Bakgrund Sid 2: D. Skövde stad och dess bebyggelse - utvalda historiska Skövdekartor/stadsplaner 1800-tal.

Del av karta från 1816 och den nya stadsplanen från 1760. Våmb ligger vid den här tiden ett gott stycke från landsvägen till Varnhem över Bråntorp (Brandstorp). Kronoparken dominerar ägandet på Billingen. (Hela kartan hittar Du genom att klicka här!)

 

Lägg märke till att den för SAJ:s lok senare så viktiga våtmarken på Billingen då kallades Skara sjön (senare Skarsjön). Man förstår Våmbobäckens stora betydelse genom sitt tydliga utmärkande på kartan med alla kvarnar inritade vid Våmb och som längre österut övergår i Källegårdsbäcken med dåvarande lämningar av S:ta Elins kapell och källa utmärkta.

 

Mörkebäckens ursprung i "Djupekälla" var också en viktig resurs och bäckens läge nära staden.

 

Brandstorp heter på kartan Bråntorp. I stort sett fanns nu två infarter till själva stadskärnan. En söderifrån och en norrifrån. Södra och Norra Storgatan in till Torget från var sitt håll förbundna med staketgatorna runt hela staden. Farvägarna väster-, söder- och österut anknöt till Södra Storgatan utanför stadskärnan och Mariestadsvägen anslöt till Norra Storgatan mitt för stadens torg.

(Karta Lantmäteriets Historiska kartor)

Vid 1850-talets början inskränkte sig stadens kärnområde till vad vi nu kallar den gamla staden. Några större industrier fanns ännu inte, hantverk, handel och jordbruk var de enda näringsgrenar som idkades. Åkerbruk och boskapsskötsel utgjorde ända fram till 1850-talet den absoluta huvudnäringen för invånarna, medan de egentliga stadsborgarnäringarna var föga utvecklade.

 

Stadens moderna historia kan sägas börja den 25 juli 1859, dvs jämt 100 år efter branden då Västra stambanas skensträngar från norr och söder spikades samman framför det nyuppförda stationshuset.

1856, tre år innan Västra stambanan kom i trafik, fanns i Skövde "486 mankön och 638 qvinkön" d.v.s. totalt 1 124 personer noterat på karta över Skövde med omnejd. Våmb heter "Wårfruhem" och "Harkes gärdet" är utmärkt  söder om utfartsvägen mot Våmb. Vägen till Skara-Varnhem går upp mot Billingen direkt (följer första delen av nuv. Södra Bergsvägen) och går vidare söder om Brandstorp. Del av Gustav Ljunggrens karta inför statlig beskattning av staden från 1855.
 

Klicka gärna på kartorna för mer information!
Hela kartan hittar Du här! 
(
Del av karta från Lantmäteriets Historiska kartor)

Del av beskattningskartan 1855. Del av beskattningskartan 1855.

Stadsplan 1850-talet innan Järnvägsetablering. Året efter branden 1760 fastlades den nya stadsplan, som skapade det centrum vi idag flanerar runt i, med räta vinklar och kvadratiska kvarter med det nya torget placerat något mer norrut och ett nytt "sandtorg" inritat norr om staden. Prostgårdsområdet var ännu 1850 inte riktigt utklarat för framtiden.

(Karta se ovan!)

Plankarta över Skövde stad 1863 avritad av Per O. Westman.

Kartan framtagen av Per O Westman

På karta från 1865 så kan man se att planerna har skissats på att  förlänga Trädgårdsgatan ner till Södra Staketgatan (nuv. Kungsgatan). Dessutom ser man underliggande planer på att dra Lilla Kyrkogatan mot Trädgårdsgatan och på så sätt dela upp marken för "Prestegården". På så sätt skapade man förutsättningar för "Kyrkoparken" eller Stadsparken som den också kallades.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100046)

Utsnitt från Gustaf Ljunggrens karta 1855. Tullhus som utmärks ligger vid Norra Storgatans utfart mot Mariestad, samt möjligen ett (utmärkt med e?) i östra änden av Långgatan. Prostgårdsområdet är ännu inte helt utklarat i stadsplanen, vilket framgår av kartan.

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

På den här kartskissen inför 1877 års stadsplan syns slutresultatet med ny Prostgård på ny avdelad tomt och nya parken och Kyrkogatans förlängning ända till Mörkegatan, som då skapats. Nya namn på många gator kan noteras. Järnvägsstationen hade då "slukat" det mesta av Prostgårdens gamla ekonomibyggnader och nytt Prästgårdsboställe planerades in mellan Kyrkogatan och Kungsgatan.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100049)

 

Häradsekonomiska kartan 1877 ger en bra bild av förutsättningarna i infrastrukturen för SAJ's etablering:

Karta från 1877 visar den fullbordade kvartersindelningen inom "Staketgatorna". Förutom hus byggda söderut inom en del av den gamla stadsplanen före 1760, ser man inte mycket ännu av 1863 års plan med nya kvartersområden utanför staketgatorna. Den nya rutnätsstadens gränser markerades av staket och de yttersta gatorna hade namnen: norra, östra, västra och södra Staketgatorna. (Nämnda med dagens namn är dessa: Torggatan i norr, Mörkegatan, som gick rakt genom dagens Kv Oden i öster, Kungsgatan i söder och Badhusgatan i väster.)

(Kartor Lantmäteriets Historiska Kartor)

OBS! Kartan något komprimerad! OBS! Kartan något komprimerad!

Badhuset vid Mörke är utmärkt och vägen till Hjo gick längre norrut från Mariestadsvägen.

 

En mindre promenadväg fanns över till Prästgårdsängen något närmare norr om stationen godkänd av Järnvägsstyrelsen i maj 1865. Promenadplatsen öster om järnvägen krävde kostnader att underhålla och 1875 tog staden över marken som då redan kallades Boulognerskogen.

 

Huvudsaklig överfart över järnvägen österut mot Öm gick söder om Skövde Mekaniska Verkstad (1868) och senare lokstallet (1876) som på tidigare kartor över vägar från staden. Den nyöppnade järnvägsundergång-en 1878, en förlängning av nuv. Kungsgatan, var ursprungligen en tänkt genomgångstunnel till Vattenkuren ("Badhus") och prome-naden runt i Boulognerskogen som korsade järnvägen norr om stationen till och från staden. Staden och Vattenkuren hade stridit rejält med Järnvägsstyrelsen om denna innan den till slut kom till stånd. Innan hade man tillstånd för övergång nära stationen för vilken Vattenkuranstalten betalade 200 kr om året. Under en tid hade Vattenkuren "perrongkort" för sina gäster för passage över järnvägen. Gästerna valde ändå sedan under flera år att gå över spåren, då undergången ofta var lerig och upplevdes som en omväg.

 

Det dröjde inte länge förrän "undergången" blev den genaste vägen till Öm och i samband med SAJ's etablering 1903 togs överfarten söder om Mekaniska Verkstaden helt bort.

Forts till Kontext Sid 2: E. Hela kartan 1856. -->

                                                                                                                                      <--Tillbaka till Kontext Sid 2: C. Kartor 1700-tal.

                                                                                                                                                                             <-- Tillbaka till Del I Sid 2. Järnvägsstationen.

Forts till Del I Sid 3. Omgivningar. --> 

KONTAKTFORMULÄR FÖR DENNA SIDA:

(av säkerhetsskäl loggas IP-adressen)

(din e-postadress lämnas aldrig ut!)