Del I Sid 6. SAJ från Vasaplan till Sveningsgården

SAJ-banans sväng ut från Västra stambanan och regementsområdet.

Till sidans botten

Tillbaka till startsidan!

Till nästa sida1 -->

Tillbaka till föregående sida!


Du hittar ett snabb-bildspel för bilderna på denna sida med kortinfo längre ner på sidan. Klicka Här!
Läs annars gärna texterna mellan och under bilderna genom att scrolla dig ner på sidan! Klicka på bilderna!


Gasverket - genväg klicka här!

Varnhemsvägen - genväg klicka här!

Vaddfabriken - genväg klicka här!

 

Bild 1. 1910. Vasaplan blir avstamp för SAJ att runda staden med en vid sväng rakt i söder.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100235)

Järnvägsgatan 4 uppfört 1908-09 var det senaste i raden av fashionabla hus som byggdes utmed järnvägen. Bilden från efter 1915 då tornet i hörnet redan var borttaget. Järnvägsgatan gick under många år inte mycket längre än hit och hade då en fortsättning i Nils Ericsons gata upp till Storgatans förlängning söderut. Huset märktes väl från SAJ-spåret och var under många år också det första i raden av hus väster om spåret på väg in mot Vasaplan.

 

På bilden ser man också den tredje skenan som gjorde att Gullhögen kunde köra normalspår till sin anläggning. Den lades 1919-07-10, så fotot är troligen från 1920-talet.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

En bild just från stället där trespåret går ut från stambanan i den halvcirkel den nu skall göra över Harket. Bara den smala delen av trespåret syns på bilden.

Bild troligen från 1940-tal.

 

På bilden har SAJ's nya ägare LSSJ/VGJ uppbådat följande Ljungstorpsbor till banarbetet på 1940-talet: Banarbetare, tidigare banvakten vid Stenberget, Gustav Karlsson, Herbert Karlsson, Bror Ullberg, Sandbäcken, Einar Bäckström, Kleven under Löten, Foto av Erland Ullberg, Åkerdal, Ljungstorp

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp)

Bild 2. SAJ-svängen ut från stambanan i mer modern tid uppe t h i bild. Järnvägsgatan ännu inte färdigbyggd ut till Skaraborgsgatan. Den nybyggda idrottshallen på 1950-talet. Det fanns en kur på ben varifrån VGJ skötte sina bommar vid såväl Vasaplan som  överfarten på bilden.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100206)

 

 

Sten Holmberg berättar om sin farfar (också Ingemar Holmbergs farfar):

Det var min farfar Hjalmar Holmberg som jobbade som bomfällare vid 2 överfarter. En vid Regementet och en överfart 300 meter från banvaktskuren söderut. Båda var linstyrda med var sitt vevparti. Som 12 till 15 åring var jag där ibland och hälsade på Hjalmar

och fick veva ner och upp bommarna efter skolan.

 

Jag minns att ibland blev vägbommarna påkörda av fordon och blev avbrutna. Det förekom att fordon blev inne stängda mellan olika bompartier då även SJ hade bommar, vilka var eldrivna inom samma område. Sj hade först enkelspår mellan Göteborg och Stockholm Västgötabanan/VGJ (tidgare SAJ) hade ett spår. Det var C:a 10 meter emellan dem.

 

 

Bild 3. SAJ-svängen från flygplan på 1930-talet framför det 1913-14 etablerade Skaraborgs Regemente. Järnvägen utgör gräns i söder för det som kom att bli Vasastadens geografiska område. Järnvägsgatan har nu fått ytterligare ett hus, men är ännu inte färdig, men Nils Ericsons gata är byggd sedan tidigare. Stora delar av fälten är ännu obebyggda. Södra idrottsplatsen skymtar längst t v och Vasaplan längst t h. Vägen närmast regementet söderut byggdes 1913 av Göta ingenjörskår och gick till den nyanlagda skjutbanan vid Claesborg rakt över dagens bostadsområde Annero - se bilder från vägen nedan!

 

T h vänster passerar Falköpingsvägen över SAJ-spår och Västra stambanan vid Vasaplan och passerar sedan Skaraborgs Regemente, där också Källegårdsbäcken  passeras söder om huvudkasernerna strax utanför bild t v. Just här finns resterna efter St:a Helenas kapell och källa.

 

I miiten av bilden nära SAJ-spåret ser man den kur som fanns för bomfällning vid Skaraborgsgatan och Vasaplan.

(Bilder från www.vykort.panatet.se)

 

Bild 4. Huset Ekeskogsvägen 2 är byggt och man har börjat fylla upp kring den väldiga terrassering som behövdes för SAJ i det här området över Harket. Terrrasseringarna kan ännu ses som stora högar kring SAJ, vilka även fyllde ut våtmarker och den lilla Harkessjön söder om spåret.

 

Gasverket är uppfört t h om SAJ-spåret och även gasklockan skymtar snett emot, just där SAJ svänger av mot Varnhemsvägen och plankorsning med banvaktsstuga. Rakt fram går Gullhögsspåret byggt 1909 som trespårskena för normalspår med en tredje skena i SAJ-spåret hela vägen från Västra stambanan. Varnhemsvägen ses gå i bildens överkant kantad som en mindre allé.

Bild 5. Regementsvägen fram mot SAJ-spåret och plankorsning. Karlsro-vägen går parallellt med spåret västerut (t h).

(Bild från www.vykort.panatet.se)

1940-tal. Treskensspåret passerar här Skaraborgsgatan.

Du hittar bilden på Sveriges Järnvägsmuseum: http://www.samlingsportalen.se

Bild 6. 1940-talet. Plankorsningen mellan den forna SAJ-banan (nu VGJ) och det som nu blivit Skaraborgsgatan, som omedelbart efter övergången delar sig i Karlsrovägen som helt följer spåret t v och Regementsvägen snett ner t h. Järnvägsgatan ännu inte färdigbyggd. Parkgatan har också skapat en andra övergång av något slag för SAJ och Gullhögsspåret alldeles utom bild t v.

 

Alldeles i bildkanten till höger syns den höga byggnad på stolpar som var regleringscentral för banövergångarna vid både Skaraborgsgatan och  Vasaplan för SAJ's del (dvs nu VGJ) och Gullhögenspåret - trespårskenan. Mitt emot ses odlingslotter som bl a Ingemar Holmbergs mosters familj, som då bodde på Skaraborgsgatan 13, odlade grönsaker på ända tills Järnvägsgatan byggdes.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100205)

 

Ingemar Holmberg, Skövde berättar:

"Hjalmar Holmberg, min farfar var också banvakt vid Skaraborgsgatans övergång för SAJ och som sådan skötte han även övergången vid P4, samt vände loken som skulle tillbaka till Axvall. Ett arbete som Ingemar minns och även hjälpte till med som ung: "Han satt i en "kur" som stod på höga ben, därifrån vevade han ner bommarna. Efter att tåget kört in på Skövde station fick han ta sig dit gåendes och med handkraft vända hela loket. Jag minns detta väl, jag var med som liten pojke och fick "hjälpa till" att trycka på handtaget så att loket vände sig."

 

"Kuren som farfar satt i var placerad mellan Storgatan (Vasaplan) och Skaraborgsgatan, ungefär 200 m från respektive gata. Kuren var ganska stor och stod på höga pelare så han såg ned på tåget när det passerade. Han skötte bomfällningen med vaierspel, som han vevade stående i kuren. Det var ganska krävande för det var dålig utväxling på spelet. Jag var ju inte så gammal på den tiden, men jag fick försöka i alla fall. Han måste fått kraftiga armar , för det var många tåg som använde banan. Flera tåg kördes till Gullhögen för att hämta cement och många växlingar förekom."

 

 

 

Så här såg "kuren" ut från vilken Hjalmar skötte bommarna både vid Skaraborgsgatan och Vasaplan. Man kan ana kanslibyggnaden vid P4 i bakgrunden. Hjalmar Holmberg på ett foto från 1940-talet. Under kuren kan man se linorna rakt igenom byggnaden upp till vevarna under tak. Linorna fördelade sig vid marken till både Vasaplan och Skaraborgsgatan. Det var tungt att mekaniskt veva bommarna! En kaminskorsten skvallrar om en kamin för värmen. God utsikt åt alla håll.

 

(Bild från Hjalmars dotterson Lennart via Ingemar Holmberg, Skövde 2013)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Axvallståget tuffar ut i svängen från stambanan med soldathemmet i bakgrunden under 1940-talet. Snart passeras "järnvägskuren" på vänster sida och därefter bommarna vid Skaraborgsgatan.

 

 

(Bild från Hjalmars dotterson Lennart via Ingemar Holmberg, Skövde 2013)

 

 

EFTER REGEMENTET SVÄNGER TRESKENSSPÅRET FÖR GULLHÖGEN OCH SAJ I EN VID BÅGE

1940-tal. Gullhögens treskensspår med lastbil väntande för överfart vid nuvarande Skaraborgsgatan - då regementsvägen.
 

Bilden hittar du på Sveriges Järnvägsmuseum: http://www.samlingsportalen.se

FALKÖPINGSVÄGEN I MODERN TID PASSERAS MED EN VIADUKT

Senare byggdes Falköpingsvägen och då krävdes en särskild bro för SAJ.

Du hittar bilden på Sveriges Järnvägsmuseum under adressen: http://www.samlingsportalen.se

Foto under SAJ-banans viadukt. Falköpingvägen med  några fordon tillhörigt Olssons Åkeri, ses till vänster. foto 1963. Foto Claes Funck,Skövde Stadsmuseum copyright

SAJ svänger ut mot Harket eller "Harkesgärdet" (enligt tidigare kartor)

 

 

Karta 1. Kartan 1856 visar Harkesgärdet som blev SAJ's första mindre stigning upp mot berget. Stora Sandegärdets västra del blev platsen för militärens etableringar och Falköpingsvägen korsades då ännu inte av Västra stambanan. Vägen till Ekeskogshagen blev sedan Ekeskogsvägen med avfart från Carlsrovägen.

 

 

"Ekelund nr 1, stadsägan nr 1481, Skövde stad, Skarab.l. // Avstyckat från Johannesberg av Harkesgärdet år 1919. Utgör en del av lilla Ekeskogen."
 

Vasaplan kom att hamna ungefär där vägskälet ligger på kartan norr om gården Capellet och strax därefter tog SAJ av mot Harkesgärdet.

 

Man ser många namnanspelningar på S:ta Helenas (S:ta Elins) kapell; Capellans gården, Capellet & Capellslyckan. I våra dagar finns namnet kvar i kvarteret Capella, där byggmästare Pettersson byggde sin villa mitt för SAJ's bangård.

 

Se också gärna äldre historiska kartor här!

 

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 7. "Karlsroplatån" eller "Harket" 1907 med Billingen i bakgrunden. Kalkbrytningen ännu inte så omfattande till ytan. En bild med dålig bildkvalitet, men som ändå speglar den stora Harkesplatån med kalkbrytning innan övrig industrialisering. Området fram till Billingen ger ett ödsligt intryck.

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Karta 2. Karta över Skövde 1935 visar SAJ-svängen ut från staden och även Karlsro-spåret i söder. SAJ-banans och Gullhögens spår är i plankorsning med Varnhemsvägen. Precis utanför kanten på kartan söderut  vid Falköpingsvägens bro över Källegårdsbäcken ligger St:a Helenas källa och kapell.

(Karta från www.vykort.panetet.se)

Bild 8. Flygbilden från 1950-talets visar fr v Carlsro-spåret (vid tiden för bilden - Durox-spåret) som svänger ut från Västra stambanan direkt med normalspårsbredd. Ett viktigt argument för ny egen bana för Carlso industriområde när den byggdes 1915, man slapp då SAJ's begränsning i smalspåret och man kunde också komma mer in i hjärtat av industriverksamheten som den kom att utvecklas.

 

Övningsvägen (prickad av mig) går tydligt att urskilja förbi idrottsplatsen över Falköpingsvägen och upp över Annero-området, som då bara hade sin gård.


Parkgatans övergång av något slag över SAJ-banan får en fortsättning i Ekeskogsvägen.

 

Carlsro-vägens gamla sträckning utmärkt med små svarta fyrkanter.

 

Längre t v i bild ser man SAJ svänga ut från Harket-området upp mot överfarten av Varnhemsvägen och vidare mot nästa sväng upp mot Våmb.

 

T h ser man den nya Varnhemsvägen riksväg 49 byggas med pågående arbeten för undergång av både Gullhögenspåret och SAJ-spåret. Gamla Varnhemsvägen ännu i bruk.  Nya vägen klar 1955. Banvaktsstugan finns t v om spåret alldels innan Varnhemsvägen passeras. Nu mellan SAJ-spåret och Gullhögens utbyggda spår in på sitt område.

 

Se kartan påförd med namntext här!

(Bild från Bostadsrättsföreningen Annero)

Bild 9. 1905 och SAJ-terasseringarna t v  på Harket, som på flera ställen var en våtmark, och just här mellan en naturlig? (rödfyr?) vall och den nya vallen t v genom järnvägen. Det tycks vara så att männen på bilden hämtar torv i sina kärror. Förbudsskylten på trädet säger något till dem som vistas här. Bilden tagen mot norr med Billingen vid horisonten och järnvägen i väster.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102983)

Bild 10a. Banvallen ännu tydligare från Harkets östra sida med torvtäckt nedanför naturlig vall. I bakgrunden skymtar gårdar utmed bergssidan på Nordbillingen, SAJ kan ses svänga upp mot berget.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:  102984)

GASVERKET KOM TILL 1917-18 ÖSTER OM SAJ-SPÅRETVID HARKET

Bild 10. Efter att SAJ etablerats byggdes ett stort Gasverk alldeles nära spåret på den sida av Harket som låg mot staden. 1917-11-09 stod en egen lastplats klar med sidospår från SAJ. SAJ-banan gick alldeles nära och vid sidan t h på bilden. Fotograf Ludvig Ericson

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103983)

Bild 11. Fotograferad från öster med SAJ-banan bakom huskomplexet. Fotograf Ludvig Ericson         
                 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103984)

Gasverket idag Gasverket idag

Bild 12. Ur bebyggelseregistret; Kvarteret Vesslan. Byggnadsår 1917-18, arkitekt okänd, byggherre AB Förenade Gasverken. Skövdes gasverk byggdes av ett danskt företag, AB Förenade Gasverken ock togs i bruk den 22 maj 1918. Företaget upprättade troligen också ritningarna till anläggningen. I Skara rådde ett liknande förhållande.

Det före detta gasverket består av en verkstadsbyggnad av tegel, ett därmed sammanbyggt fd kolhus av trä, samt ett litet bostadshus. Utformningen av bostadshuset med dess branta tak och korta taksprång bär också drag från dansk villabebyggelse. själva gasverksbyggnaden är uppförd av tegel med ett skiftande rödbrunt fasadtegel, sockel och avskiljande listverk av kalksten. Byggnaden består av 2 vinkelställda huskroppar, är uppförd i 2 våningar med vita fönstersnickerier och numera täckt med tegelimiterande plåt. Ett torn på nordfasaden gav ursprungligen, tillsammans med fönsterformer och fasadteglets behandling, en viss monumentalitet åt byggnaden, karakteristisk för kommunaltekniska anläggningar desennierna kring sekelskiftet. Längs västra fasaden står ett vidbyggt f d kolhus av trä med rödmålad liggande fasspontpanel och vita snickerier.

Öster om gasverket ligger anläggningens vaktmästarbostad, en liten tegelvilla i en och en halv våning med brant sluttande sadeltak av enkupigt tegel. Huset liknar vaktmästarbostaden till gasverket i Skara, som också byggdes av det danska företaget. Gasverket övertogs 1926 av AB Västergötlands Gasverk, (Västgöta Gasverk) som upprätthöll driften till 1952 års utgång. Gasverket ombyggdes därefter till lagerlokaler. Den utvändiga förändringen som senare skett är en utbyggnad av affärslokaler 1987 vid norra fasaden och att tornet på norra sidan tagits ned i höjd med taket någon gång efter gasverkets driftnedläggning. I dag fungerar byggnaden som föreningslokal, affärs-och lagerlokaler.

Bild 13. Gasklockan byggdes på andra sidan SAJ-spåret snett emot gasverket.   Fotograf Ludvig Ericson

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103985)

Bild 14. Gasklockans "inre" är idag placerat på Västerhöjdsgymnasiets södergavel som en konstinstallation.

1940-tal. Treskensspåret genomfartsstråk förbi Gasklockan med egen bangård och påbyggt kollager till höger om tre-spåret.


Du hittar bilden på Sveriges Järnvägsmuseum: http://www.samlingsportalen.se

 

1940-tal Treskenspåret för Gullhögen på SAJ-banan söderut mot/över Harket med Gasverkets kollager och spårplan för smalspår (SAJ) till vänster. Till höger i bilden skymtar del av Gasklockans byggnader.
 

Du hittar bilden på Sveriges Järvägsmuseum: http://www.samlingsportalen.se

Bild15. Harkesjön 1905 från Carlsro-området norrut med Gasverket t h utanför bild (hela området nu uppfyllt och bebyggt med industri) ett stycke innan plankorsningen med Varnhemsvägen. Bilden tagen från sydost med Billingen i bakgrunden. Banvaktsstugan vid Varnhemsvägen skymtar bakom Axvallståget med ett av de allra första tankloken, personvagnar, postvagn och godsvagnar. Varnhemsvägen gick ett stycke längre norrut än dagens infartsväg från Skara till Skövde. Sjön användes före igenfyllnad till skridskobana.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100159)

 

August Lagerkvist, född 1862, Våmb berättade:

"Nere i Skövde hade "flåtten" (dvs avlivaren av gamla djur- mest hästar- min anm) avlivningsställe i Harket. Som liten minns jag far efter en stadstur sa; 'idag har Skövdeflåtten tjänat pengar för det ligger 10 kadaver i Harket'.                     


(Ur Billingen längesen, 2000, Verna Andersson, Arne "Skultorparn" Andersson och Alf Brage)

Knut Karlsson, banvakt i Våmbskleven, här dressinförare för inspekterande banmästare och banförman, m fl. Platsen är där SAJ-spåret delar sig från Gullhögsspåret nära Gasverket. Foto 1950-tal - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, sonen, Skövde)

 

VARNHEMSVÄGEN OCH GULLHÖGENÖVERFARTEN

Skaravägen korsas av en viadukt för smalspårväg till Axvall vilken byggdes då riksväg 49 från Varnhem byggdes i mitten av 1950-talet! Skövde Axvall Järnvägs godstrafik mellan Axvall och Gullhögen upphörde att gå enligt tidtabell 1950 och lades ner helt den 1 september 1961 samtidigt med persontrafiken mellan Axvall och Skövde. Rivningen av smalspåret var klar 1967. Samtidigt revs denna del av överfarten. Kvar blev viadukten för Gullhögenspåret som sedan 1909 trafikerats som tre-skensspår, men nu blev enbart normalspår. Fotografen står under Gullhögenviadukten för fotot.

 

Bygget och rivningen av denna viadukt bara inom några år kan ju tolkas som  kapitalsförstöring av stora mått, men statens utredning för nedläggande av flertalet av de smalspåriga järnvägarna kom 1958 och då var Skövde Axvalls-banan med på denna lista och tre år senare var trafiken på spåret borta helt. Väldigt kort tid efter att viadukten var färdig. Tidigare gick Varnhems(Skara)-vägen en stycke mer norrut (t v i bilden) och hade en plankorsning med Gullhögen-spåret och en för SAJ-banan.

 

Det enda som återstår av den forna SAJ-banan är det kvarvarande normalspåret mellan Skövde station och Gullhögen, samt en cykel- och gångbana från Södra Bergsvägen, Skövde till Backa gård norr om Varnhem. I övrigt kan man se spår av den forna banvallen lite här och där i landskapet fram till Axvall. Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

När Gullhögenspåret kom till som ett eget spår med treskenan på SAJ och svängde av från SAJ-banan med ytterligare spårdelar inne på området, så krävdes också en egen grindvakt vid Varnhemsvägen som då fick två korsningar med separata överfarter och grindar. Här är det fröken Eliasson som är grindvakt för Gullhögens spår över Varnhemsvägen någon nång på 1940-talet. Hon hade också en mjölkaffär nära Varnhemsvägen i närheten av läroverket. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

 

 

 

I huset längst bort till höger mitt framför Västerhöjdsgymnasiet utmed Billimgsgatan med affären vettandes mot Varnhemsvägen, hade fröken Eliasson sin mjölkaffär som sneare blev till ett konditori. Ett konditori som Claes Funck minns bakade förnämligt goda våffelstrutar som fylldes med grädde och såldes till oss elever vid Läroverket. Bild från 1965. Foto Claes Funck, copyright/ Skövde Stadsmuseum

TRESKENSSPÅRET FÖR GULLHÖGEN

1940-tal. Gullhögens treskensspår med SAJ-spåret i mitten som går rakt igenom och svänger svagt åt höger bakom den uppställda öppna vagnen förbi banvaktsstuga och senare korsar Varnhemsvägen i en plankorsning.
 

Du hittar bilden på Sveriges Järnvägsmuseum: http://www.samlingsportalen.se

Bild 16. Banvaktstugan något närmare (delförstoring) med tåget mot Skövde 1905.

Bild 18. 1905. Banvaktsstugan vid Varnhemsvägen från andra hållet med Carlsro-markerna som bakgrund och kalkbrottsrök mot Billingen.

Bild 17. Vid ett försök att lyfta fram banvaktsstugan ytterligare från det här hållet så ser man också semaforen för passage av Varnhemsvägen.

Bild 19. Ännu mer förstorad.

Karta 3. Kartan t v från 1960-talets början.

 

Under åren växte spårbehovet hos Gullhögenfabriken.

 

Varnhemsvägen är precis omlagd 1962 till att gå under de båda spåren upp i en ny rondell, Hallenbergsrondellen.

 

Banvaktstugan och resterna av båda de gamla sträckningarna av Varnhemsvägen (1870 års väg) är kvar på kartan.

 

Fortsättningen på vägsystemet norrut är inte klart och Vadsbovägen är inte byggd.

 

SAJ-banan stöter återigen på Vasastaden - en stor stadsdel som sträcker sig långt mot nordväst från den övriga delen av Vasastaden och med följe av Vasagatan.

Bild 20. Klicka på bilden och se en förstoring!

  

1930-talet med banvaktsstugan och den växande nordvästra delen av norra Vasastaden som möter SAJ ännu en gång på väg från Skövde.

 

SAJ-banan som ett streck rätt över bilden.

 

Fortfarande bara huset mitt emot och ekonomi/industribyggnaderna på andra sidan Varnhemsvägen. 

 

Gullhögen ännu långt borta med sina fabriksbyggnader.

Bild 21. 1905. Banvaktsstugan väster om SAJ-banan strax innan Varnhemsvägen (1870 års väg) med kalkbrottsrök från Persbergs kalkbrott t v om 1870 års Varnhemsväg lite längre västerut.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103692)

Hallenbergsrondellen 1963 och banvaktsstugan göms bland neonskyltar och vit modern ESSO-station. Ännu fanns också smalspårsviadukten kvar, liksom banvaktsstugan bakom Esso-tappen.

Foto Claes Funck/copyright Skövde Stadsmuseum

Detalj bakom Hallenbergsrondellen 1963 och banvaktsstugan syns bland neonskyltar och vit modern ESSO-station. Banvaktsstugan med sin karaktäristiska brädfordring med vitt runt fönster och dörrar och i överdel av fasaden. Varnhemsvägen gick alltså till höger om banvaktsstugan på bilden, där träden som syns utgjorde en allé.

Foto Claes Funck/copyright Skövde Stadsmuseum

Bild 22. Bild troligen tidigt 1930-tal med flyg. Gasverket finns t v i bilden tillsammans med den vaktmästarbostad som uppfördes vid "Harket". Fyrkantig markering är SAJ-banan genom landskapet, som svänger västerut vid Skyttesledet, nära Vaddfabriken (tidigare Frödingsborgs kvarn). Lägg märke till den mindre väg som korsar SAJ innan Skyttesledet. Prickar är Varnhemsvägen. Banvaktsstugan och det lilla huset mitt emot finns med vid järnvägsövergången.



Nyströms & Lindells trävarufirma ligger kvar utmed spåret och där fick pappa Strid med familj bostad på övervåningen i kontorshuset, inte långt från Gullhögen. Syns på motsatt sida av gamla Varnhemsvägen på bilden nära järnvägan. Alldeles intill gick saj-banan, och där låg  banvaktstugan. När mdottern gått ur skolan, jag tror hon var 15 år, kom förfrågan om hon kunde börja som banvakt, när denne hade dött. Det gjorde hon, och när hon stod där hände det sig att min pappa fick stanna för tåget. De började prata med varandra, och en dag frågade han henne: -Kan inte du och jag gå på bio? År 1943 gifte de sig. Men då hade hon sedan länge slutat vara banvakt. Men jag tycker att det är en så vacker historia, skriver Anni Svensson på facebook - dotter till Ketty Stridh - som hade varit banvakt.

Enligt uppgift fanns det en familj också i det lilla huset mitt emot banvaktshuset som senare hade grindvaktssysslan. Båda hette under en tid Svensson. Den ordinarie grindvakten var Eris Svensson med sin make Sven Svensson. De hade barnen Lennart och Anita. Sven skötte transportsidan på SJ vid Skövde station.

Åt väster ryker Gullhögens kalkbrott med sina dagbrott. Vasagatans vägbyggande har inte hunnit så långt, men går t h uppåt i bild fortfarande mycket oplanerad.

 

Mitt i bild den stora Villan med valmat tak och takfönster i två nivåer på idag Stenkilsgatan 8 och bredvid åt öster Stenkilsgatan 4. Hitom ligger ytterligare en storbyggd villa idag i hörnet på NilrsEricssons gata och Parkgatan som ännu inte är byggd. Storgatans fortsättning mot regementet  och Carlsro-vägen närmast i bild - idag Skaraborgsgatan.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100213)

Claes Funck berättar:

Järnvägsövergången vid Gullhögen bevakades ibland under 1950-talets sista del av Skövdes Polischef Mc Key, och han bötfällde cyklister som när tåget passerat, cyklade mot rött. Jag kan lova att skövdeborna inte gillade Mc Key. De var på den tiden de enda rödljusen i Skövde, järnvägsövergångarna och cyklisterna hade bråttom hem till lunchen eller från lunchen till jobbet eller hem för kväll.

 

På södra sidan av Varnhemsvägen finns den gamla banvaktsstugan och på den norra hitom järnvägen finns det kontorshus som byggdes av Nyström & Lindells trävarufirma som hade sin verksamhet utmed och väster om järnvägen. Dit flyttade alltså familjen Strid under 1930-talet.

Fotot taget mot norr ett stycke från Varnhemsvägens övergång. Foto från Anni Svensson, dotter till Ketty via facebook, 2017

Anni Svensson skriver 2017;                                  
Detta foto från banvallen föreställer min mamma Ketty f Strid, jag skulle tro att hon när kortet togs var 16-17 år. Hon flyttade med sin familj från Götene till Skövde i januari 1933. Hennes pappa skulle börja på Nyströms & Lindells trävarufirma, och de fick bostad på övervåningen i kontorshuset, inte långt från Gullhögen. Alldeles intill gick saj-banan, och där låg en banvaktstuga. När mamma gått ur skolan, jag tror hon var 15 år, kom förfrågan om hon kunde börja som banvakt, när denne hade dött. Det gjorde hon, och när hon stod där hände det sig att min pappa fick stanna för tåget. De började prata med varandra, och en dag frågade han henne: -Kan inte du och jag gå på bio?År 1943 gifte de sig. Men då hade hon sedan länge slutat vara banvakt. Men jag tycker att det är en så vacker historia. Notera hennes tidstypiska klädsel!

Stenkilsgatan 8 från förra bilden.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101050)

Ett exempel ur bebyggelseregistret: Kvarteret Kamelen. Stenkilsgatan 8. Gamla tomt 316, senare utökad mot öster. Byggnadsår 1913, arkitekt FA Neuendorf, byggherre löjtnant G Skjöldebrand. Villa av sten, ursprungligen med åtta rum och kök. Villan har ett valmat säteritak av tegel där italianens små spröjsade fönster ansluter i utseende till vindsvåningens rundbågiga kupor. Spritputsade fasader med hörnkedjor och andra partier i slätputs. Balkong med smidesräcke mot gatan, mot gården stort spröjsat fönster i trapphuset och altan med smidesräcke och stenplintar. Villan delades i flera lägenheter 1948, och har sedan 1976 inrymt kontor. En större, modern tillbyggnad har senare fogats till villans östfasad.Gårdsmiljö: Häck mot gatan,Grindparti med svart smide och kalkstensplintarGräsmattor och stora träd.-2006: Tillbyggnad i glas vid
östgavel. (Sök gärna själv på de övriga husen i kv. Kamelen här! Skriv 'Skövde Kamelen' i sökfältet!)

Varnhemsgatans nerfart mot staden med Eric Ugglas Läroverk i bakgrunden och det stora prakthuset på skolgatan. Varnhemsgatan hus Nr 9 byggt 1910 - håller just på att färdigställas. Lantbruket var fortfarande närvarande i staden!

Skövde Stadsmuseum - bild Nr 100 268

Bild 23. Varnhemsgatan från staden med fortsättning som Varnhemsvägen från Vasagatan bort mot plankorsningen för SAJ på sin väg förbi Persborgsområdet (1936). Gullhögen hade ännu inte tagit så stor del av markerna nära staden. Varnhemsvägen gick direkt fram till Vasagatan, som blev den första stadsgatan att korsa och övergick där till att heta Varnhemsgatan på sin väg ner mot Kungsgatan. Vasagatan var en riktig pampig esplanad ner mot det stora militära området på andra sidan Vasaplan.

 

Skolan invigdes 1930 och hade stora arealer medan Vasastan (Västermalm/Nyestaden) växte vidare mot nordväst upp mot bergskanten. Gatan som från höger slutar mitt för den numera igenlagda porten vid läroverket är "Vårfrugatan". Den är idag avstängd vid Varnhemsgatan. Vårfruhem var under en tid namnet på Våmb i ett försök att försköna namnet och gatan gick som en liten genväg mellan den gamla vägen till Varnhem över Brandstorp (del av Södra Bergsvägen) och vägen till Våmb.
 

(Bild från www.perowestman.se)

TIDIGARE I PLANKORSNING MED VARNHEMSVÄGEN - SENARE ÖVER

Bild 24. Ännu idag kan man se fem av Alléträden utmed 1870 års Varnhemsväg som planterats relativt nyligen på föregående bild från 1930-talet. Träden med en del av vägbanken för Varnhemsvägen står kort efter där Varnhemsvägen en gång passerade SAJ-spåret på sin väg in i Skövde. Huset t v fanns redan åtminstone på 1930-talet med på bild.

Bild 25. 1870 års Varnhemsvägs läge idag. Allén var strax till höger om vägen som framgår av foto från 1930-talet 2 bilder ovan och vägen borde ha passerat SAJ-spåret just där bilen i mitten står parkerad. Det gamla huset i mitten på bilden står 2012 kvar från gamla dagar och återfinns också på 1930-talsfotot ovan. Nyligen rivet 2013.

Till sidans topp! -->
Till sidans botten! -->

DEN RUNDA SVÄNGEN

Bild 26. 1913 var detta det sista man såg av Skövde som SAJ-resenär på väg ut  ur staden. SAJ-staketet i båda ändar av bilden. Vasastaden/Västermalms nyuppförda villor tog sig allt närmare spåret. En tid på 1930-talet kallades denna del för Våmbostaden, senare Västermalm. Man kan se hur stora fyllnadsmassor som krävdes för att fylla upp bostadsområdet och bygget av Vasagatans slut del. Nivån hamnade på så sätt i stort sett på samma plan som det terassuppbyggda SAJ-spåret till slut. Fotograf Ludvig Ericson

(Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100246)

Bild 27. Från Varnhemsvägern och vidare norrut var det dags för en rejäl terassering av spåren återigen för att sakta väga upp senare branter upp för Brandstorsbacken. Våmbs kyrka kan skönjas vid träddungen t v i bilden med Billingen i bakgrunden. SAJ's stora sväng kring Perstorpsmarkerna är synlig över årkrarna, där sedan Gullhögen med åren Kom att gräva stora hål på båda sidor av järnvägen. Det är nästan ofattbart att det av det man ser på den här bilden finns idag nästan inget kvar som det var då. Åkrar och topografi har försvunnit med kalkbrytning nedåt i marken. Nästan ända fram till Brandstorp som skymtar vid bergskanten t h är idag djupa kalkbrytningsområden och likaså fram mot Våmbs by.

 

Trolig provbrytning eller gammal gårdsbrytning av kalk öster om spåret.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103691)

Bild 28. På en bild ett stycke in på 1900-talet från andra sidan staden, nordost ifrån, kan man se att kalkröken kunde ligga tung från alla de olika mindre och lite större kalkbrotten på väst- och nordvästsidan i Billingskanten. Rent sydlig vind torde ha varit det bästa för staden, men troligen fanns västvinden med rök över staden från Persbergs och Carlsros kalkbrott som ett vanligt inslag.

(Bild (delförstoring) Skövde Stadsmuseum - bildnummer:100807)

Karta 4. Även på exproprieringskartan kan man se den aktivitet som finns på båda sidor om det då tänkta spåret. Lite längre fram er man Sveningstorp med ekonomibyggnad utmärkt - det första lilla huset på öster sida om spåret alldeles nära Brandstorpsvägen (numera Falkvägen) nedanför Skyttesledet.

(Lantmäteriet Historiska kartor)

Bild  29. 1905. Den skarpaste kurvan i svängen upp mot Våmb, med Sveningsgården mitt i bilden (slutet på vår etapp med SAJ) och Skyttesledet t h som en liten samlad bosättning. Lägg märke till den övergång med grind som finns innan Skyttesledet och där vägen på andra sidan SAJ-terassen gick över marker som idag inte finns. (Se ledet på ångtågsbilden nedan!)

Alldeles utanför bild t h låg också Vaddfabriken. Uppfyllnaden för norra delen Vasagatan, som här syns med trottoarstenarna i svängen nere i högra hörnet, har nära kurvan nått fram till SAJ-banans terassering. Schaktandet är så intensivt att man satt upp en "bygglampa" i el-stolpen som belysning för den norra Vasagatans slut.

(Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105329)

Sigge Segerbergs stuga med SAJ-banvallen i bakgrunden innan rivning på 1960-talet. Den låg vid slutet av Billingsgatan, nära där Varnhemsvägen började - eller Vaddfabriksvägen som vägen hette i folkmun vid den här tiden. Fotografen Claes Funck, Skövde bodde snett emot under slutet av 1960-talet med sina föräldar på Billingsgatan 26. Här är huset lite från sidan. Tomten delvis uppgrävd. Segerbergs har flyttat. Claes Funck 1958-59 med lådkamera. (Filmen skadad i framkallningen som ägde rum på T2.) 

 

I huset bodde först familjen Jorås och efter dem möbelsnickare Sigge Segerberg med familj. Möbelverkstaden var i den halva av huset som ses till vänster om farstukvisten.
                                                                                                                                   (Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum)
Bakom huset fanns loge med ved och trädgårdsredskap samt utedass.
Vid utedasset växte ett stort bigaråträd. När mina 2 bildr fotograferades var uthusen med ett stort biggaråträd nära ett torrdass redan borta.

Från facebook 2017, Björn Segerberg;
Sigge var min farfar, och jag besökte ofta den lilla stugan som barn. Han bodde där tillsammans med min farmor Gerda till början av 60-talet då stugan revs och dom flyttade till en liten lägenhet på Norrmalm. Dom hade tre barn, Ingrid, Evert och Lars. Evert (min pappa) dog år 2000, men Ingrid och Lars lever och bor kvar i Skövde.   

Från facebook, Lena Wallin - som också har bidragit med foton;

Jag har mer information om huset på Billingsgatan, som hette Johannelund. Huset ägdes (ursprungligen?) av min fars morföräldrar Axel och Agda Johansson. Där fanns två lägenheter om ett rum och kök, en oinredd vind och två gavelrum. Min far Rudolf växte upp i den ena lägenheten med sina föräldrar Arvid och Ada Olsson och 8 syskon, varav 6 nådde vuxen ålder. Farmor Agda bodde då i den andra lägenheten. Sigge (Sigfrid) Segerberg fick arrendera hus och mark genom att min far gifte sig med Sigge och Gerdas äldsta dotter Ingrid. De hade ena lägenheten och åtog sig att titta till den gamla Agda. (Huset förvaltades då av Agdas söner Herbert Bosved och Birger Jorås). Agda levde till 1949, då inredde min morfar Sigge den delen av huset till snickarverkstad. Jag har många härliga minnen från min barndom, från morfars snickarbod och alla bärbuskar!

Uthusen vid Johannelund. Troligen Agnes och Axel med pojkarna Herbert och Birger. De växte säkert upp i huset, de tog sig sig som vuxna efternamnen Jorås och Bosved. Nämnas kan också att Karl var verkmästare på Vaddfabriken. Hans grav, med titeln, finns kvar på gamla kyrkogården.

Bild från Lena Wallin via Facebook 2017 Bild från Lena Wallin via Facebook 2017

Gerda och Sigge som via kontakter mellan släkterna flyttade in i den ena av lägenheterna i huset.

Claes Funck gjorde senare i livet denna akvarell av Segerbergs stuga. Akvarellfoto Claes Funck, Skövde Stadsmuseum, copyright

DET SISTA ÅNGTÅGET PÅ BANAN MITT EMOT SEGERBERGS STUGA

Ett foto av mera sällsynt slag. Det visar SJ S2p 3089, f d HSJ 11, med persontåg mot Axvall troligen våren 1954, enligt uppgift ett av de sista ångtågen på banan. Fotograf är den sedan länge avlidne antikvariatsbokhandlaren Arne Jacobsson i Skövde. SAJ-banan inringar delar av Gullhögens dagbrott.

Tåget befinner sig i kröken snett emot Billingsgatan nr 26 och möbelsnickare Segerberg.  
(Uppgift Claes Funck)
 

(Bilden förmedlad av Christer Torgersson, Malmö 2013)

 

Karta 5. Till Billingsberget står det på kartan och den branta vägen upp för berget nådde vid tiden för SAJ's etablering till Bäckströms stuga, en servering som var föregångare till Alphyddan (1915), Nya Alphyddan (1955) och idag Billingehus.


Se avsnitt - Till Billingsberget

 

På karta från 1935 t h ser man hur SAJ lämnar Vasagatans nordligaste del och svänger upp förbi Vaddfabriken som ligger norr om SAJ-banan nära Mörkebäckens vindlingar från bergskanten.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

 

 
KRING SKYTTESLEDET (nordväst om Vaddfabriken/Frödingsborgs gamla kvarn);

 

Många folkminnen berättar om att Skövde skulle ha legat på en annan plats långt tillbaka i tiden och att de senare byggde sin stad "neraföre" berget. En av de vanligaste återkommande platserna för denna "stad" är på Billingssluttningen nära Våmb och Brandstorp. I boken "Det äldsta Skövde och Sankta Elin" förde Gunnar LInde en diskussion om Sköttesledet (Skyttesledet) som en tänkbar plats. I dess närhet passerar den gamla vägen (Gamla Kungsvägen - min anm.) över berget och den kom aldrig att direkt komma nära Våmbs och Skövdes kyrkor eller bebyggelserna runt dessa. Kanske var detta den ursprungliga platsen för Skövde eller "Sköt-ve" som det skrevs i äldre tider. Platsen där Skövde idag ligger ska en gång i tiden ha kallats för Elene mark.

(Fritt ur "Skövde under 600 år"; Göran Lundh, Skövde Stadsmuseum).


Sju stycken rösen, som utgör den största gruppen, ligger vid Skyttesledet eller Sköttesledet, ett led med ingång till Sköt ve. 

(http://wotto.wikispaces.com)

 

1546 skriver man Skiödwe gäld, Wåmb (Vft I:2,s 13.)

Ur ortsnamnsregistre
t
;

Den allra äldsta vägen över Berget Billingen gick via Skyttesledet över Brandstorp - Ljungstorp - Varnhem och kallas den "Gamla Kungsvägen". Fortfarande finns en lång gata ner från berget från Skyttesledet ner mot Skövdes mer norra sidasom heter just så.

SVENINGSTORP I SISTA STORA SAJ-BÖJEN RUNT OCH ÖVER FORNA PERSTORPS ÄGOR

Bild 30. Precis i kurvan  upp mot nästa etapp låg Sveningstorp och man kan se vägdelningen mellan den nya Södra Bergsvägen (närmast) och den gamla vägen mot Varnhem - här i folkmun kallad Vaddfabriksvägen (mellan Billingsgatan och Vaddfabriken). Den här delen, som början syns av på bilden, är idag  en gång- och cykelväg, vars naturliga fortsättning är Falkvägen (via en bit av Vintergatan). Bilden tagen från SAJ-banans höga vall.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101138)

Bild 31. Sveningstorp med SAJ-banans höga vall som granne och vid tiden för bilden utan spår och med staket som är gräns mot det stora hål som utgörs av Gullhögens område. Södra Bergsvägen får sina kantstenar och torpets dagar är räknade.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101139)

GUSTAFSBORG ÖSTER OM SVENNINGSTORP NÄRA NUVARANDE SÖDRA BERGSVÄGEN

Gustafsborg, eller senare Gustavsberg, låg också nära SAJ-banan.


Kerstin Lindberg, född i Våmb, minns nu 2014:

"Sveningstorp låg ca 60-70 m efter Gustafsborg och strax innan Vaddfabriken och "Vaddalia", som man brukade säga. Gustafsborg låg vid dagens Södra Bergvägen. Är rivet sedan många år. Om man åker S Bergvägen  från sta'n räknat korsar Alströmergatan och sedan fortsätter några hundra meter ytterligare, och passerar viadukten under nuvarande Vadsboleden låg detta hus strax till vänster med stor trädgård. Strax bakom gick saj-banan på väg mot Våmb. För att komma till Svenningsgården passerade man först Vaddfabriken och sedan Skyttesledet. Denna väg från Skövde centrala delar ledde ju upp till gårdarna i Brandstorp (alltså den äldsta vägen mot Varnhem och Skara.) Jag vet att min farbror och faster, min pappas bror alltså, bodde i Gustafsborg när de var unga. De hette Åke och Majken Eriksson. Majken hette Hessel som flicka, vars föräldrar hade Hessels Tvättinrättning i Skövde. Deras bostadshus låg utmed Kyrkogatan, alldeles nära Petter Hellens stuga."

Flygfoto med inlagd SAJ-bana med punkter upp mot berget och "nya" Varnhemsvägen från 1877 ner mot staden mellan banvaktsstugan och motstående hus för grindvakt under en period. Gustafsborg utmäkt med pil. Gasverket skymtar längst till vänster i bilden vid Harket.

VADDFABRIKEN NORR OM SAJ-SVÄNGEN - OCH OM DESS GRUNDARE PASTOR PALMBLAD

Bild 32. Makarna Erikssons byggnadskomplex 1880; bostäder, kakelfabrik, vaddfabrik & predikolokal; Skövde Stadsmuseum - bildnr 103881 Bild 32. Makarna Erikssons byggnadskomplex 1880; bostäder, kakelfabrik, vaddfabrik & predikolokal; Skövde Stadsmuseum - bildnr 103881

Bland industrier som tillkom på 1880- talet märks bl a Vaddfabriken från 1882. Som mest, på 1930-talet, sysselsattes ca 50 personer. Verksamheten upphörde 1955.

(Ur KMP Skövde stad)

 

Vaddfabriken startades av en pastor C.V. Palmblad som kallats till pastor i Betelsemenariet i Skövde 1879, efter att Skövde baptistförsamling hade startats 1876. Vaddfabriken startades först i ett huskomplex byggt 1880 hos makarna Eriksson, i stadens sydvästra utkant. Ett hus som innehöll bostäder, kakelfabrik och en predikolokal, då makarna Eriksson var drivande i baptistförsamlingen. Byggnaderna brann dock ner inom något år till grunden och allt gick förlorat.  Vaddtillverkning var oerhört brandfarligt. 

(Källa: Artikel om Vaddfabriken av Maj-Britt Beetzen King i Billingsbygden 2011, årsskrift utgiven av Skövde hembygdskrets.)

 

Många av de tidiga baptisterna blev lagförda eller till och med landsförvisade för sin tros skull, och det hade inte på något sätt upphört på 1880-talet. 1881 dömdes t ex baptistpredikanten C.V. Palmblad i Skövde till dagsböter för att ha brutit mot kyrkorådets förbud för honom att predika.        (Från Svensk baptisthistoria, del 3; Andreas Möller)       (Foto Baptistkyrkan i Skövde byggd 1889 - se här!)

 

1881 skriver Göteborgs Weckoblad:

"Befriad från fängelsestraffet vardt baptistpredikanten C. V. Palmblad. Veckoposten för den 2 dennes berättar derom följande: "Vid underrättelsen om att en lekmannapredikant i förra veckan skulle inträda i fängelse för öfverträdelse af kyrkorådsförbud, kände sig frisinnade riksdagsmän, hvilka motionerat om och allvarligt önska borttagande af kyrkorådens makt att bringa personer i fängelse, så obehagligt berörda, att de ädelmodigt sammansköto och till landshöfdingembetet i Mariestad öfversände bötesbeloppet för C. V. Palmblad, hvilken således till sin förvåning ej fick något besök af fångskjutsen, som skulle föra honom till cellfängelset." Efter hvad Sköfde Tidning hört uppgifvas, hade redaktör S. A. Hedlund och konsul Ekman stält sig i spetsen för insamlingen till det behöfliga bötesbeloppet."

(Från: Göteborgs Weckoblad 1881-03-10, sid 1)

 

Tidigare straff för C. V. Palmblads predikoverksamhet:

"Baptistpredikanten C. V. Palmblad har för det af honom utståndna fängelsestraffet för öfverträdandet af kyrkorådsförbuden rönt deltagande både när och fjerran. Sålunda skrifver den bekante rev. William Reid från Edinburg under den 14 jan. till red. af "Tidens Tecken" följande: "Det var med stort deltagande jag läste brefvet frän var dyre broder Palmblad i Norrköpings cellfängelse, och vi samtalade om honom och bådo för honom och för Herrens tjenare i Sverige, då vi i dag kommo tillsammans i församlingen för att bryta bröd. Guds helige, som voro församlade i hundratal, rördes i sina hjertan, och deras ögon fyldes af tårar af deltagande, då vi bådo för vår i fängelset inspärrade broder, att Herren måtte stärka honom, så att han matte komma ut ur fängelset omgjordad med Andens kraft och uppfyld af den helige Ande, och att hans bojor mätte tjena till att uppelda andre till att predika Kristus med än större nit, frimodighet och tro. Var god och meddela honom vår kristliga kärlekshelsning och vårt hjertliga deltagande .... Vi höra Herrens Ande i ordet tala til! oss så- lunda: "Tanken på dem som äro bundne, såsom bundne med dem." Ehuru vi icke höra till samma samfund, mötas vi dock pa den bredare grundvalen af att vara medlemmar i Kristi kropp, och vi äro så- lunda desto friare till att med vårt deltagande omfatta hvar och en, som är en lem i denna kropp, utan att först behöfva fråga, om han är statskyrklig eller frikyrklig — ty alle äro vi ett i Kristus Jesus. Herren vare med vår dyre broder och gifve honom mycken välsignelse, såsom hans lidanden för Kristus hafva öfverflödat."
 

(Från: Göteborgs Weckoblad 1877-03-02, sid 2)

Bild 33. Vaddfabriken med personal på en tidig solig bild. Fabrikör Palmblad själv på bänken med den stora hunden och då måste bilden vara tagen före 1885 då han dog av "soten" (tuberkulos). Troligen från invigningen 1882 med 11 av de då 12 anställda. Här byggs också mellandelen mellan huskropparna för att få den gamla kvarnen att fungera som fabrik. Reglarna är uppsatta.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102700)

Bild 34. Vaddfabriken var belägen i den gamla vattenkvarnen Frödingsborg (senare tider; Frödingsberg) utmed gamla vägen till Varnhem över Brandstorp. Vägen gick mycket nära fabriken! Mörkebäcken hade för kvarnverksamheten från 1790-talet dämts upp till en vattenbassäng - kvarndamm - och måste då också ha haft ett större vattenflöde än idag (se karta fr. 1880 här nedan!). Bilden visar nu att mellandelen mellan husen sedan länge är tagen i bruk.

 

"Vaddfabriksvägen kallades vägen från Billingsgatan till Vaddfabriken, då en del av den allra äldsta Varnhemsvägen förbi Brandstorp."

(Hämtat från ortsnamnsregistret: www.sofie.se)

 

Palmblad var en driftig man som direkt efter motgången med branden underhandlade med Skövde stad om att få arrendera en, väster om staden, belägen kvarn - Frödingsberg. Kvarnen var troligen uppförd på 1790-talet. Vattenförsörjningen kom från Mörkebäcken, som då var ganska stor. Sedan en del svårigehter beträffande vattnet hade undanröjts, tillträdde pastor Palmblad som arrendator på 12 år mot en "köpesumma" om 14 000 kronor samt arrende om 500 kr/år. 1882 var vaddfabriken igång i den gamla kvarnen och startade med 12 anställda, mest kvinnor.

 

Vadden färgades till kläder och beströks med draglim. Den blektes för att få vit fönstervadd, som var den stora artikeln vid den här tiden och som användes i varje hem. Alla bostäder hade enkelfönster och på hösten sattes innanfönster in med vadd emellan. I fabriken framställdes också axelfyllnader till kostymer, täcken och stopppning i madrasser. Råvaran var bomull, som kom i balar på 200-300 kilo från Amerikas sydstater och från Ryssland. Den var hårt pressad och måste först gå igenom en uppluckringsmaskin och sedan kardades den.

 

Eld utbröt igen och ingeting kunde räddas den här gången heller. Den här gången var dock allt försäkrat, så det blev ingen eknomisk förlust för Palmblad. Stor försiktighet hade vidtagits i den brandfarliga fabriken. Belysningen skedde t ex med endast med lyktor utanför lokalen - inomhus fanns ingen belysning.

 

Trots all driftighet och arbetsamhet försattes Palmblad och hans hustru i konkurs. Palmblad hade då en längre tid varit sjuklig. Överansträngning och den osunda vistelsen i vaddfabriken tog hans liv år 1885 endast 31 år gammal.

 

1955, vid semestertiden, upphörde Skövde vaddfabrik AB, antalet anställda var då endast 4 -5 personer.

 

(Källa: Artikel om Vaddfabriken av Maj-Britt Beetzen King i Billingsbygden 2011, årsskrift utgiven av Skövde hembygdskrets.)

 

Bild 35. Brand i Vaddfabriken. 1955 sattes slutligen stopp för verksamheten, då den länge gått dåligt. Bilden tagen från "Vaddfabriksvägen", som var en del av den äldre Varnhemsvägen över Brandstorp (idag Falkvägen). Vägen förenades ett stycke upp för bergskanten med "Den gamla Kungsvägen" som gick norr om gamla Skövde genom Skyttesledet och vidare över Brandstorp mot Ljungstorp-Varnhem- Axvall-Skara (den allra äldsta "Varnhemsvägen" - till klostret) .
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102707)

Karta 6. 1855 när den här kartan gjordes var namnet Frödingsborgs kvarn (i senare texter Frödingsberg). Vaddfabriken övetog kvarnbyggnaden 1882. Skytterslätt kallades området norr om Vaddfabriken (idag Skyttesledet - ännu tidigare kanske "Sköt-ve"). Mörkebäcken som idag knappt syns i området, var då utmärkt som ett betydande vattendrag med kvarn i Frödingsborg. Vid tiden var Wårfruhem eller Vårfruhem namnet på Våmb i ett försök att försköna namnet.

(Lantmäteriet Historiska kartor)

Bild 36. Kvarstående byggnad ursprungligen från 1790 av den gamla vattenkvarnen Frödingsborg (senare Frödingsberg). Efter verksamhetens avslut fick byggnaderna stå kvar  som ruiner, men revs senare för Kvarteret Vadden. Idag ett bostadsområde mellan Södra Bergsvägen och Falkvägen (Vaddfabriksvägen eller Gamla Varnhemsvägen - eller Gamla Skara-Skövde-vägen).

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145046:550)

Karta 7. Häradsekonomiska kartan från 1880 visar att "enklaven" med Frödingsborg och Skyttesledet var så viktig att den anslutits separat till Skövde stads övriga tillhöriga mark. Stadsäga 1641. Det fanns "Vattenbassin" från Mörkebäcken och Frödingsborgs kvarn inom området (taggigt hjul markerar kvarn ner t h just söder om Varnhemsvägen), samt en byliknande bebyggelse norr därom. Man kan också se att den "Gamla Kungsvägen" viker av ett stycke nordväst om kvarnen - senare Vaddfabriken - nu bostadsområdet Vadden. SAJ-banans sväng nådde en bit söder om "Vadden" vars fabrik måste ha setts från spåret.

(Lantmäteiret Historiska Kartor)

SKYTTESLEDET

Ulriksberg, tidigare Alebäcken, Skomakare Sjöbecks stuga i Skyttesledet. Foto 1961.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105288)

Sveningsgården - slutet på denna etapp av SAJ-resan

Bild 37. Sveningsgårdens bostadshus ett stycke norr om Vaddfabriken kunde ses väl från SAJ-banan och var ett landmärke mot norr innan man nådde Våmbs bys utkant.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105275)

Bild 38. Sveningsgårdens ladugård som låg ett stycke norr om Vaddfabriken. Gården är idag ett stort hål efter Gullhögens dagbrott. Se bilder här!

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105270)

SNABB-BILDSPEL SVÄNGEN UT FRÅN STAMBANAN:

 

Vill du hitta bilden på sidan - klicka på bilden!

Vill du återgå direkt till bildspelet - klicka på backknappen i din browser!
Vill du få igång bildspelet igen - uppdatera sidan!
Vill du välja speciell bild - klicka på minibilden nertill!
Vill Du ha kort info till bilderna - klicka i-knappen i övre vänstra hörnet!

 

 

Kontaktformulär för denna sidan:                                                                                                                                           Forts till nästa sida! Övningsväg-->                                                                                                              
(av säkerhetsskäl loggas alla ip-adresser)                                                                                                                                                           <-- Tillbaka till Sid 5: D Vasaplan!
(din e-postadress lämnas aldrig ut!)

<............ Till sidans topp!