Sidan saknar ännu riktigt ordnat innehåll!
FAKTA KRING SAJ EFTER STARTEN 1904
ARTIKEL I SKARA JÄRNVÄGSBLAD 2002
SAJ'S STRÄCKNNG
0 Station Skövde
1,527 km Lastplats Gullhögen
2,736 km Vägport Gullhögen
2,913 km Vägport Gullhögen
5,261 km Våmbskleven
11,415 km Bro Kullabäcken
11,900 km Ljungstorp
14,410 km Backa gård
16,392 km Station Varnhem
18,000 km Ökull
19,164 km Bro Prinshaga kanal
21,296 km Station Axvall
0,000 km Station Axvall
2,132 km Bro Prinshaga kanal
3,296 km Ökull
4,904 km Station Varnhem
6,886 km Backa gård
9,396 km Ljungstorp
9,881 km Bro Kullabäcken
16,035 km Våmbskleven
18,383 km Vägport Gullhögen
18,560 km Vägport Gullhögen
19,796 km Lastplats Gullhögen
21,296 km Station Skövde
Sign Driftplatsnamn Sida Km Höjd I drift från Till
Sk (Skövde) v 0 141 1859-09-01 1961-09-01 Ghg Gasverket 1917-11-09 1961-09-01
Gullhögens bruk 1.5 1904-03-31 1961-09-01
- egen tredje skena 1919-07-10 fortfarande
Brandstorp * h 5,3 221 1904-03-31 1916-04-30 Vmk Våmbskleven* h 5.3 221 1916-05-01 1961-09-01
Billingen h 1916-05-01 1961-09-01
Ljt Ljungstorp h 11.9 212 1904-03-31 1961-09-01
Bag Backa gård h 14.4 1904-03-31 1961-09-01
Vhm Varnhem h 16.4 140 1904-03-31 1961-09-01
Ulunda 1904-03-31 1961-09-01
Ökl Ökull v 18.5 1913-12-23 1961-09-01
Prinshaga v 1904-03-31 1961-09-01
Axv (Axvall) h 21.3 129 1887-11-20 1961-09-01
* Brandstorps hpl förvandlades till Våmbskleven 1916-05-01
(Ursprungstabell hämtad från www.historiskt.nu- här kompletterad)
BANVAKTSTUGOR UTMED SAJ
Skövde Banvaktstuga Nr 1 Gullhögen
Våmb Banvaktstuga Nr 2
Stenberget Banvaktstuga Nr 3
Backa gård (kombinerad hpl och banvaktsstuga) Banvaktstuga Nr 4
Banvaktens arbetsuppgifter
Banvaktens uppgift var att inspektera sin del av järnvägsbanan och vid fel åtgärda detta eller meddela brister till närmaste banmästare. Att åtgärda felen fick man passa på att göra mellan de olika tåg som passerade. Fel som kunde uppstå var tjälförskjutningar, rälsbrott eller t.ex. solkurvor. Även hinder som nedfallna träd eller stenblock skulle åtgärdas. Förutom inspektion av banan hade banvakten en hel del arbete med underhåll. Under sommartid utfördes slipersbyte, byte av brustna skarvjärn men även lagning av grindar och staket utmed banan. För att rälsen skulle ligga i rätt läge utfördes klotsning, kilning och stoppning. I banvaktens arbetsuppgifter ingick också att hålla obehöriga borta från banan, endast de som hade löst gångbiljett hade rättighet att gå på banan. Att med gångbiljett få rättighet att gå på banan skedde under eget ansvar som det tydligt angavs på biljetten.
Vidare skulle banvakten kontrollera de passerande tågen, och se till att allt stod rätt till med dem. I reglementet står att banvakten skulle ”inneha postning”. Det innebar att ”bana och stationer skola vara bevakade under de tider av dygnet, då tåg passerade”. Fram till 1873 hade banvakten inte dygnsbevakning. Bevakning nattetid inleddes då Statens Järnvägar började köra nattåg mellan Stockholm - Malmö och Stockholm - Göteborg. Det betydde att banvakten fick i stort sett ett dygnet runt-arbete.
Hur lång sträcka hade banvakten att inspektera?
Från början var den i genomsnitt 2,5 km. En del sträckor kunde vara upp till 4 km.
Som exempel kan vi titta på bansträckan Stockholm – Göteborg som är ungefär 400 km. Den blev klar i sin helhet 1862 och hade då 186 vaktstugor byggda längs banan.
Nya bestämmelser kom 1920 och banans klassificering och definitionen av ”postning” förändrades. Banorna delades upp i olika kategorier bl.a. utifrån banstandard och trafikintensitet:
A-linje: 2, 3 km banbevakningssträcka
B-linje: 3, 5 km banbevakningssträcka
C-linje: 8, 1 km banbevakningssträcka
Postningen och den dagliga besiktningen av banan togs bort. I stället blev det att ”banan skall besiktigas i den ordning som i särskilda bestämmelser finnes stadgat”. En A-linje till exempel, hade tätare inspektionsturer i jämförelse med en C-linje.
Hur länge fanns banvakter?
Systemet med banvakter existerade fram till i början på 1960-talet. En förändring och minskning av banvaktsystemet började dock långt tidigare. Benämningen banvakt ändrades till banbiträde som sedermera kom att heta banarbetare. Istället för att vara banvakter längs linjen, förlades banarbetaren till större orter och utgick därifrån för att göra inspektioner och underhållande åtgärder längs banan. Elektrifieringen av järnvägarna och järnvägens egen telefonnätsutbyggnad från 1920-talet och framåt, gjorde att många som arbetat som banvakter kunde få uppgifter inom andra banrelaterade områden, till exempel telefoni, elkraft eller byggnaders underhåll.
Banmästare
Banmästaren tillhörde banavdelningen och ansvarade för en bansträcka inom den bansektion som han tillhörde. Banmästarens chef var baningenjören. Banmästaren hade under sig ett antal banvakter som ansvarade för en tilldelad sträcka inom den bansträcka som banmästaren ansvarade för. Rapporteringsordningen var att banvakt rapporterade till banmästaren som i sin tur rapporterade till baningenjören.
Banmästarens främsta arbetsuppgift var att se till att den bansträcka som han ansvarade för var i sådant skick att lok och tåg kunde trafikera banan utan risk för olyckor. Banmästaren utförde inspektion av banan för att se till att allt var i ordning. Vid dessa inspektioner kunde banmästaren också kontrollera att banvakten uppfyllt sina åtaganden. I detta ingick även att se till "att banvaktstugorna äro snyggt hållna och att de inventarier, som derstädes måste finnas, äro på sin plats och i godt skick".
Vid regn, töväder och vid tjällossning var det extra viktigt med täta inspektioner av banan. Enligt tjänsteordning från 1874 skulle banmästaren minst en gång om dagen inspektera banan till fots för att upptäcka eventuella faror för de tåg som skulle trafikera järnvägen.
(Text från Trafikverket, Järnvägsmuseum - http://www.trafikverket.se/Museer/Sveriges-Jarnvagsmuseum-Gavle/Samlingar--kunskap/Trafikhistoria/Jarnvagshistoria/Jarnvagens-yrken/Banvakt1/
NÅGRA TIDTABELLER
Tidtabell SAJ 1912
(Från Stig Lundins historiska hemsida: www.stiglundin.se)
Tidtabell 1925 SAJ.
(Bild från Stig Lundsin Historiska hemsida: www.stiglundin.se)