gratisutspisning. År 1902 bedrevs arbetet med 300 man fördelade på 30 lag. Det var "rallarliv" som man skrev i tidningen, med rån och tjuveri. Vid stensprängning i Våmb for en sten rakt igenom taket på Lagerqvists boningshus och fönstren sprängdes. En äldre arbetare från Varnhem blev våren 1902 skadad i högra sidan af ansiktet och blev svårt blödande transporterad till banbyggningens läkare dr Lundqvister i Sköfde som sydde ihop och förband. Varnhemsborna såg fram emot järnvägen med frakter af sten, kalk och kvarnprodukter från Ulunda och den turistström som kommer att mer än hittills lockas af det natursköna Valle härad. Af allmogeuttrycket "blir bara våran stasjon i Klostret färdig, så får vi det bra" förstår man att befolkningen har stora förhoppningar på den nya järnvägen.

 

I oktober 1903 kunde man läsa i tidningen att tvenne med stenblock lastade vagnar i drift från toppen på Billingen rusade i svindlande fart nedför den 7 kilometer långa sluttningen till Varnhems station där de törnade in i 9 vagnar med påföljd att tre af dem af smällen fortsatte 2 km till Ö kull där de törnade mot andra stående vagnar. Bromsaren räddade sig genom att hoppa av. Okunnighet i bromsningen och gammal materiel var orsaken.

 

Den 26 mars 1904 öppnades banan för trafik och den 31 mars avgick första tåget från Skövde.

 

Från Skövde station till Wåmb på den 6:e sidan i exproprieringskartan 1902-04, vilken alltså startar med sid 1 i Axvall.  

(Sök över Våmbs by på sökkartan och välj: Akt Nr; 16-JVG-XIV:1 Ämne; Expropriation Årtal; 1904 under Lantmäterimyndigheternas arkiv)

(Lantmäteriets Historiska Kartor)

1901-12-23 kunde äntligen bolaget och byggmästare Pettersson underteckna kontraktet och som bolagets VD och kontrollant antogs civilingenjören C. af Klintberg.

 

1902, tidigt på våren, började så arbetena på de båda sluttningarna av Billingen, där särskilt genomsprängandet av kalklagren vid Våmbs kyrka på den östra sluttningen visade sig vara en besvärlig sak. Se bild nedan! Arbetet med detta pågick i stort sett under hela banbyggandet. Arbetschefen, ingenjör Joh. Swensson, var skåning och en av sin tids bästa järnvägsbyggare. Han gjorde flera nya renstakningar för banan, bl a la man om hela sträckan Varnhem - Axvall som på så sätt förkortades med 600 m.

 

1902, på hösten, började förhandlingar med Lidköping - Skara - Stentorps Järnväg, LSSJ, om SAJ:s anslutning till LSSJ:s station i Axvall.  Svårigheterna för SAJ växte.
 

1902 – 1904 verkställdes samtidigt expropriering för järnvägsbygget genom lantmäteriet och i Skövde överfördes mark enligt exproprieringshandling till bangårdsområde för SAJ samt spår fram till stoppkloss. Lite starkare rosafärgad mark  är SAJ's expropriationsområde med korsningar av vägar inlagda och vissa byggnader.

 

T h delförstoring av exproprieringskartan 1904 från Stationshuset till början av SAJ's södra bangård. "SAJ-kajen" går från "undergången" fram till "afträdet" söder om stationshuset. Man kan här se att kartan speglar förhållandena före både 1876 och 1893 års ombyggnader som påverkade stationshuset inte minst söderut. Grundkartan är Västra stambanans exproprieringskarta från 1859-60. Stoppbocken kom att hamna söder om de nya offentliga toaletterna från 1876.

Delförstoring av exproprieringskartan från Stationen till SAJ's södra bangårds om-  
råde, söder om Borgmästaregatan/Prinsgatan. Texten är påförd inför tänkt fotobok.
(Lantmäteriets Historiska kartor)

 

1902 års underdåniga berättelse av Väg- och vattenstyrelsen: 

"Inspektioner av järnvägar; Sköfde—Axvalls järnväg; Omkring 14,000 m. bana hade terrasserats, och 5 större och 21 mindre trummor voro lagda. Landfästena till bron vid Prinshaga hade färdigmurats. Skenläggningen var utförd på en längd af 8,700 m. och häraf hade 2,800 m. grusats. 3,500 m. bana hade försetts med stängsel."

 

 

 

 

Fortsättning söderut med expropriationsritning för SAJ:s bangård och plankorsning vid nuvarande Vasaplan, dåvarande Storgatans fölängning, med Falköpingsvägen, vilken går vidare utmed Västra Stambanan söderut på den östra sidan av spåret.

Svängen västerut från nuvarande Vasaplan, dåvarande Storgatans övergång i Faköpingsvägen, korsande vägen till Carlsro och rakt söderut till Hene gård, sedan förbi Carlsro´s ägor. Här kan man också de grönmarkerade sanka områden som spåret kom att anläggas rakt igenom. Det syns också på bredden av expropriationsområdet   hur stora terasseringar som krävdes för det här området - se bilder nedan!                                                                                            

(Lantmäteriets Historiska kartor)

 

 

 

 

 

 

Från Carlsro går SAJ upp mot Billingen via plankorsning med Varnhemsvägen och möter markerna för Persberg - senare Gullhögens bruks marker.

Upp runt Persberg´s ägor (nuv. Gullhögen) och några provgrävningar för kalkbrytning, där den  sedan fortsätter i en vid sväng med kraftig stigning (16,7 m promille) upp mot berget via Svennungsgården och senare genom Våmbs by och kalknedbrytningen förbi kyrkan.

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Den gamla intressemotståndaren LSSJ, som bl a hade uttryckt planer på att lägga ut konkurrerande järnvägslinjer mot t ex Hjo, efter Skövdes "missgrepp" att konkurrera med  en parallell linje som man uppfattade det, kom nu att blockera SAJ-anslutningen till Axvalls station. LSSJ ställde sådana villkor (bl a krävde man 150 000 kr i ersättning) att SAJ inte kunde se någon möjlighet att övervinna dessa krav.

 

Till slut, som förhandlingsutspel, ansökte SAJ:s styrelse (1903-01-07) om koncession för att få fortsätta sin järnväg från Axvall till en punkt på Västergötlands - Göteborgs järnväg omedelbart söder om Skara! Positionerna blev så låsta att frågan fick lämnas till K. M:t för avgörande. I SAJ:s koncession fanns en bestämmelse att, "därest godvillig överenskommelse mellan koncessionshavarna, LSSJ och SAJ, angående den senares inledande på Axvalls station icke kunde träffas, koncessionshavarna skulle vara underkastade de bestämmelser, som K. M:t förbehölle sig efter anmälan meddela".

 

1902-11-19 ingick styrelsen för SAJ under åberopande av denna bestämmelse med hemställan om att K. M:t skulle förordna om järnvägens inledande på Axvall, utan att därför erlägga det "skadeståndsbelopp" om 150 000 kronor som LSSJ fordrat. Sedan K. M:t begärt in yttrande från bland annat Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen visade det sig att remissvaren pekade i SAJ:s favör. Inför hotet att K. M:t skulle bestämma villkoren backade LSSJ på sina krav och blev mer kompromissvilliga. Även SAJ:s styrelse blev mer kompromissvillig eftersom banan nu nästan var färdigbyggd och man såg sig mer eller mindre tvingad till en lösning.

 

Under tiden, i januari 1903, hade man snabbt kommit överens med Statens Järnvägar om villkoren för SAJ:s anslutning till Järnvägsstationen i Skövde.

 

1903-08 kalkylerade man en brist i medlen för bygget till 100 000 kr, men även denna summa var för lågt räknad, kom det att visa sig. Konsortiet meddelade då styrelsen att man avstod fordringar om 30 000 kronor, som motsvarade den kalkylerade vinsten på entreprenaderna. Skövde stadsfullmäktige beviljade också bolaget ett lån på 100 000 kronor, så att byggandet kunde fullföljas.

 

1903 års statsmaktsredovisning (1904) såg ut så här i det att SAJ byggde vidare:

"D. 1903 Inspektioner å järnväg Sköfde—Axvalls järnväg. Terrasseringsarbetena voro afslutade och samtliga vattenbyggnader utförda. Hela spårsystemet med undantag af några sidospår var utlagdt och grusadt. Husbyggnaderna voro under arbete äfvensom uppsättning af stängsel och telegrafledningar."

 

I januari 1904 kom parterna, under pressen av att järnvägen snart skulle öppnas för trafik och hot om att K. M:t skulle bestämma villkoren, överens om SAJ:s anslutning till LSSJ i Axvall.

 

1904 statsmaktsredovisning;

"A. Nedanstående järnvägar hafva under år 1904 erhållit Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens tillstånd att öppnas för allmän trafik: Spårvidd m. Längd km. 0'8 91 Sköfde—Axvall » 21,3

D. Inspektion å järnvägar; Axvalls station hade ombyggts i enlighet med den för Sköfde—Axvalls järnvägs anslutning uppgjorda planen. Banan var väl underhållen. 138. Sköfde—Axvalls järnväg. Denna järnväg öppnades i mars för allmän trafik."

 

Fakta om SAJ 1904

 

Vid trafikstarten bestod den rullande materielen av 2 tanklok, en tvåaxlig personvagn, 2 personboggivagnar samt en tvåaxlig kombinerad postvagn. För godstrafiken hade man köpt 30 tvåaxliga godsvagnar. De två tankloken var byggda av Motala Verkstad. Axelföljden var 1C det vill säga ett löphjul följt av tre drivande axlar. Lok nummer 1 "AXVALL" levererades redan 1902 och fick tillsammans med det begagnade loket från HSJ hjälpa till med banans rälsläggning. Lok nummer 2 "VARNHEM" levererades 1903.

 

Kostnaden för hela järnvägen inklusive rullande materiel var kostnadsberäknad till 778 000 kronor. När det nu hela var klart kunde man konstatera att man överskridit kostnadsramarna. Den slutliga kostnaden blev 937 277 kronor. Bättre start hade man kunnat få. För denna summa hade man nu ett 21 kilometer långt huvudspår med spårvidden 891 mm. Sidospårens längd uppgick till 3 kilometer. Rälsen var av stål och vägde 17,5 kilo per meter. Största lutning uppgick till 16,7 ‰ och minsta kurvradie var 250 meter. Vid trafikstarten var hastigheten begränsad till 20 km/t men den höjdes 1905 till 35 km/t.                                                                                                                                                                             (www.historiskt.nu)

 

Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskriver SAJ enligt följande:


"Skövde - Axvalls järnväg, 21 km.(21,3 km) Järnvägen, som från Skövde station å statsbanan utgår i sydlig riktning med vacker utsikt över Skövde, beskriver söder och väster om staden en stor S-kurva och passerar Våmbs på 1100-talet uppförda, mycket sevärda kyrka samt en djup, 500 m. lång skärning i kalkberget, det dyrbaraste arbetet under hela järnvägsanläggningen. Från Våmbsklevens anhalt (5,3 km- höger sida) fortsätter linjen uppför Billingens sluttning till Skarsjö, 8 km. från Skövde. Under 6 km. av denna sträcka går vägen i en stigning av 16,67 ‰ men fortsätter därefter i svagare lutning till ett kortare horisontalplan över berget i den sänka, som delar Billingen i två från varandra skilda höjdpartier. Terrängen mellan de båda bergväggarna i norr och söder utgöres av en vidsträckt mosse, där järnvägens vattentag är beläget. Sedan banan passerat detta parti, bär det åter utför i en vacker skogbevuxen sluttning, därifrån en vidsträckt utsikt erbjuder sig mot väster med Varnhems och Skara kyrkor samt Hornborgasjön i fonden.
Från Ljungstorps anhalt (11,9 km) vänder nu banan av mot norr, gör en stor kurva genom en lång skärning i närheten av Backa gårds anhalt (14,4 km – höger sida) och går i sydlig riktning över öppen terräng fram till Varnhems station (16,4 km- höger sida). Lutningen härunder uppgår ävenledes till 16,67 ‰. Omedelbart öster om Varnhems station ligger den välbekanta klosterkyrkan med samma namn. Från Varnhem går linjen nu med böjning mot väster över slätten förbi det gamla godset Ökull, anhalt (18,5 km – vänster sida), fram till Prinshaga anhalt (20,3 km), belägen omedelbart söder om Skaraborgs regementes forna lägerplats. Härifrån är endast 1 km. till Axvalls station (höger sida), belägen vid sydvästra hörnet av Axvalls hed, och föreningsstation med Lidköping - Skara - Stenstorps järnväg."

 

 

 

 

 

Ett stycke öster om stationen  i Axvall anslöts så SAJ till LSSJ-banan från Stenstorp och kunde få ett eget bangårdsområde mellan denna plats och stationen med bl a ett mindre lokstall - se avsnittet om Axvall.                                                                                                                               

(Karta från Stig Lundins historiska  hemsida; www.stiglundin.se)

Typritning för banvaktsstuga Skövde Axvalls Järnväg godkänd av ordföranden Axel von Matern i februari 1903, ett år före banstart.

 

(Bild från Rasmus Axelsson, avfotograferad med hjälp en digitalkompaktkamera och Riksarkivets stativ i forskarsalen i Arninge 2007, som ett led i examensarbete i byggnadsvård)

vid Högskolan på Gotland.)

BILDER FRÅN BYGGET

Kalkgenomskärningen – ett arbetslag 1903 norr om Våmbs kyrka i det djupaste partiet för att minska lutningen och komma ner till den största acceptabla lutningen om 16,7 promille, dvs 16, 7 meter per kilometer,  för att komma upp och ner för Billingen enligt koncessionen och de lok man hade beställt.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103294)

Kalkgenombrytningen vid Våmb blev en besvärlig och kostsam uppgift som pågick i stort sett under hela byggnadstiden och knappt hann röjas från mindre stenar innan trafiken släpptes på banan.

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Generalstabskarta 1905 där SAJ ännu inte har anknutet Gullhögen eller Carlsro. Man kan se att Brandstorps hållplats är utmärkt lite märkligt - men från slutet av ordet "hpl." rakt ner är platsen rätt.

SAJ:s dragning från Skövde till Brandstorps hållplats (senareVåmbskleven) på karta från 1905. Notera Varnhemsvägen 1870 års sträckning upp från staden över Persberg och på norra sidan av Våmb och kyrkan med en rad passager mellan väg och järnväg redan från start! Järnvägen kom att slingra sig
som en "orm" runt den historiskt sett relativt nyss anlagda landsvägen mellan Skövde och Varnhem i klyftan mellan Nord - och Sydbillingen.

(Generalstabskarta på vykort)

Från den allra tidigaste vägen mot järnvägsövergången av Västra stambanan i Storgatans förlängning och i slutet av SAJ's bangård 1903. Helgpromenadstråk fram till ett nygjort SAJ-spår. Skoveln ligger på banvallen. SAJ:s bangård inte färdigbyggd, enbart genomspåret mot Axvall. Järnvägsövergången flyttas mer söderut innan SAJ's trafikstart och blir till Vasaplans järnvägsövergång. Drottninggatan 18 håller på att byggas och saknar ännu fönster och dörrar (färdig 1904) – ännu var inte heller Drottninggatans allé framdragen till det som kom att bli Vasaplan med sina sammanstrålande gator och nya plankorsning med SAJ och Västra stambanan. Det återstår mycket schaktningsarbeten för bangården.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100227)

Bygget av banan kom att bli ett påfrestande äventyr med svåra terassarbeten, som här vid Harket 1903, nära Carlsro kalkbrytningsområde. Omgivningarna runt spåret har idag fyllts upp delvis med rödfyr och sedan för industriområde och bostäder och går knappt att känna igen.  Platsen borde i så fall vara passage  på den ås som finns något kvar av även idag öster & väster om Falköpingsvägen just vid dagens överfart av Gullhögenspåret. Här har har man i så fall kommit en bit närmare mot Gasverket, söder om nuvarande Lidl, där Harkessjön låg på södra sidan av banvallen.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103736)

Det här borde då vara platsen från lite håll och några år senare. Harkessjön vid Järnvägsbanken stämmer väl med de bilder som finns av trafik på spåret från 1905 (se bild nedan) och som är tagen från det här håller men lite närmare Gasverk och därmed banvaktsstugan för Varnhemsvägen. Billingen skymtar norröver. Det är otroligt hur naturen kan bli nästan helt oigenkännlig  på 100 år. Lägg märke till torvupptagarna på väg från området nära Harkessjön.  
                            

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102983)

Här kan man se tydligare var detta avsnitt ligger. Vid spårets "ände" på bilden kan man se gaveln på banvaktsstugan vid Varnhemsvägen och de ekonomibyggnader för industribruk som låg på andra sidan Varnhemsvägen i förhållande till stugan. Axvallståget är här på väg till Skövde på en bild från 1905 med Harkessjön i förgrunden enligt bildtext i arkivet. Ett gigantiskt terassbygge blev det i alla fall av SAJ's framfart över Harkesgärdet.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100159)

SAJ - rallarna vid Svarvarebacken sommaren 1903 med loket F.U. Von Essen köpt 1902 som byggnadslok från Hjo-Stenstorps Järnvägsaktiebolag. Loket byggdes 1875 av Kristinehamns mekaniska verkstad, såldes av SAJ 1905 till DONJ och hamnade senare hos Sulfit AB Ljusnan innan det skrotades 1930.

Mannen i mitten J.A. Vicktorin (enl. Falköpings Museums bildtext för bilden)


Bild och info finns också på www.hsj.se (Hjo-Stenstorps Järnväg) under rubriken Lok.
 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B14790)  

Bilden visar ett "inspektionståg" under SAJ:s byggavslutning. Platsen borde vara norr om Våmb med delar av Södra Billingen i bakgrunden och med hela bolagsstyrelsen på inspektion. Bilden är tagen på platsen där de båda rälsläggarlagen möttes. Unionsflaggan anger punkten där den sista skenskarven skruvades ihop. Loket är det år 1902 av Motala verkstad levererade tankloket SKÖFDE, SAJ nr 1. Det användes under byggtiden tillsamman med loket "F.U. von Essen". Vagnarna är öppna transportvagnar med sittbrädor och stege. Bakom herrarna till vänster syns ytterligare gäster för evenemanget med paraplyer som väderskydd som troligen står vid Varnhemsvägen som här går parallellt, efter att just ha korsat järnvägen. Bilden borde vara från sensommaren 1903 med tanke på lövverket. Själva invigningståget den 31/3 1904 hade snö på marken och kala träd i sin omgivning.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103706)

 

 

Bildtext bakpå denna bild - se nedan!: "Sammanknytningspunkten för skenorna från väster och öster är belägen på ca 4 000 meters avstånd från Skövde station." Det avståndet når man vid bildens mitt, ett stycke från där kalknedskärningen i Våmb gått upp i nivå med gärdet och passerat Varnhemsvägen och framför gläntan till vänster om mitten på bilden, som exakt ser ut som gläntan bakom ceremonien ovan!
 

Det betyder i så fall att sammanfogningspunkten låg mitt emellan Våmbs by och Våmbsklevens anhalt.

 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103712)

Rallarlag på SAJ i Axvall vid sidospår med kaserner och Billingen i bakgrunden – bilden tagen nordost ut.
 

(Bild Skövde Museum - bildnummer: 103735)

LOKGALLERI SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄG 1902-1955

Vid trafikstarten bestod den rullande materielen av 2 tanklok, en tvåaxlig personvagn, 2 personboggivagnar samt en tvåaxlig kombinerad postvagn. För godstrafiken hade man köpt 30 tvåaxliga godsvagnar.

 

De två tankloken var byggda av Motala Verkstad. Axelföljden var 1C det vill säga ett löphjul följt av tre drivande axlar.
Lok nummer 1 "SKÖFDE" levererades redan 1902 och fick tillsammans med det begagnade loket från HSJ hjälpa till med banans rälsläggning.

 

Lok nummer 2 "VARNHEM" levererades 1903.

 

Trafiken blev från början betydligt livligare än man hade räknat med. Detta medförde att man ganska snabbt fick brist på rullande materiel. Nu var ju pengar ett problem men det löstes så att Skövde stad köpte in mer rullande materiel varefter detta hyrdes ut till SAJ mot årlig avgift på 10 000 kronor under 15 år.

 

1907 fick SAJ på det viset ytterligare ett nytt tanklok, SAJ Nr 3. Det var för dåtiden ett mycket modernt ånglok då det bland annat hade en ångpanna försedd med så kallad överhettning. Det var tillverkat av Nydqvist & Holm i Trollhättan och hade axelföljden 1C1. Loket numrerades som nummer 3 och fick namnet "SKÖFDE". Lok nummer 1 som hittills hade haft namnet "SKÖFDE" namnändrades och fick ett nytt namn "AXVALL".

 

1909 såldes lok nummer 2 till LSSJ där det som lok nummer 7 kom att trafikera sträckan Skara - Timmersdala.
Som ersättning för lok nummer 2 skaffades 1910 ytterligare ett nytt lok. Detta lok var identiskt med lok nummer 3 och numrerades vid SAJ som lok nummer 4. Loket fick överta det sålda lok nummer 2:s namn "VARNHEM".

 

1 juli 1935 uppgick SAJ i LSSJ och kom därefter att upphöra som eget bolag.
Den rullande materielen märktes om med den nye ägarens signatur, LSSJ, vilken i fortsättningen uttyddes Lidköping - Skövde & Stenstorps Järnväg. Lok nummer 1 blev LSSJ 48, lok nummer 3 blev LSSJ 39 och lok nummer 4 blev LSSJ 50.

 

1 juli 1948 förstatligades LSSJ, som då redan hade hunnit att uppgå i VGJ. 1958 kom det trafikpolitiska beslutet kring de smalspåriga järnvägarna och SAJ lades ner 1961 och spåret revs 1963 -1967. Då hade alla av de här ångloken hunnit att skrotas 1955 efter att ha stått uppställda i Skara runt lokstallet i väntan på sitt öde.

(Text från Rolf Sten, www.historiskt.nu)

Foto Trafikverket, Sveriges Jänrvägsmuseum, Samlingsportalen - direktlänk se nedan!

"Västergötlands - Göteborgs - Järnvägar.", "V.G.J. Lok N:r 48.
Fd. S.A.J. Lok N:r 1. därefter L.S.S.J. Lok N:r 7. Tillverkare: Motala år 1902. Tillverknings - n:r 301. S.J. Litt: S5p. N:r 3097. Foto från Gårdsjö år 1948. Loket skrotat år 1955..

Historik:
Tidigare Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ lok 1 "Sköfde", fick 1907 namnet "Axvall". Blev 1935 Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg, LSSJ lok 48, sedan till Västergötland - Göteborgs Järnvägar, ej märkt VGJ, därefter 1948 Statens Järnvägar, SJ S5p 3097 och slopat 1953 - skrotat 1956.
 
Direkt länk till detta foto:

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04856

Bild lånad från Stig Lundins sida: http://www.stiglundin.se Bild lånad från Stig Lundins sida: http://www.stiglundin.se

Året är 1955 och SJ S5p 3097 står här i Vislanda i väntan på skrotning. Mängder av smalspåriga ånglok skrotades vid denna tid. Loket på bilden tillhörde ursprungligen Skövde-Axvalls järnväg.

Detta var SAJ:s första, lok Nr 1 Sköfde, levererat från Motala verkstad 1902.

Bild och del av text på Stig Lundins hemsida:

http://www.stiglundin.se/anglok/sj/anglok/30803099.htm

Leveransbild Motala Verkstad 1903 Lok nr 2 VARNHEM tillverkningsnr 302, modell: 1Ct (1 löphjul – 3 drivhjul -tanklok), cylinder diameter 320 mm, slaglängd 450 mm, drivhjulsdiameter: 1 000 mm, rostyta: 0,62 m2, eldyta, hel: 50 m2, ångtryck: 12 atö, dragkraft: 3 640 kg, vikt adhesion: 21 ton, vikt i tjänst: 25 ton, kolförråd: 0,75 ton, vattenförråd: 2,8 m3, hjulbas hel 4 500 mm – samma tekniska beskrivning som för lok nr 1 Axvall levererat 1902 (systerloket)

(Bild Skövde Stadsmuseum - 103731)

Här är lok VARNHEM från andra hållet vid ett annat fototillfälle med upphöjd räls.                                                               

(Bild Skövde Stadsmuseum)

LSSJ lok 47, tidigare LSSJ lok 7, tidigare SAJ lok 2 "Varnhem" . 1948 i Mariestad. Fortfarande still going strong.
 

 (Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA05133)

Lok SAJ Nr 2 Varnhem på gamla dar som lok Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg, LSSJ, lok  nr 47 - som här verkar helt oputsat sedan länge!

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBDA00166 )

Lok Nr 1 Axvall 1912 i Skövde - då bytt namn från Sköfde. Foto Erik Wilhelm Snell
 

  (Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA04691)

Lok Nr 1 Sköfde (från 1902) som döptes om till Axvall 1907, när ett nytt lok nr 3 kallades Sköfde, verkar vara i ett förvånansvärt bra skick så sent som 1948 här på västra stationen i Göteborg utanför Götaverken - nu LSSJ 48.
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA02452)

Skövde - Axvall Järnväg, SAJ lok 48 ", "Axvall" skrotad 1955. Här i Göteborg 1948.
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA05678)

Här är loket i Gårdsjö 1948.

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA05115)

 

Nu monteras skylten av loket och återfinns 2016 i Skara-Lundsbrunns Järnvägars ägo. Foto Johan Magnusson.

Lok Nr 3 Sköfde, här som lok Nr 48 LSSJ i Gårdsjö 1948 verkar inte ha lika bra finish efter drygt 40 år på banorna.
 

 (Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA05114)

Här ett annat av SAJ-loken 1948 i Skara. Lok Nr 4 Varnhem - här LSSJ nr 50.
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA05120)

VGJ lok 49, tidigare LSSJ lok 49, tidigare SAJ lok 3 "Sköfde" . 1948 i Skara.
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA05139)

SJ S18p 3085. Före detta VGJ 50, Västergötland Göteborgs Järnväg. Ursprungligen SAJ 4 "Varnhem" i Kalmar 1949.
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA04530 )

 

 

Kontaktformulär för denna sidan:                                                                                                               Forts till Sid 5. Trafikstart --> 

(av säkerhetsskäl loggas alla ip-adresser)                                                                                                                                <-- Tillbaka till Sid 3: F
(din e-postadress lämnas aldrig ut!)

<............ Till sidans topp!