EN ENKEL RESA SKÖVDE - AXVALL (Totalt 500 bilder av ca 3 500)

HÄR KAN DU ENKELT "RESA" MED SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄG MELLAN SKÖVDE OCH AXVALL GENOM ATT SCROLLA DIG GENOM BILDERNA NEDFÖR SIDORNA!

Detta betyder att du inte ser alla de trevliga platser, människor och händelser som finns beskrivna kring SAJ som finns på de övriga sidorna under respektive rubriker.

I gengäld håller du dig till spåret på den här "resan" och följer SAJ's närmare historia. Dessa 500 bilder utgör ca 15 % av de bilder som finns på hela sidan. Du kan ju alltid klicka dig fram till de övriga sidorna efter resan!

Start för En enkel resa 1

(Sida med 193 BILDER)
(Rubrikerna är klickbara!)

LSSJ 30 år före SAJ 
Bakgrund
1:a orientering SAJ  
Historisk trakt  
Tillblivelsen
1:a Styrelsen
Utgångspunkt Skövde
Själva bygget av SAJ

Resan från Skövde:
Res-start 1904 ->  Skövde station ->  Axvalla-kajen ->  Lämnar stationen ->  SAJ's norra bangård ->  SAJ's södra bangård -> Vasaplan ->  Svängen ut från stambanan -> Bomhuset Skaraborgsgatan -> Harket -> Gasverket -> Banvaktsstuga 1 -> Varnhemsvägen -> Gullhögensvängen -> Vaddfabriken -> Svenningsgården -> Cementfarbriken -> Våmb -> Banvaktsstuga2 Våmb -> Lokförare seth i Våmb ->  Kalknedskärningen -> Broholm -> Brandstorp-Våmbskleven -> Nära Stenberget -> Elinsberg ->  Banvaktstuga 3 Stenberget -> Hållplats Billingen -> Storekullen -> Vasen -> Sagan om Hjalmar -> Rosenlund & Ulfstorp -> Lidens utsikt mot Varnhem -> Hembergs Signeliden ->.... så långt på denna första sida via 193 BILDER!

Forts "Enkel resa 2" (65 BILDER) - klicka här för ny sida:

Här hittar du:
En enkel resa 2
En enkel resa 3
En enkel resa 4
En enkel resa 5
En enkel resa 6

Skövde Axvalls Järnväg
SAJ en bildresa i historia & geografi.

Från Skövdehistoria till slut-stationen Axvall via Våmb - Billingen - Ljungstorp och Backa med järnvägsstation i Varnhem. I text, bild och kartor.

 Invigning Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg (LSSJ) den 19 nov. 1874 med Oscar II.        

(Västergötlands Museum - Bildarkivet/bildnummer: B145254:28)


<-- Till sidans reserubriker!



BAKGRUND

1872-01-13 beslöt stadsfullmäktige i Skövde, med alla svårigheter under diskussionerna hittills i minne, att företa en "undersökning om järnvägs anläggande över Billingen till Axvall". Undersökningen resulterade bla  i en provstakning över Billingen som också infördes på 1877 års karta. Men trots en kommitté med 100 000 kronor för tecknande av aktier, (om Billingen-Skövde valdes som sträckning för järnvägen från Axvall till Västra stambanan), så förlorade Skövde.


Lidköping-Skara-järnvägen via Axvall mot Stenstorp (LSSJ) tog för lång tid loven av förslaget. Denna linje blev länge en "fiende" till Skövde-Axvallssträckningen på många sätt, också efter att den invigts 1874. Diskussionerna blev stundtals så hätska att ärendet med anslutning av SAJ-banan till linjen i Axvall höll på att få avgöras av Kungl. Maj:t, men kom att ordnas i sista stund genom ett rimligt avtal.

 

Tidtabell Lidköping-Skara-Stenstorps jernväg från och med den 21 november 1874. Annons i Skara Tidning den 21 november 1874.


Restiden mellan Lidköping och Stenstorp var ca 3 timmar! Mellan Axvall - Stenstorp 1 tim och 10 minuter. Skulle man sedan vidare mot Skövde, var man tvungen att invänta stambanans trafik och sedan tog det ytterligare tid innan man var framme i Skövde. Beväringar och officerare fick räkna med en resa på nästan 2,5 timmar för att komma hem från övningarna i Axvall om man bodde i Skövde. Det var det många som gjorde.

(Bild från vykort lämnat av Stina Johansson, G:a stationshuset i Varnhem)

 

<-- Till sidans rubriker!


EN FÖRSTA ORIENTERING KRING SAJ

Klicka på kartan för större bild! SAJ från Skövde till Axvall  -  Stig Lundins hist. hemsida Klicka på kartan för större bild! SAJ från Skövde till Axvall - Stig Lundins hist. hemsida


1902 - 1903 byggdes Skövde Axvalls Järnväg av det privata Skövde Axvalls Järnväg Aktiebolag.

Skövde Axvalls Järnväg byggdes som ett av Västergötlands många smalspår med en spårvidd om 891 mm. Spåret kom att bli ett  21 kilometer långt huvudspår. Sidospårens längd uppgick till 3 kilometer. Rälsen var av stål och vägde 17,5 kilo per meter. Största lutning uppgick till 16,7 ‰ och minsta kurvradie var 250 meter. Vid trafikstarten var hastigheten begränsad till 20 km/t men den höjdes 1905 till 35 km/t.


Skövde Axvall Järnvägs godstrafik mellan Axvall och Gullhögen upphörde att gå enligt tidtabell 1950 och lades ner 1 september 1961 samtidigt med persontrafiken mellan Axvall och Skövde.

Rivningen av smalspåret gjordes under 1963.

Det enda som återstår av den forna SAJ-banan är det kvarvarande normalspåret mellan Skövde station och Gullhögen, samt en cykel- och gångbana från Södra Bergsvägen, Skövde till Backa gård norr om Varnhem.

Cykelbanan kom till genom ett förslag från byggnadschefen i Skövde, civilingenjör Alvar Dannberg med förhoppning om att den kunde gå ända till Lidköping.

I övrigt kan man se spår av den forna banvallen lite här och där i landskapet fram till Axvall.




<-- Till sidans reserubriker!

HISTORISK TRAKT FÖR JÄRNVÄGSANLÄGGANDE MELLAN SKÖVDE & AXVALL - KARTA 1655

Klicka på bilden för större karta! "Specialkarta för landsort och vad som befunnes vid vägarna - 1655" Klicka på bilden för större karta! "Specialkarta för landsort och vad som befunnes vid vägarna - 1655"

På en specialkarta från 1655 ser man den bygd från Skövde stad mot Skara som banan kom att anläggas i.

Söder om Skövde finns Elins kapell och källa utmärkta liksom Kiellegården och Kiellebolit.
Ännu mer söderöver finns Hene by med sina gårdar nära Kyrketorps kyrka.

Den gamla Kungsvägen från Stockholm gick då från punkten Börta Hög på kartan ovan till höger ner norr om Skövde förbi Våmb/Wååm med kyrka och sina 4 kvarnar och 17 gårdar/hus, vidare in Allmänningen/Kronoparken Billingen/Bittingen och de små Torpen Kroktorp och Prestetorpit norr om Svarfvarebacken, löterna, ner genom gårdarna väster om Kronoparken Engerås, Ubsala, Hökatorp, Speckatorp ner mot Klåsters by med sina gårdar, nära Skarke/Skerke by med Prästebol och Kyrkebo gårdar.

Norr därom fanns Väberga by med sina 4 gårdar och längs gränsen för Kronoparken norrut finner man Solberga.

Ännu mer västerut ser man Hushagen inom den konungsliga Höjentorps Djurgård, Skärvs kyrka och vägen vidare mot Skara.

Söder därom fanns då inte Axvall ännu som ort (men som gammal borg) och Wing var bynamnet på kartan - i denna by kom sedan SAJ att landa genom anslutning till  Lidköping-Skara- (Axvalls) - Stenstorps järnväg (LSSJ) med Axvalls station som slutstation.

(Karta Lantmästeristyrelsens Arkiv med särskilt publiceringstillstånd av Riksarkivet som har copyright)

<-- Till sidans rubriker!

TILLBLIVELSEN - SAJ PLANERAS MED UTGÅNGSPUNKT SKÖVDE


MÅNGA ÅRS DISKUSSION KRING SAJ'S TILLKOMST

Meniga
och officerare i ett tidsödande byte av tåg från LSSJ till Västra stambanan i Stenstorp för färd till Skövde, ca 1900 - några år före SAJ.

(BildVästergötlands Museum - Bildarkivet/bildnummer; B145254:75)


Med tanke på kombinationen Skövde - Axvall fanns de militära skälen för en järnväg. Opinionen fick också ett oväntat kraftigt stöd för denna dragning av de rätt inflytelserika fruarna till de många officerarna och underofficerarna vid Kungl Göta och Skaraborgs regementen. Det sades att deras herrar och män brukade trivas så bra på mötena i Axvall att de sällan kom hem under mötestiden. De skyllde ofta på de dåliga förbindelserna från Axvall till Skövde,
med lång väntan och tågombyte i Stenstorp.


(Texten delvis hämtad från "Västergötlands-Göteborgs Järnvägar",  Måns Mannerfeldt, 1948)

Militärer framme i Skövde från Stenstorp. I bakgrunden Vattenkuranstalten. (Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105044) Militärer framme i Skövde från Stenstorp. I bakgrunden Vattenkuranstalten. (Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105044)
Det var inte klart från början med avtal för anslutning till västra stambanan i Skövde eller till Axvalls stationsområde med Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg. Skövde oroade säkert inte SAJ, men däremot kom det att bli svåra förhandlingar för att få rimliga villkor för anslutning till Axvall. Med hot om inblandning av Kungl Maj:t så löstes frågan i sista minuten för att få allt klart inför trafikstart.

 

För Skövdes del kopplades SAJ:s anslutning till en större ombyggnad av bangården och även stationshuset för att få fler spår vid stationen och utbyggd trafik, vilket ledde till att den där uppförda Vattenkuranstalten kom att rivas för ändamålet.


Spårplanen nedan från 1868 visar hela stationsområdet med godsområde mot norr (vänster) före Karlsborgsbanan och en ambitiös järnvägspark riktad in mot staden i den trekant som stadsplanen medgav. Marken söder om stationshuset (höger) ser nästan redan ut att vara reserverad för SAJ's angöring mot "afträdet".                            

(Bild från Svante Forsaeus; Karlsborgsbanan och järnvägen i Skövde; 2007)

Godsägare Albert Ewert Godsägare Albert Ewert

1897-04-09 kom frågan att ta sig över Billingen med järnväg på allvar att befästas när godsägare Albert Ewert väckte förslag om en egen utredning genom en kommitté utsedd av stadsfullmäktige.

Kommittén pekade dels på Skövdes utanförskap när det gällde Västergötlands järnvägsnät i övrigt och dels stagnation efter det tidigare uppsvinget efter stambanans anläggande. Dessutom skulle resan från Axvall till Skövde kunna utföras på ungefär 40 minuter istället för de 2 timmar och 23 minuter det tog över Stenstorp.

(Texten i den här delen bygger på Rolf Stens text; SAJ - Skövde Axvalls Järnväg på hemsidan www.historiskt.nu  inklusive bild.)

 

1898-06-17 sändes aktieteckning i Sköfde-Axvalls Jernvägsaktie-bolag ut och samma dag begärdes koncession. Aktieteckningen gick bra och kunde fullföljas med planerat inkommande kapital.

 

1898-12-22 beviljades det blivande bolaget koncession av Kungl. Maj:t med byggstart 12 december 1899 och bolagsordningen fastställdes. Det kom att bli flera förseningar innan bygget kunde starta.

 

1899-06-29 hölls konstituerande bolagsstämma med Skövde - Axvalls järnvägsaktiebolag, SAJ. Bolagets första styrelse kom att bestå av Axel von Matérn, August Forsslund, Eric Uggla, Alfred Eklind samt Abraham Wetterberg.

 

1901-05-31 fastställde Kungl Maj:t kostnadsförslaget till 739 500 kronor som grund för det samtidigt beviljade statslånet om 369 000 kronor, varpå arbetet skulle sättas igång sommaren 1901.

Svårigheter med ekonomi och markförhållanden gjorde att arbetet fördröjdes, men efter att Skövdes då "starke män" gick samman i ett konsortium löstes frågan för tillfället. Med byggmästaren P. E. Pettersson framträdande som den synlige entreprenören.

<-- Till sidans reserrubriker!

1:a STYRELSEN




Ordförande hade varit Axel von Matern ända sedan den konstituerande styrelsen 1899-06-29 och som sådan undertecknade han dokumentet ovan t v i maj 1902. Ur statlig redovisning 1903.

                                                                               (http://runeberg.org/statskal/)

 

 

 

 

            

SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄG AB MED FÖRSTE ORDFÖRANDEN AXEL VON MATERN


Född:1848-06-04 – Hjärtums församling, Älvsborgs län
Död:1920-06-08 – Engelbrekts församling, Stockholms län

 

"Kom till Skaraborgs reg 8 jan 94, överste och chef för Västgöta Regemente 4 sept 96, ledamot av stadsfullmäktige i Skövde 1898—04, ledamot av kommittén ang reglemente för arméns tjänstgöring i fält jan 99—maj 01 och av kommittén ang revidering av strafflagen för krigsmakten okt 01—april 05, generalmajor i armén o chef för första arméfördeln 1 juli 04, mm.

 

Som ledare av fält- och fälttjänstövningar kunde M fängsla sina åhörare genom en medryckande och livlig framställning. Hans underlydande på Västgöta och Skaraborgs regementen uppskattade honom i hög grad. M:s kamratliga framtoning jämte förmåga att skapa arbetsglädje kring sig gjorde att hans personal villigt följde honom."
 
Se hans magnifika Villa i Skövde - byggd 1895 - klicka här!
 
Hänvisning till Nationellt Arkiv Data (NAD):

Axel F Matern, von, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2012-09-05.(urn:sbl:9155)

SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄGS AB'S STARKE MAN UNDER MÅNGA ÅR OCH DESS ORDFÖRANDE TILL SLUTET

Uggla, Knut Eric Axel;


Major Knut Eric Axel Uggla, född 5 januari 1861, död 1942, var bl.a. ordförande i Skövde stadsfullmäktige 1926-1934, styrelsemedlem av Gullhögens bruk AB 1916-1934, samt ledamot 1899-1907 & Styrelseordförande och VD i Sköfde-Axvalls Järnväg 1908-1934.

SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄGS AB'S STYRELSE-LEDAMOT ALFRED EKLIND, BACKA GÅRD, VARNHEM

Eklind Alfred;

Blev 63 år. Född 11/7 1847 i Näsby, Almby, Örebro län. Död 29/12 1910 på Backa, Varnhem

Äktenskap med Isabella Wilhelmina Rydin (1861 - 1951)

Makan Isabella Wilhelmina Rydin föds 1861-01-13 Garnisins fors, Göteborg. Vigsel varade: 1883 till 1901

Barn födda på Backa gård;
Eklind, Märta Isabella Amalia. Född 24/3 1889 på Backa
Eklind, Harald Vilhelm. Född 8/8 1891 på Backa - död 1914
Eklind, Hjalmar Fredrik. Född 8/8 1892 på Backa

Foto 1905. Klicka på bilden för att nå släktforskning kring Egnellfamiljen! Foto 1905. Klicka på bilden för att nå släktforskning kring Egnellfamiljen!

SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄGS STYRELSELEDA- MOT BRYGGERIDIREKTÖR THEODOR EGNELL

Egnell, Daniel Theodor;


Född: 1852 Död: 1930

Riddare av Kungl Vasaorden
Riddare av Kungl Nordstjärneorden

"Att år 1852 den 24 september föddes och samma år den 10 oktober döptes tvillingarna Samuel Reinhold och Daniel Theodor, barn av landtbrukare Johan Egnell och fru Hedvig Charlotta Hadorph från Glanstad i denna församling, det varder enligt 1852 års födelse- och dopbok betygadt av Wreta kloster i Östergötlands Län den 8 mars 1900.                E.H.Th. Stenhammar"


Ledamot av SAJ's styrelse under många år.

Bryggeridirektör och skapare av Bryggeriet Nordstjernan, Skövde

"Allt" om Egnell & Nordstjernan - läs gärna - klicka på länk nedan!


Börje Bergsten tecknar porträtt av Egnellfamilj och Bryggeriet i ord & bilder!


Klicka även här på bilderna i artikeln för att se dem större!

(http://egnell.smithdesign.se/about/johan/theodor/)

 

Befolkningsutvecklingen Skövde:

 

År     Historiska händelser i Skövde kommun     Antal inv.

  

1655   Första befolkningsstatistiken förs i Skövde                      134

1669   Tingsplatser & postkontor bildas i Skövde                       168

1759   Staden brinner ner till grunden                                         400

1776   Nya rådhuset står färdigt                                                  430

1851   Nära 100 år efter branden                                                851

 

1859  Järnvägen kommer; Falköping – Töreboda                    1 200

1862  Västra stambanan klar i sin helhet för allmän trafik         ........

 

1875   Nytt läroverk. Skultorps station byggs                           3 000

1876  Järnväg mellan Skövde Karlsborg klar                           3 000

1886   Förberedelser placering av regementen i Skövde         4 000

1896   Husarernas rekrytskola kommer till Skövde                  4 500

1900   Elektricitetsverk tillkommer i staden                              4 800

1902   Stadsplan för Vasastaden, Söder & Västermalm          5 000

 

1904   Järnvägsbanan Skövde-Axvall öppnas          5 300

 

1906   Göta Trängkår kommer till Skövde                                5 600

1913   Skaraborgs regemente kommer till Skövde                  6 700

1914   Skövde Landsortsförsamlingar inkorporeras                 9 500

1919   Skövdes mekaniska verkstad blir AB Pentaverken       9 800
1927   Pentaverken börjar tillverka motorer åt Volvo             10 000

1930   Nytt läroverk invigs                                                      10 600

 1931   Stadsbiblioteket invigs                                                10 850

1951   Nytt gjuteri på Volvo                                                    17 700

1952    Våmb, Ryd & Öms församlingar tillförs Skövde         20 000

2012                                                                                       52 000


Lägg märke till Skövde stads låga invånarantal vid tiden för byggena av stamba-
nan 1859 (1 200 personer) och bygget av SAJ 1904 (5 300 personer)
!

(Fakta om Skövde 2010, Näring- och samhällsbyggnadsenheten www.skovde.se)


Aktiebrev Nr 2988 Sköfde-Axvalls Jernvägsaktiebolag i original tecknat av Warnhems kommun 1 juli 1900 med 100 kr . Lägg märke till Skaraborgs läns vapen med lejonet, de små sigillen med "Elena Sancte" (S.t Helena - för Skövde), samt den stora medaljongen med Varnhems klosterkyrka, samt förstås alla Järnvägsemblemen med bevingade hjul.

(Nuvarande ägare av detta original; Kent Friman)

<-- Till sidans rubriker!


BILDER RUNT SPÅROMRÅDET INNAN SAJ - UTGÅNGSPUNKTER

SKÖVDE JÄRNVÄGSSTATION - DEN FÖRSTA BILDEN 1870 - SPÅROMRÅDET SÖDERIFRÅN


Skövde station 1870 med ett spår från söder in mot tre spår framför stationen med liten träperrong emellan för avstigande. Två godsmagasin, "afträde" och vattentorn för lok kan ses på bilden.

(Bild från Västergötlands museum - Bildarkivet/bildnummer: B145046:491C)












.

1888 SKÖVDE JÄRNVÄGSSTATION - BANGÅRDEN NORRUT

Bangården norrut från stationshusets tak med spårläggningen 1888 (bilden stämplad 1888) med Karlsborgsbanans spår, godsmagasin, lastkaj, vändskiva för frilastspåren, torn för vattenpåfyllning av lok samt karbidlyktor vid växlar och de smala perrongerna. Landsbygden med smågårdarna är fortsättningen på vyn – ända in i staden!

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103775)

1880-TAL SKÖVDE BANGÅRD SÖDERUT MED PLATS FÖR SAJ

Bangården söderut 1895.   Fotograf P.A. Eriksén, Sköfde.                                                                                   (Bild Skövde Stadsmuseum - bildnr: 104120)

 

Ett foto från Hotell Billingens södra hörntorn 1895. Det ger en bra bild av hur området i Skövde såg ut inför SAJ-bygget med angöringen, kajen och spårutvidgningen mot Vattenkuren något årtionde senare!

 

Stadsplanen är inte gjord för passage av järnvägen och därmed expansion på den östra sidan. Den smala "undergången" är byggd först som undergång för promenerande till Vattenkuren och utvecklas senare som vägen till Öm via Kungsgatan. En vid bygget av Verkstaden flyttad (?) banvaktstuga ? finns dock kvar på bilden vid den allra äldsta plankorsningen med Öm-vägen mitt emot det nu utbyggda lokstallet i bakre delen av bilden. Stugan kom att rivas för SAJ's spårområde.

 

Östra Staketgatan har blivit Mörkegatan och finns t v om Rådman Petterssons hus (huset mitt i bild). Detta är i sin tur sammanbyggt med huset bakom, vilket uppfördes av John Grönvalls far som en kopia av Johns fars barndomshem i Göteborg på Västra Hamngatan 6. Familjen bodde där under många år, ett stenkast från sin skapade Mekaniska Verkstad.

 

Där bakom syns "Geijershuset" och Dr Gustaf Ekelunds hus (som blev Järnvägshotellet 1913) och med Trädgårdsgatan t h i bild. Kyrkogatan går ända fram till Mörkegatan mellan de båda fastigheterna efter att ha korsatTrädgårdsgatan. Trädgårdsgatan når Kungsgatan och möter Skolgatan som kommer runt Flickskolan. Här syns hur senare stadsplaner har anpassats till stadsplanen från 1760. Gatusystemen går inte riktigt ihop då de här trängs med Västra stambanan.

 

I hörnet mot Kungsgatan kan man se Kungsgatan 1 med sitt sneddade hörn (byggt 1878). Järnvägspark vänster i bild och del av "Kyrkoparken" (Stadsparken) till höger och även del av ny liten parkträdgård söder om Kyrkogatan . Skövde Mekaniska ses i full gång med rök från två skorstenar och sin nyare kontorsbyggnad i två våningar. Längre österut på det s k "Gjutaregärdet" (t v i bild på stora bilden) syns några av de bostäder Verkstaden byggde för sina arbetare.        
      

 

VATTENKURANSTALTENS SOCIETETSSALONG MITT ÖVER SPÅREN DÄR SAJ SKALL ANLÄGGAS

1890-talet med bangården söderut med Societetspaviljong (1876) t v, Mekanisk verkstad (1868) och lokstall (1876), undergången (1877-78) och den bilvande SAJ-kajen (1903) samt blivande Järnvägshotell (1913) och södra Järnvägsparken. Foto Karlstedt, Sköfde.                                                                      

(Bild från www.vykort.panatet.se)

 UTSIKT FRÅN SOCIETETSSALONGEN, VATTENKUREN MOT SAJ'S BLIVANDE KAJPLATS

Sekelskiftet Södra bangården från Vattenkuranstaltens Societetspaviljong med de offentliga toaletterna och Hotell Billingen i blickfånget, samt platsen för SAJ-kajen något år senare.

                                                                                                                                                                                          (Bild Skövde Stadsmuseum)

UNDERGÅNGEN FRÅN KUNGSGATAN FÖRE SAJ'S TILLKOMST - SEKELSKIFTE MED VATTENKUR

Undergången före tiden för SAJ-bron från Kungsgatan och bilden är tegen från Ludvig Ericsons ateljé på Kungsgatan 1. Huset på bilden kom 1913 att bli Järnvägshotellet.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100529)


1902 SAJ'S BLIVANDE FRILASTKAJ MITT EMOT MEKANISKA VERKSTADENS KONSTORSHUS

(Klicka på bilden för att få den mindre!) (Klicka på bilden för att få den mindre!)

1902. Överfarten Kungsgatans förlängning mot Öm med militärövning. Bilden tagen av Ludvig Ericson från hans bostad på Kungsgatan 1/Trädgårdsgatans förlängning upp mot Skolgatan. Den "trekant" av gräs som övningen utspelar sig på blev senare SAJ's frilastspår med stoppbock. I slänten kan man se Jungfrukällan med en infordring. Fotograf. Ludvig Ericson

(Bild Skövfde Stadsmuseum - bildnummer: 103707)

<--Till sidans rubriker!

SJÄLVA BYGGET AV SAJ

1901-12-23 kunde äntligen bolaget och byggmästare Pettersson underteckna kontraktet och som bolagets VD och kontrollant antogs civilingenjören C. af Klintberg.

 

1902, tidigt på våren, började så arbetena på de båda sluttningarna av Billingen, där särskilt genomsprängandet av kalklagren vid Våmbs kyrka på den östra sluttningen visade sig vara en besvärlig sak. Se bild nedan! Arbetet med detta pågick i stort sett under hela banbyggandet. Arbetschefen, ingenjör Joh. Swensson, var skåning och en av sin tids bästa järnvägsbyggare. Han gjorde flera nya renstakningar för banan, bl a la man om hela sträckan Varnhem - Axvall som på så sätt förkortades med 600 m.

 

1902, på hösten, började förhandlingar med Lidköping - Skara - Stentorps Järnväg, LSSJ, om SAJ:s anslutning till LSSJ:s station i Axvall.  Svårigheterna för SAJ växte.
 

1902 – 1904 verkställdes samtidigt expropriering för järnvägsbygget genom lantmäteriet och i Skövde överfördes mark enligt exproprieringshandling till bangårdsområde för SAJ samt spår fram till stoppkloss. Lite starkare rosafärgad mark  är SAJ's expropriationsområde med korsningar av vägar inlagda och vissa byggnader.

 

T h delförstoring av exproprieringskartan 1904 från Stationshuset till början av SAJ's södra bangård. "SAJ-kajen" går från "undergången" fram till "afträdet" söder om stationshuset. Man kan här se att kartan speglar förhållandena före både 1876 och 1893 års ombyggnader som påverkade stationshuset inte minst söderut. Grundkartan är Västra stambanans exproprieringskarta från 1859-60. Stoppbocken kom att hamna söder om de nya offentliga toaletterna från 1876.

 

1902 års underdåniga berättelse av Väg- och vattenstyrelsen: "Inspektioner av järnvägar; Sköfde—Axvalls järnväg; Omkring 14,000 m. bana hade terrasserats, och 5 större och 21 mindre trummor voro lagda. Landfästena till bron vid Prinshaga hade färdigmurats. Skenläggningen var ut-
förd på en längd af 8,700 m. och häraf hade 2,800 m. grusats.
3,500 m. bana hade försetts med stängsel."

Från Skövde station till Wåmb på den 6:e sidan i exproprieringskartan 1902-04, vilken alltså startar med sid 1 i Axvall.  

(Sök över Våmbs by på sökkartan och välj: Akt Nr; 16-JVG-XIV:1 Ämne; Expropriation Årtal; 1904 under Lantmäterimyndigheternas arkiv)

(Lantmäteriets Historiska Kartor)

Lantmäteriets Historiska Kartor Lantmäteriets Historiska Kartor

Svängen västerut från nuvarande Vasaplan, dåvarande Storgatans övergång i Faköpingsvägen, korsande vägen till Carlsro och rakt söderut till Hene gård, sedan förbi Carlsro´s ägor. Här kan man också de grönmarkerade sanka områden som spåret kom att anläggas rakt igenom. Det syns också på bredden av expropriationsområdet  hur stora terasseringar som krävdes för det här området!


SAJ'S SPÅRPLAN MED FRILASTKAJ, GODSMAGASIN, VATTENHÄST, VÄNDSKIVA & LOKSTALL

Spårplanen från 1952 visar SAJ-banans spårläggning 1904 enligt följande: 1.= SAJ:s genomgående spår mot Axvall; 2.= Västra stambanan (här med två spår fr o m 1955); 3.= Plankorsning vid Vasaplan; 4.= Vasaplan; 5. Slut på SAJ bangård; 6.= SAJ:s lokstall för två lok; 7.= vändskiva om 10,5 meter; 8.= vattenkastare för lok; 9.= Slut på SAJ:s omlastningsområde; 10. =Omlastningskran & omlastningsbyggnad; 11. SAJ's Godsmagasin (GM); 12:= början av SAJ:s bangårdsområde; 13.= SAJ frilastspårområde; 14.= SAJ-bron över Kungsgatan.

(Bild efter tillstånd från boken "Karlsborgsbanan och Järnvägen i Skövde"; Frank Stenvalls förlag; Svante Forsaeus 2007)



STORGATAN I SKÖVDE KORSAR BYGGET AV SAJ-BANAN 1903 - RALLARLAG I ÖSTER



Från den allra tidigaste vägen mot järnvägsövergången av Västra stambanan i Storgatans förlängning och i slutet av SAJ's bangård 1903.

Helgpromenadstråk fram till ett nygjort SAJ-spår. Skoveln ligger på banvallen. SAJ:s bangård inte färdigbyggd, enbart genomspåret mot Axvall. Järnvägsövergången flyttas mer söderut innan SAJ's trafikstart och blir till Vasaplans järnvägsövergång.

Drottninggatan 18 håller på att byggas och saknar ännu fönster och dörrar (färdig 1904) – ännu var inte heller Drottninggatans allé framdragen till det som kom att bli Vasaplan med sina sammanstrålande gator och nya plankorsning med SAJ och Västra stambanan. Det återstår mycket schaktningsarbeten för bangården.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100227)

1902 HARKET EN UTMANING MED SURHÅL OCH SANKMARK - STORA TERASSERINGAR!

Bygget av banan kom att bli ett påfrestande äventyr med svåra terassarbeten, som här vid Harket 1903, nära Carlsro kalkbrytningsområde. Omgivningarna runt spåret har idag fyllts upp delvis med rödfyr och sedan för industriområde och bostäder och går knappt att känna igen.  Platsen borde i så fall vara passage  på den ås som finns något kvar av även idag öster & väster om Falköpingsvägen just vid dagens överfart av Gullhögenspåret. Här har har man i så fall kommit en bit närmare mot Gasverket, söder om nuvarande Lidl, där Harkessjön låg på södra sidan av banvallen.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103736)

Bild 4. Huset Ekeskogsvägen 2 är byggt och man har börjat fylla upp kring den väldiga terrassering som behövdes för SAJ i det här området över Harket. Terrrasseringarna kan ännu ses som stora högar kring SAJ, vilka även fyllde ut våtmarker och den lilla Harkessjön söder om spåret.

 

Gasverket är uppfört t h om SAJ-spåret och även gasklockan skymtar snett emot, just där SAJ svänger av mot Varnhemsvägen och plankorsning med banvaktsstuga. Rakt fram går Gullhögsspåret byggt 1909 som trespårskena för normalspår med en tredje skena i SAJ-spåret hela vägen från Västra stambanan. Varnhemsvägen ses gå i bildens överkant kantad som en mindre allé.


1902-03 KALKNEDSKÄRNINGEN I VÅMB KOSTSAM OCH ARBETSKRÄVANDE

BIld från Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se  med bildnummer; KDAF00448 BIld från Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se med bildnummer; KDAF00448

Ett fantastiskt projekt vid Våmb. Kalknedbrytningen för att nå rätt lutning för spåret som maximalt fick vara 16,7 promille. Sydbillingen skymtar i öppningen, där förutom kalksten också stora mängder grus och sten förflyttades.

Kalkgenomskärningen – ett arbetslag 1903 norr om Våmbs kyrka i det djupaste partiet för att minska lutningen och komma ner till den största acceptabla lutningen om 16,7 promille, dvs 16, 7 meter per kilometer,  för att komma upp och ner för Billingen enligt koncessionen och de lok man hade beställt.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103294)

Kalkgenombrytningen vid Våmb blev en besvärlig och kostsam uppgift som pågick i stort sett under hela byggnadstiden och knappt hann röjas från mindre stenar innan trafiken släpptes på banan.

(Bild Skövde Stadsmuseum)

I AXVALL - 1902 RALLARLAG STARTAR FRÅN VÄSTER

Rallarlag på SAJ i Axvall vid sidospår med kaserner och Billingen i bakgrunden– bilden tagen nordost ut.                                                       

(Bild Skövde Museum - bildnummer: 103735)

1903 NÄRMAR SIG RALLARNA SKÖVDE FRÅN BILLINGEN - HÄR NÄRA STENBERGET

SAJ - rallarna vid Svarvarebacken sommaren 1903 med loket F.U. Von Essen köpt 1902 som byggnadslok från Hjo-Stenstorps Järnvägsaktiebolag. Loket byggdes 1875 av Kristinehamns mekaniska verkstad, såldes av SAJ 1905 till DONJ och hamnade senare hos Sulfit AB Ljusnan innan det skrotades 1930.

Bild och info finns också på www.hsj.se (Hjo-Stenstorps Järnväg) under rubriken Lok.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B14790)

 1903 SPÅRENS SAMMANFOGNINGSPUNKT NÄRA BROHOLMEN UTANFÖR VÅMB

Bilden visar ett "inspektionståg" under SAJ:s byggavslutning. Platsen borde vara norr om Våmb med delar av Södra Billingen i bakgrunden och med hela bolagsstyrelsen på inspektion.

Bilden är tagen på platsen där de båda rälsläggarlagen möttes. Unionsflaggan anger punkten där den sista skenskarven skruvades ihop. Loket är det år 1902 av Motala verkstad levererade tankloket SKÖFDE, SAJ nr 1. Det användes under byggtiden tillsamman med loket "F.U. von Essen".

Vagnarna är öppna transportvagnar med sittbrädor och stege. Bakom herrarna till vänster syns ytterligare gäster för evenemanget med paraplyer som väderskydd som troligen står vid Varnhemsvägen som här går parallellt, efter att just ha korsat järnvägen.

Bilden är från sensommaren 1903 med tanke på lövverket. Själva invigningståget den 31/3 1904 hade snö på marken och kala träd i sin omgivning.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103706)

ETT FÖRSTA LOK INFÖRSKAFFAS; "SKÖVDE" NR 1 - SENARE BILD AV 1:A LOKET "SKÖFDE"

Lok Nr 1 Sköfde (från 1902) som döptes om till Axvall 1907, när ett nytt lok nr 3 kallades Sköfde. Verkar vara i ett förvånansvärt bra och ursprungligt skick så sent som 1948 här på västra stationen i Göteborg utanför Götaverken - nu LSSJ 48.

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA02452)

1903 OCH ANDRA LOKET "VARNHEM" - LEVERANSFOTO

Leveransbild Motala Verkstad 1903 Lok nr 2 VARNHEM tillverkningsnr 302, modell: 1Ct (1 löphjul – 3 drivhjul -tanklok), cylinder diameter 320 mm, slaglängd 450 mm, drivhjulsdiameter: 1 000 mm, rostyta: 0,62 m2, eldyta, hel: 50 m2, ångtryck: 12 atö, dragkraft: 3 640 kg, vikt adhesion: 21 ton, vikt i tjänst: 25 ton, kolförråd: 0,75 ton, vattenförråd: 2,8 m3, hjulbas hel 4 500 mm – samma tekniska beskrivning som för lok nr 1 Axvall levererat 1902 (systerloket)

(Bild Skövde Stadsmuseum - 103731)

 

<-- Till sidans rubriker!

Resstart 1904

FÖRSTA ORDINARIE ÅNGTÅG VID SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄG 1904


31 mars 1904 avgick det första officiella tåget i allmän trafik från Skövde mot Axvall med ett välputsat lok. Loket hette "SKÖFDE", SAJ Nr 1 och levererades av Motala Verkstad 1902. 1907 byttes namnet till "AXVALL", då ett nytt tåg som levererats och hyrts in från Skövde Stad döptes till SKÖFDE.  Premiären hade föregåtts av ett testtåg den 13 december 1903 där privatpersoner kunde köpa biljett för 10 öre - se här! Fotograf Ludvig Ericson, Skövde       

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103733)

<-- Till sidans rubriker!

SKÖVDE JÄRNVÄGSSTATION

Järnvägsstationen 3/8 1905 (noterat av fotografen) precis efter uppsättning av elektriska stolplampor och elektrisk perrongklocka, men före den stora renoveringen med höjning och nya takkonstruktioner. Ritningen till denna förändring godkändes enligt riksarkivet först 1906-06-15. Gaslyktorna finns kvar.

Noteras kan också de skarpa fönstermarkeringarna och takfotsdekorationen på norra flygelbyggnaden och på vykortet här ovan. Persontåg inkommer från Göteborg. Nu har också perrongen närmast stationshuset fått skydd med tak. Fotograf; Ludvig Ericson.

Längst bort bakom stationshuset söderut finns SAJ's angöringskaj.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: A106762)

SKÖVDE JÄRNVÄGSSTATION 1908 - EFTER OMBYGGD STATION OCH BANGÅRD

1906-08 efter ombyggnad och Vattenkuranstalten helt är borta med nytt spårområde på dess plats i öster t h i bild. Ritningarna ändrade ett antal gånger och slutligen godkända 1906-06-15 enligt Riksarkivets databas över dessa handlingar. Varefter ombyggnaden torde ha skett.

 

Svar på Järnvägsforum:

1906 bestämdes att F1 modell 1886 skulle byggas om och få konduktörskupén sänkt med taket i nivå med övriga taket. En sådan ombyggd vagn står bakom lyktstolpen till vänster om stationshuset. Alltså är bilden inte från tiden före 1906. Till höger om F1:an är kopplad en B3a f.d. A3 av 1874 års modell som försvann på 1910-talet. Där bredvid en C1 av 1884 års modell. Alltså borde bilden vara mellan 1906 och 1910, troligen mer åt 1910-hållet.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103787)

SKÖVDE JÄRNVÄGSSTATION 1915

Järnvägsstationen före elektrifierad stambana1925. Lägg märke till den lilla nya kiosken vid Utgångsskylten t  h  och att SAJ-tåget vid SAJ-kajen just kommit in.  Fotograf: Eriksén

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:  _06a)

AXVALLSKAJEN VINTERTID - 1910-TAL

SAJ-anslutningen Skövde med tåg som här stannat under den infoskylt som finns på bilder fram till 1920-talet strax innan stoppbocken för SAJ. Skylten ser ordentligt väder- och sotbiten ut. Så runt 1910 verkar troligt.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103709)

1945 "AXVALLAKAJEN"

SAJ-kajen Skövde 1945. Loket på bilden är LSSJ nummer 50. Loket tillverkades av NOHAB och levererades till SAJ 1910 där det fick nummer 4 och namnet "VARNHEM". När LSSJ köpte SAJ 1935 numrerades loket om till nummer 50. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S18p 3085. Loket skrotades 1955.                                  

(Bild Skövde Stadsmuseum)

EN SISTA TITT PÅ "AXVALLSKAJEN" 1961 - NÅGON MÅNAD FÖRE NEDLÄGGNINGEN

Skövde i juli 1961 någon månad före nedläggning. Foto Gösta Björe

(Bild från en artikel ur någon skrift, Skölds husarkiv, Broddetorp)

<-- Till sidans rubriker!

SAJ LÄMNAR STATIONSOMRÅDET 1904

Järnvägsundergången utbyggd med ytterligare en brodel för SAJ och har på så sätt kommit närmare trappan till Mörkegatan och det blivande Järnvägshotellets gavel. Skolbarnens resa till Axvall maj 1904, bara några månader efter färdigställandet , i sommarvagnar med loket VARNHEM.

 

Mekaniska Verkstadens flotta kontorshus bygt ca 1890 syns med sin gavel mot järnvägen alldeles t h.

 

SAJ:s frilastspår med stoppbock just nyanlagd (arbetet med stoppbock slutförs på bilden) och växtligheten bortröjd för bygget – Vattenkuranstaltens byggnader har rivits och Skövde Mekaniska Verkstads kontor skymtar till höger.

 

Bilden tagen av fotograf Ludvig Ericson från hans bostad i hörnet av Trädgårdsgatans förlängning mot Skolgatan - Kungsgatan.

 

"Jungfrukällan" med inkragning i slänten vid stolpen där Vattenkurens "jungfrur" ett tiotal år innan hade hämtat vatten till anstaltens inhysingar i staden. Vatten som naturligt borde trängt ut i vallen efter att undergången grävts ned i det sanka område som alltid funnits här och österut - se gärna kartor från 1770-talet(Punkt P.)!

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103714)

MEKANISKA VERKSTADEN PASSERAS VID UTFARTEN FRÅN STATIONSOMRÅDET

Ånglok framför Verkstaden 1914. Foto taget från SAJ-spåret. (Lok: SJ litt Tb 893)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: _01a)

VÄNDSKIVAN VID LOKSTALLET FÖR KARLSBORGSBANAN

Vändskivan 'stora' lokstallet med Skolgatan i bakgrunden med sina pampiga hus och läroverket till vänster. Detta är lok SJ Bb 11 - 1905. Den nybyggda SAJ-banan i bakgrunden. Foto Ludvig Ericson, Skövde

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBIA08032)

LOKSTALLET VID ETT DRAMATISK TILLFÄLLE 1905 -1910

Olycka framför lokstallet lok litt Ca nr 672 i början av nittonde seklet 1905-10. Fotograf; Ludvig Ericson

(Bild Skövde Stadsmuseum)

<-- Till sidans rubriker!

K3-BEVÄRINGARNA ÖVAR MED VÄRJA MITT FÖR SAJ'S NORRA BANGÅRDSOMRÅDE

1905-10. Bakom och t v om fäktande beväringar kan man se del av SAJ:s bangårdsområde med byggnad för omlastning (t v) beläget snett emot Skövde Mekaniska verkstad och Skövde stations lokstall ovanför beväringarna t h tillsammans med delar av den Mekaniska Verkstaden. En del av SAJ:s rullande materiel i bakgrunden på fäktningsbilden, liksom godsmagasinet i norra delen av SAJ's bangård (mitt i bilden med öppen dörr), där en vagn just körs. Beväringarna kommer från det just hitflyttade Lifregementets Husarer (1905). I bakgrunden ser man bland annat  Skolgatan 2 & 4 samt gaveln på det blivande Järnvägshotellet (1913).

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A69094)

SAJ'S NORRA BANGÅRDSOMRÅDET MED GENOMKÖRBART GODSMAGASIN

1910. SAJ's godsmagasin på den norra bangårdsdelen med kasernerna i bakgrunden. Prinsgatans avslutningsallé ner mot Borgmästargatan. Fotot taget från Skolgatan 8 och man ser del av Eric Ugglas plats (överexponerat ljus) och Villagatans hörn med mycket liten del av Hedenstiernas Villa längst t h.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104512)


SAJ'S ANSVARIGA BYGGMÄSTARE BYGGER PRAKTVILLA VID SÖDRA BANGÅRDSOMRÅDET

Drottningatan 13, kvarteret Capella "Villa Capella" alldeles nybyggt 1902 med SAJ-bygget knappt påbörjat i bakgrunden. Här har entrepenören på papperet för SAJ-banans bygge rest sin egen villa. Byggmästare P. J. Petterssons "residens". Var under senare och kort tid också Volvoledningens representationsvilla.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101713)




SAJ'S OMLASTNINGSSKJUL FRÅN NORMALSPÅR TILL SMALSPÅR OCH VICEVERSA

Söderut efter elektrifieringen, troligt 1940-tal - omlastningsskjul norrifrån för SAJ från och till normalspår samt lokstall till höger något nedsänkt till den södra bangården alldeles nära Vasaplan.

Bilden hittar du på Sveriges Järnvägsmuseum: http://www.samlingsportalen.se

1908. SAJ hade sin egen södra bangård med omlastningskran (t h) för omlastning till normalspårsvagnar med 4 tons lyftkraft, vagnvåg med 20 tons bärighet, en vattenkastare (vattenhäst) för lok (bakom huvud på man t v), kollastplats, godsmagasin (längst bort med stor dörr) samt vändskiva först om 5 m (bilden) och 1913 ombyggd till 10,5 meter framför lokstall för två lok. Lok Nr 2 VARNHEM på väg ut från stationen på SAJ:s lite högre genomgångsbanvall mot Axvall. Villa Borgmästaregatan/Prinsgatan 12 i bakgrunden byggd 1897 och lite längre bort ser man Skolgatan 4 och gaveln på Flickskolan, Skolgatan 2, där den egentliga bangården började.

(Uppgifterna hämtade ur Sveriges Järnvägar, Carl Olofsson, 1921)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:  103717)

SÖDRA BANGÅRDENS BÖRJAN MITT FÖR SAJ - BYGGMÄSTARE PETTERSSONS VILLCAPELLA

 Villorna på Drottningatan mitt emot SAJ's södra bangårdsdel står redo att möta bangårdektivitet med vattenpåfyllning, lokstall och stenkolshantering.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103704)


SAJ'S LOK AXVALL FRAMFÖR VÄNDSKIVAN VID DET EGNA LOKSTALLET NÄRA VASAPLAN

Loket Axvall norr om vändskivan SAJ's bangård i Skövde med "Villa Capella" i bakgrunden. I augusti 1913. Lokputsare Wind har gjort sitt - fyllt upp med kol och vatten och putsat loket för en ny dag! Foto Erik Wilhelm Snell

 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA04726)

 

 SAJ'S VÄNDSKIVA SÖDRA BANGÅRDEN NÄRA VASAPLAN

Vändskivan i Skövde 1940-tal. Utbyggd till 10,5 m 1913 för att kunna härbärgera de lite större loken och inte bara de mindre tanklok som först köptes till banan. Ovanför skymtar Villa Capella. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, sonen till Knut, Skövde)



SAJ'S LOKSTALL SKÖVDE MED VASAPLANSHUS I BAKGRUNDEN

Klicka på bilden för att få den mindre! .  .   .   .   SAJ' lokstall i Skövde 1940-tal. Klicka på bilden för att få den mindre! . . . . SAJ' lokstall i Skövde 1940-tal.

En av få bilder på SAJ's lokstall i Skövde. Lokstallet var för två lok och uppfört i tegel med en 10,5 meters vändskiva framför (ombyggd från 5 m). Här ett lok från VGJ-tiden som då användes som "Pôta-lok" (Putta-på-lok). Vid längre tåg och då det var halt på spåren knuffade "Pôtaloken" på från Skövde station uppför Brandstorpsbackarna förbi Våmb och upp till Skarsjö, där de kopplades loss vid påfyllningsplatsen för vatten (Billingens hpl) och återvände till Skövde.


Bakom lokstallet skymtar "Stora Snöplogen" - ett av paradhusen vid Vasaplan och loket står strax efter vändskivan.

Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild och upplysningar Egon Karlsson, Skövde)

 

För service och underhåll av ångloken byggdes i Skövde, bangårdens södra ände, ett så kallat rundstall med två platser. Framför stallet placerades en vändskiva på 5 meter. Den byttes 1913 till en större med diametern 10,5 meter. Utanför stallet fanns även ett stenkolsförråd.

I Axvall som slutstation byggde SAJ 1904 ett parallellstall i den bangårdens östra ände med ett spår och en 5,8 meter vändskiva framför.

(Text från Rolf Sten, www.historiskt.nu)

SAJ'S SÖDRA BANGÅRD MED OMLASTNINGSSKJULET MITT FÖR NYA STADEN/VASASTADEN

SAJ's bangård framför östra Vasastaden/Villastaden på 1930-talet. SAJ's omlastningsskjul mellan smalspårs- och normalspårsvagnar syns t v om mitten av bilden på stöttor och i bildens nederkant ser man Västra stambanan. Tyvärr faller SAJ's lokstall utanför bild, liksom större delen av vändskivan. SAJ-svängen upp mot Våmb syns i övre vänstra hörnet.  Ännu på 1930-talet kan man se åkrarna nå ända in i staden från väster.                                                                    

(Bild från www.vykort.panatet.se)

<-- Till sidans rubriker!



FALKÖPINGSVÄGEN KORSAR SAJ OCH STAMBANAN 1905 VID SENARE VASAPLAN

Järnvägsövergången vid Vasaplan vintern 1905 – Västra stambanan och SAJ. Bilden tagen mot öster från den blivande Vasaplan. Gården Hoppetorp som syns rakt över grinden revs för övningsfält för Skaraborgs Regemente som tillkom 1914. T v SAJ:s vaktkur och där bakom SJ:s banvaktstuga nr 211 (tidigare Nr 77). Det ser ut som både Stambanans och SAJ's banvakter finns bakom grindarna som är stängda för tågpassage (eller fotografering?). SAJ-spåret närmast i bild.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:103755)



VASAPLANS PRAKTHUS HAR UPPFÖRTS

Bild från1910. När "Lilla Snöplogen" stod klar (1904) byggdes "Stora Snöplogen" som stod färdig 1906. Ett gigantiskt hus för att markera betydelsen av Vasaplatsen som en port mot staden och ut mot de för staden så viktiga byggda och planerade regementena. På bilden ses den "pyramidliknande" uppbyggnad på taket som huset hade från början och som av någon anledning sedan försvann redan 1912.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101127)

Några år senare, efter 1915, så hade man kompletterat grinden med en gångpassage genom "snurra". "Café Hembageri" finns etablerat i hörnan på hörnhuset Järnvägsgatan/Vasagatan som stod färdigt 1908. Lägg märke till telefonkiosken. Vasagatan nordväst ut mellan huse, där också Vasagatan 5. uppförts mellan 193-15. Storgatan och Drottninggatan ansluter till Vasaplans plankorsning utanför bild t h. Blivande Järnvägsgatan från vänster. SAJ-spåret i bild. BIlden tagen från Stambanans spår.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101279)



HÄR SLUTAR SAJ'S SÖDRA BANGÅRD

SAJ's bangård kilade in sig ända fram mot plankorsningen vid Vasaplan. Här ser man hur någon form av trästaket väster om SAJ's upphöjda genomgångsspår (med man på spåret) mot Axvall avgränsar mot bangården som både schaktats ner ett stycke och fått Axvallsspåret upphöjda spårbädd öster om sig. Lokstallet finns t h alldeles utom bild. Västra stambanan närmast i bild med t h det längsta stickspåret söderut med stoppbock.

 

Bilden från före 1912 eftersom "Stora Snöplogen" har kvar sitt pyramidliknande torntak.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101417)

Bild 1. 1910. Vasaplan blir avstamp för SAJ att runda staden med en vid sväng rakt i söder.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100235)

<-- Till sidans rubriker!

JÄRNVÄGSGATAN VID BÖRJAN PÅ SVÄNGEN UT FRÅN STAMBANAN

Järnvägsgatan 4 uppfört 1908-09 var det senaste i raden av fashionabla hus som byggdes utmed järnvägen. Bilden från efter 1915 då tornet i hörnet redan var borttaget. Järnvägsgatan gick under många år inte mycket längre än hit och hade då en fortsättning i Nils Ericsons gata upp till Storgatans förlängning söderut. Huset märktes väl från SAJ-spåret och var under många år också det första i raden av hus väster om spåret på väg in mot Vasaplan.

 

På bilden ser man också den tredje skenan som gjorde att Gullhögen kunde köra normalspår till sin anläggning. Den lades 1919-07-10, så fotot är troligen från 1920-talet.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

SAJ-svängen ut från stambanan i mer modern tid uppe t h i bild. Järnvägsgatan ännu inte färdigbyggd ut till Skaraborgsgatan. Den nybyggda idrottshallen på 1950-talet. Det fanns en kur på ben varifrån VGJ skötte sina bommar vid såväl Vasaplan som Skaraborgsgatan.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100206)

 

 

Sten Holmberg berättar om sin farfar (också Ingemar Holmbergs farfar):

Det var min farfar Hjalmar Holmberg som jobbade som bomfällare vid 2 överfarter. En vid Regementet och en överfart 300 meter från banvaktskuren söderut. Båda var linstyrda med var sitt vevparti. Som 12 till 15 åring var jag där ibland och hälsade på Hjalmar

och fick veva ner och upp bommarna efter skolan.

 

Jag minns att ibland blev vägbommarna påkörda av fordon och blev avbrutna. Det förekom att fordon blev inne stängda mellan olika bompartier då även SJ hade bommar, vilka var eldrivna inom samma område. Sj hade först enkelspår mellan Göteborg och Stockholm Västgötabanan/VGJ (tidgare SAJ) hade ett spår. Det var C:a 10 meter emellan dem.

<-- Till sidans rubriker!

 
SAJ'S BOMHUS MELLAN VASAPLAN OCH SKARABORGSGATAN

 

 

 

 

 

Så här såg "kuren" ut från vilken Hjalmar skötte bommarna både vid Skaraborgsgatan och Vasaplan. Man kan ana kanslibyggnaden vid P4 i bakgrunden. Hjalmar Holmberg på ett foto från 1940-talet. Under kuren kan man se linorna rakt igenom byggnaden upp till vevarna under tak. Linorna fördelade sig vid marken till både Vasaplan och Skaraborgsgatan. Det var tungt att mekaniskt veva bommarna! En kaminskorsten skvallrar om en kamin för värmen. God utsikt åt alla håll.

 

(Bild från Hjalmars dotterson Lennart via Ingemar Holmberg, Skövde 2013)

 

En bild just från stället där trespåret går ut från stambanan i den halvcirkel den nu skall göra över Harket. Bara den smala delen av trespåret syns på bilden. Bild troligen från 1940-tal.

 

På bilden har SAJ's nya ägare LSSJ/VGJ uppbådat följande Ljungstorpsbor till banarbetet på 1940-talet: Banarbetare, tidigare banvakten vid Stenberget, Gustav Karlsson, Herbert Karlsson, Bror Ullberg, Sandbäcken, Einar Bäckström, Kleven under Löten, Foto av Erland Ullberg, Åkerdal, Ljungstorp

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp)

BOMHUS TILL HÖGER I BILD - SKARABORGSGATAN

Bild 6. 1940-talet. Plankorsningen mellan den forna SAJ-banan (nu VGJ) och det som nu blivit Skaraborgsgatan, som omedelbart efter övergången delar sig i Karlsrovägen som helt följer spåret t v och Regementsvägen snett ner t h. Järnvägsgatan ännu inte färdigbyggd. Parkgatan har också skapat en andra övergång av något slag för SAJ och Gullhögsspåret alldeles utom bild t v.

 

Alldeles i bildkanten till höger syns den höga byggnad på stolpar som var regleringscentral för banövergångarna vid både Skaraborgsgatan och  Vasaplan för SAJ's del (dvs nu VGJ) och Gullhögenspåret - trespårskenan. Mitt emot ses odlingslotter som bl a Ingemar Holmbergs mosters familj, som då bodde på Skaraborgsgatan 13, odlade grönsaker på ända tills Järnvägsgatan byggdes.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100205)

 

Ingemar Holmberg, Skövde berättar:

"Hjalmar Holmberg, min farfar var också banvakt vid Skaraborgsgatans övergång för SAJ och som sådan skötte han även övergången vid P4, samt vände loken som skulle tillbaka till Axvall. Ett arbete som Ingemar minns och även hjälpte till med som ung: "Han satt i en "kur" som stod på höga ben, därifrån vevade han ner bommarna. Efter att tåget kört in på Skövde station fick han ta sig dit gåendes och med handkraft vända hela loket. Jag minns detta väl, jag var med som liten pojke och fick "hjälpa till" att trycka på handtaget så att loket vände sig."

 

"Kuren som farfar satt i var placerad mellan Storgatan (Vasaplan) och Skaraborgsgatan, ungefär 200 m från respektive gata. Kuren var ganska stor och stod på höga pelare så han såg ned på tåget när det passerade. Han skötte bomfällningen med vaierspel, som han vevade stående i kuren. Det var ganska krävande för det var dålig utväxling på spelet. Jag var ju inte så gammal på den tiden, men jag fick försöka i alla fall. Han måste fått kraftiga armar , för det var många tåg som använde banan. Flera tåg kördes till Gullhögen för att hämta cement och många växlingar förekom."

 

Bild 5. Regementsvägen fram mot SAJ-spåret och plankorsning. Karlsro-vägen går parallellt med spåret västerut (t h).

(Bild från www.vykort.panatet.se)

ÖVERSIKT MED BOMHUS MELLAN VASAPLAN/FALKÖPINGSVÄGEN - SKARABORGSGATAN

Bild 3. SAJ-svängen från flygplan på 1930-talet framför det 1913-14 etablerade Skaraborgs Regemente. Järnvägen utgör gräns i söder för det som kom att bli Vasastadens geografiska område. Järnvägsgatan har nu fått ytterligare ett hus, men är ännu inte färdig, men Nils Ericsons gata är byggd sedan tidigare. Stora delar av fälten är ännu obebyggda. Södra idrottsplatsen skymtar längst t v och Vasaplan längst t h. Vägen närmast regementet söderut byggdes 1913 av Göta ingenjörskår och gick till den nyanlagda skjutbanan vid Claesborg rakt över dagens bostadsområde Annero - se bilder från vägen nedan!

 

T h vänster passerar Falköpingsvägen över SAJ-spår och Västra stambanan vid Vasaplan och passerar sedan Skaraborgs Regemente, där också Källegårdsbäcken  passeras söder om huvudkasernerna strax utanför bild t v. Just här finns resterna efter St:a Helenas kapell och källa.

 

I miiten av bilden nära SAJ-spåret ser man den kur som fanns för bomfällning vid Skaraborgsgatan och Vasaplan.

(Bilder från www.vykort.panatet.se)

<-- Till sidans rubriker!

 SAJ IN ÖVER HARKET

1905 och SAJ-terasseringarna t v  på Harket, som på flera ställen var en våtmark, och just här mellan en naturlig? (rödfyr?) vall och den nya vallen t v genom järnvägen. Det tycks vara så att männen på bilden hämtar torv i sina kärror. Förbudsskylten på trädet säger något till dem som vistas här. Bilden tagen mot norr med Billingen vid horisonten och järnvägen i väster.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102983)

Banvallen ännu tydligare från Harkets östra sida med torvtäckt nedanför naturlig vall. I bakgrunden skymtar gårdar utmed bergssidan på Nordbillingen, SAJ kan ses svänga upp mot berget.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:  102984)

<-- Till sidans rubriker!

GASVERKET SKÖVDE

Efter att SAJ etablerats byggdes ett stort Gasverk alldeles nära spåret på den sida av Harket som låg mot staden. 1917-11-09 stod en egen lastplats klar med sidospår från SAJ. SAJ-banan gick alldeles nära och vid sidan t h på bilden. Fotograf Ludvig Ericson

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103983)

Fotograferad från öster med SAJ-banan bakom huskomplexet. Fotograf Ludvig Ericson

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103984)

Gasklockan byggdes på andra sidan SAJ-spåret snett emot gasverket.   Fotograf Ludvig Ericson

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103985)

<-- Till sidans rubriker!

TERASSERNA VID HARKETS NORRA DEL - BANVAKTSTUGA 1 FÖR VARNHEMSVÄGEN 1905

Här kan man se tydligare var detta avsnitt ligger. Vid spårets "ände" på bilden kan man se gaveln på banvaktsstugan vid Varnhemsvägen och de ekonomibyggnader för industribruk som låg på andra sidan Varnhemsvägen i förhållande till stugan. Axvallståget är här på väg till Skövde på en bild från 1905 med Harkessjön i förgrunden enligt bildtext i arkivet.

Ett gigantiskt terassbygge blev det i alla fall av SAJ's framfart över Harkesgärdet. Idag helt utplanat och bebyggt med industrier.    

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100159)

BANVAKTSSTUGA 1 - VARNHEMSVÄGEN

1905. Banvaktsstugan väster om SAJ-banan strax innan Varnhemsvägen (1870 års väg) med kalkbrottsrök från Persbergs kalkbrott t v om 1870 års Varnhemsväg lite längre västerut.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103692)

<-- Till sidans rubriker!

VARNHEMSVÄGEN - GULLHÖGEN - SAJ - SPÅRET I PLANKORSNING

När Gullhögenspåret kom till som ett eget spår med treskenan på SAJ och svängde av från SAJ-banan med ytterligare spårdelar inne på området, så krävdes också en egen grindvakt vid Varnhemsvägen som då fick två korsningar med separata överfarter och grindar. Här är det fröken Eliasson som är grindvakt för Gullhögens spår över Varnhemsvägen någon nång på 1940-talet. Hon hade också en mjölkaffär nära Varnhemsvägen i närheten av läroverket. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

KNUT KARLSSON DRESSINFÖRARE VID VARNHEMSVÄGEN

Knut Karlsson, banvakt i Våmbskleven, här dressinförare för inspekterande banmästare och banförman, m fl. Platsen är där SAJ-spåret delar sig från Gullhögsspåret nära Gasverket. Foto 1950-tal - copyright/ Kent Friman

Från Varnhemsvägern och vidare norrut var det dags för en rejäl terassering av spåren återigen för att sakta väga upp senare branter upp för Brandstorsbacken. Våmbs kyrka kan skönjas vid träddungen t v i bilden med Billingen i bakgrunden.

SAJ's stora sväng kring Perstorpsmarkerna är synlig över årkrarna, där sedan Gullhögen med åren Kom att gräva stora hål på båda sidor av järnvägen. Det är nästan ofattbart att det av det man ser på den här bilden idag nästan inget finns kvar som det var då.

Åkrar och topografi har försvunnit med kalkbrytning nedåt i marken. Nästan ända fram till Brandstorp som finns vid bergskanten t h är idag djupa kalkbrytningsområden och likaså fram mot Våmbs by.

 

Närmast trolig provbrytning eller gammal gårdsbrytning av kalk öster om spåret.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103691)

1905. Den skarpaste kurvan i svängen upp mot Våmb, med Sveningsgården mitt i bilden (slutet på vår etapp med SAJ) och Skyttesledet t h som en liten samlad bosättning. Lägg märke till den övergång med grind som finns innan Skyttesledet och där vägen på andra sidan SAJ-terassen gick över marker som idag inte finns. (Se ledet på ångtågsbilden nedan!)

Alldeles utanför bild t h låg också Vaddfabriken. Uppfyllnaden för norra delen Vasagatan, som här syns med trottoarstenarna i svängen nere i högra hörnet, har nära kurvan nått fram till SAJ-banans terassering. Schaktandet är så intensivt att man satt upp en "bygglampa" i el-stolpen som belysning för den norra Vasagatans slut.

(Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105329)

DET SISTA ORDINARIE ÅNGTÅGET SKÖVDE - AXVALLS JÄRNVÄG - EXAKT 50 ÅR EFTER START!

Ett foto av mera sällsynt slag. Det visar ett litet tanklok, SJ S2p 3089, f d HSJ 11, med persontåg mot Axvall troligen våren 1954, enligt uppgift ett av de sista ångtågen på banan. Fotograf är den sedan 2012 avlidne antikvariatsbokhandlaren Arne Jacobsson i Skövde. SAJ-banan inringar delar av Gullhögens dagbrott.

(Bilden och tåguppgifter förmedlade av Christer Torgersson, Malmö 2013)

 

Tåget befinner sig i kröken strax ovan och snett emot Billingsgatan nr 26 och möbelsnickare Segerberg, vars hustak syns till höger om röken bakom banvallen. Husgavlarna man ser omedelbart till höger om skorstenen är fr v Billingsgatan 22 och 24.

"Känner hur det var att  som 9-10 åring, stå där bakom loket mellan grindarna till första personvagnen, 3:e klass, med luftdrag, sotflagor och ångvärme från frustande ventiler och höra ljudet från pistonger och utströmmande rökplymer samt skenskarvsdunk på var 50 meter."

(Uppgifter och minnen Claes Funck)

 

 

Bild 31. Sveningstorp med SAJ-banans höga vall som granne och vid tiden för bilden utan spår och med staket som är gräns mot det stora hål som utgörs av Gullhögens område. Södra Bergsvägen får sina kantstenar och torpets dagar är räknade.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101139)

<-- Till sidans rubriker!

VADDFABRIKEN

Bild 34. Vaddfabriken var belägen i den gamla vattenkvarnen Frödingsborg (senare tider; Frödingsberg) utmed gamla vägen till Varnhem över Brandstorp. Vägen gick mycket nära fabriken! Mörkebäcken hade för kvarnverksamheten från 1790-talet dämts upp till en vattenbassäng - kvarndamm - och måste då också ha haft ett större vattenflöde än idag (se karta fr. 1880 här nedan!). Bilden visar nu att mellandelen mellan husen sedan länge är tagen i bruk.

 

"Vaddfabriksvägen kallades vägen från Billingsgatan till Vaddfabriken, då en del av den allra äldsta Varnhemsvägen förbi Brandstorp."

(Hämtat från ortsnamnsregistret: www.sofie.se)

 

Palmblad var en driftig man som direkt efter motgången med en brand i sitt första försök till vaddfabrik underhandlade med Skövde stad om att få arrendera en, väster om staden, belägen kvarn - Frödingsberg. Kvarnen var troligen uppförd på 1790-talet. Vattenförsörjningen kom från Mörkebäcken, som då var ganska stor. Sedan en del svårigehter beträffande vattnet hade undanröjts, tillträdde pastor Palmblad som arrendator på 12 år mot en "köpesumma" om 14 000 kronor samt arrende om 500 kr/år. 1882 var vaddfabriken igång i den gamla kvarnen och startade med 12 anställda, mest kvinnor.

 

Vadden färgades till kläder och beströks med draglim. Den blektes för att få vit fönstervadd, som var den stora artikeln vid den här tiden och som användes i varje hem. Alla bostäder hade enkelfönster och på hösten sattes innanfönster in med vadd emellan. I fabriken framställdes också axelfyllnader till kostymer, täcken och stopppning i madrasser. Råvaran var bomull, som kom i balar på 200-300 kilo från Amerikas sydstater och från Ryssland. Den var hårt pressad och måste först gå igenom en uppluckringsmaskin och sedan kardades den.

 

Eld utbröt igen och ingeting kunde räddas den här gången heller. Den här gången var dock allt försäkrat, så det blev ingen ekonomisk förlust för Palmblad. Stor försiktighet hade vidtagits i den brandfarliga fabriken. Belysningen skedde t ex med endast med lyktor utanför lokalen - inomhus fanns ingen belysning.

 

Trots all driftighet och arbetsamhet försattes Palmblad och hans hustru i konkurs. Palmblad hade då en längre tid varit sjuklig. Överansträngning och den osunda vistelsen i vaddfabriken tog hans liv år 1885 endast 31 år gammal.

 

1955, vid semestertiden, upphörde Skövde vaddfabrik AB, antalet anställda var då endast 4 -5 personer.

(Källa: Artikel om Vaddfabriken av Maj-Britt Beetzen King i Billingsbygden 2011, årsskrift utgiven av Skövde hembygdskrets.)

 

Brand i Vaddfabriken. 1955 sattes slutligen stopp för verksamheten, då den länge gått dåligt. Bilden tagen från "Vaddfabriksvägen", som var en del av den äldre Varnhemsvägen över Brandstorp (idag Falkvägen). Vägen förenades ett stycke upp för bergskanten med "Den gamla Kungsvägen" som gick norr om gamla Skövde genom Skyttesledet och vidare över Brandstorp mot Ljungstorp-Varnhem- Axvall-Skara (den allra äldsta "Varnhemsvägen" - till klostret) .

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102707)

<-- Till sidans rubriker!

SVENNINGSGÅRDEN NÄRA SKYTTESLEDET

Bild 37. Sveningsgårdens bostadshus ett stycke norr om Vaddfabriken kunde ses väl från SAJ-banan och var ett landmärke mot norr innan man nådde Våmbs bys utkant.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105275)

Bild 38. Sveningsgårdens ladugård som låg ett stycke norr om Vaddfabriken. Gården är idag ett stort hål efter Gullhögens dagbrott.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105270)


GRINDVAKT VID SVENNINGSGÅRDENS GRINDAR - GULLHÖGENANSTÄLLD

Ingemar Holmberg pratade med Lars Frisk, som nämnde att hans kusin Stures mamma, Saga Frisk, också varit banvakt, och han såg att hon var omnämnd  i texten under rubirken Våmbs by. Ingemar ringde Sture och han bidrog med ett foto ur "Gullkornet", Gullhögens bruks personaltidning. På baksidan av en tidning från 1961 var en bild på Saga när hon vinkade av sista tåget. De har också scannat ett brev från Gullhögens bruk som hon fick innan anställning - se nedan!

 

Gullhögen startade sin trafik med lastbilar över järnvägen just vid denna övergång i mitten av november 1949 - först med SJ's hjälp och sedan efter att ha passerat läkarundersökningen med ett intyg till bolaget anställdes Saga Frisk i slutet av samma år och hon stannade ända till det sista tåget 1961.


(Bild ur "Gullkornet", Gullhögens bruks personaltidning, 1961 - förmedlad av Sture Frisk via Ingemar Holmberg)


ÖVERSIKT GULLHÖGEN - VADDFABRIKEN - SVENNINGSGÅRDEN - VÅMB

Flygbild 1931 från Sydväst. Gullhögen har ännu inte hunnit riktigt fram till järnvägsbanken som ses ringlande mitt i bilden och gårdar både på den västra och östra sidan finns fortfarande kvar. Även om det är långt bort syns här Vaddfabriken, Skyttesledet och Svenningstorp. Korsningen med "1870 års Varnhemsväg" finns i mitten av bilden, som sedan går ner förbi Persberg mot höger i bild. (Prickad svart och vit). Den allra äldsta Varnhemsvägen passerade vid Skyttesledet  innan den svänger upp förbi Sveningsgården upp mot Brandstorp utanför bild t v. Vid överfarten med Varnhemsvägen syns banvaktsstugan söder om SAJ-spåret nära korsningen. Banvaktarstugan var nr 2 från Skövde räknat på SAJ-banan.

 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: A145051:1629)

På kartan från 1960 kan man se Gullhögenöverfarten i svängen upp mot Våmb.

<-- Till sidans rubriker!

CEMENTFABRIKEN

Ny Tid 24/1 1961 tycks också fånga det lite spöklika med överfarten över dagbrotten vid Gullhögen, som illustration till den diskussion kring banans vara eller inte vara som då fortfarande pågick trots att definitivt nedläggningsbeslut redan var fattat.

(Urklipp från Skölds husarkiv, Broddetorp, 2012)

1960 fanns SAJ-banans banvall kvar (och än idag som cykelbana) som en dramatisk avdelare av det stora dagbrottet för Gullhögen cementfabrik. Här från andra hållet. Foto Claes Funck, copyright

Cementindustrin har lagt SAJ på en en hög kalkbro över Gullhögenområdet och här tagit sig en bra bit in på andra sidan av SAJ-banan och Våmb.

(Bild tillhandahållen av Verna Andersson, Ljungstorp)

<-- Till sidans rubriker!

VÅMB

Ryggåsstugor öster om kyrkan vid sekelskiftet.
Foto Karl Fredrik, Andersson, Hasselbladskamera - utbildad hos Ludvig Ericson 1893-94, ateljé i Skultorp, f 1865 - d 1949. Bilden tagen 1901-05-13.

 

Ur boken "Dokument i svart & Vitt" , Karl Anders Andersson, 1981: "Det ena huset var vid sekelskiftet bebott och det andra tycks har fungerat som uthus. Det var riktiga ryyggåsstugor under torvtak och med höga skorstenar murade av kalkstenshällar. Här bodde förre soldaten, änkeman Fredrik Svening Ahlbom, född i Ryd 1817 och hans son Gustaf Vilhelm Fredriksson, född i Våmbs församling 1841. Marken där husen låg tillhörde Backgården, men kallades efter husägaren för Ahlbomslyckan. Den gamle soldaten avled 1902, hans son 1906. Därefter revs byggnaderna och gav plats för villabebyggelse. Ahlbom skall ha haft många barn - ett tiotalt syskon hade på 1800-talet vuxit upp och trängts i stugans begränsade utrymmen."

 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105253)

1915. Våmbs by från öster från 1870 års Varnhemsväg som korsar SAJ utom bild t h. Brogården (Karlsro) i nästan ensamt majestät nära bron över bäcken. Backegården har sin plats på höjden t v om kyrkan.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103285)

1890-talets första del - före 1894. Foto av kvinnlig fotograf (med paraply mot solen för att se bra in i kameran) som i sin tur fotograferar kvinna med kor som dricker i Våmbobäcken under 1890-talets första år och alltså före renoveringen av kyrkan, då södra vapenhuset finns kvar. Den gamla trätäckta bron med stenunderlag finns ännu över Våmbobäcken. En häftig vårflod 1894 sopade med sig stora delar av bron, så att det i stort sett krävdes en nybyggnation (med den gamla som grund). Backgården längst upp t v. En bild med den sprättiga unga mannen, den stoltserande damen och den ryggböjda pigan.

På bilden den 1894 nyrenoverade bron helt i sten med borttaget staket . Ersatt 1940 med en starkare bro i armerad och gjuten betong. Byns viktiga bro återigen, nu som vykort 1901 troligen av en något äldre bild, sommartid med mindre vattenflöde.  Wåmb har fotografen skrivit under bron. Människor, hästar och kor hade stor nytta av denna bymittsbro. Fotograf P A Eriksén (Bildstämpel troligen för vykort)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103292)

1890-tal. En vårdag innan löven slagit ut. De nedre kvarnarna i Våmbobäcken vid sekleskiftet en vårdag. Kvarnarna revs på 1890-talet. Fotograf Ludvig Ericson

Arkivtext: " Det finns tre kvarnar i Våmb men ingen är igång"

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103910)

 

Just nedanför den övre dammen på den första bilden hittar man den lilla stugan alldeles nedanför och norr om kyrkan. Bakom syns en gammal kvarnbyggnad med Billingen rakt i väster. Bild troligen tidigt 1890-tal.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105273)

Ungdomar roar sig i Våmbobäckens nordvästra damm ovanför kyrkan. En damm för reglering av den första kvarnens tillflöde nära kyrkan. Foto P A Eriksén

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103288)

<-- Till sidans rubriker!

VID BANVAKTSSTUGA 2 VÅMB

Överfarten Våmb med Dahls speceributik t v och motorvagn med post- och godsvagn sist i tåget på väg mot Skövde. 1940-tal. Fotot taget från banvaktsstugans uppfart. Slipers köptes upp av banvakt Knut Karlsson och användes till ved och såldes vidare. Någon form av lykta för järnvägen finns t h i bild. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

Banvakt Gustav Karlsson, Stenberget - här nära korsningen med Varnhemsvägen i Våmb med Skövde i bakgrunden och nära sonen Knut Karlssons banvaktstuga 1944. Det år de båda arbetade för SAJ, innan Gustav blev torpare i Kleven, Ljungstorp. Foto Knut Karlsson - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, sonsonen, Skövde)

Grindvakten i Våmb Eivor Karlsson poserar inför rälsbussen från Skövde i korsningen med Varnhemsvägen med dottern Karin - 1950-tal. Någon form av materialbod finns vid spåret i bakgrunden. Eivor bär också en bred armbindel med ett nummer på. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Kalrsson, son, Skövde)

BANVAKTSSTUGA 2 I VÅMB

Banvaktsstugan i Våmb ligger ännu på sin plats väster idag Persbergsvägen i  korsningen mellan SAJ och 1870 års Varnhemsväg (idag Persbergsvägen). Moderniserad på 1950-talet med en tillbyggnad, som senare har förlängts. T v typritning gavelextriör på banvaktsstuga för SAJ godkänd 1903. Strax efter denna plats går spåren in i den kalknedskärning som gjordes för att minska lutningen på sträckan upp mot Billingen.

<-- Till sidans rubriker!

 LOKFÖRARE SETH I VÅMB

Lokomotiveldare Seth Jönsson, Våmb, sittande och en stationskarl S. T. Thid stående. Lokomotiveldare Seth Jönsson, Våmb, sittande och en stationskarl S. T. Thid stående.

Seth Jönsson född 1899-01-02 i Dädesjö, Kronobergs län gift 16/10 1932 med Sara Stina Lagerqvist, Skattegården Våmb (vid Våmbobäcken) född 1901-09-21 med enda barnet Margareta född 1934-03-06.

 

Margareta gick i realskolan i Skövde med hjälp av cykel (2 x 4 km/dag - ner och uppför berget) och utbildade sig till bibliotekarie i Lund . Senare gift med en präst och blev prästfru.

 

Ur sammanställningen "Svenska Lokmän" hämtar hon följande upplysningar om fadern:

 

3/5 1915 (då 16 år) - anställd vid SAJ som tillförordnad verkstadsarbetare

1/7 1918  - anställd som extra lokeldare SAJ

1/1 1922 - anställd som lokeldare (från vilken tid bilden är)

1/1 1932 - anställd som lokförare SAJ (de gifte sig 16/10 1932, och de

                 flyttade direkt in i det nybyggda huset)

      1935 - anställd vid VGJ när SAJ köptes av LSSJ som inkorporerades av

                 VGJ (Västgöta Göteborgs Järnvägar)

1/1 1949 - anställd som lokförare SJ, efter att VGJ övertagits av staten.

 

Då hade han gått igenom den kvalificerade utbidlningen till "förare av elektroloken" och körde sedan på Västra Stambanan bl a Gbg - Gårdsjö.

 

Eftersom Seth senare blev placerad i Skara, men inte ville flytta från det vackra huset och läget i Våmb, så köpte han en motorcykel för transporterna över Billingen till Skara t o r. Han tog så småningom körkort innan han fyllt 60 år för att underlätta, men lyckades också få arbeta åt Gullhögen med att köra deras växellok för transporter de sista åren fram till pensioneringen.

 

Han körde sista tåget för SAJ in på stationen i Skövde, där stationskarlarna, växlarna och andra som jobbat med honom tackade honom med smällare på rälsen och skylt med "tack för lugn och säker körning".

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A68703)

<-- Till sidans rubriker!



JÄRNVÄGSBRO ÖVER KALKNEDSKÄRNINGEN I WÅMLE (VÅMB)

Bron över kalknedbrytningen för Skövde Axvalls Järnväg - vägen från bron över Våmbobäcken ut mot Skattegården norrut.

Wåmle som namn för Våmb dyker upp t ex på detta vykort avsänt 1905. Tågbild SAJ i kalknedskärningen våren 1904. Namnet Wåmle förekommer också i boken "Sista aftonen på Östanborg", Första delen, 1833. Där beskrivs den enda stig som finns över berget från Varnhem enligt följande:

 

"Ty nära Klostret går rakt öster upföre en liten ridväg öfver berget. Det finns ej mera än en stuga mellan Klostret och Wåmle på hela skogen och den ligger ändå icke bredvid vägen, utan på sidan till vänster när man kommer upföre alla de stora backarna. Nils Jonssons stuga är det. Det går icke mera än en smal gångstig upföre bergskanten dit, men deruppe är en stor gräsplan med vackra björkar. Der dansar man vid midsommaraftonen ifrån socknarna här nere, och de som icke orka att dansa, de dricka ur källan utmed stigen."

Klicka på kartan för att få den större! Klicka på kartan för att få den större!

Exproprieringskartan för delen från Våmbbron över järnvägen (Skattegårdsvägen - idag Våmbvägen) och förbi Varnhemsvägens överfart vid Broholm. Man kan se att behovet av en bro över järnvägen i kalknedskärningen krävde att det blev en enda överfart mot Skattegården (idag Våmbvägen). Dessutom blev man tvungen att leda om Våmbobäcken kraftigt för att få den på järnvägens södra sida hela vägen förbi Våmb. Man kan se konstruktionen för vattenomledningen på kartan.

 

Varnhemsvägen vid Broholm fick byggas om för att få en mer vinklad övergång över järnvägsspåren. Man kan också efterhand följa namnen på Våmbs gårdar som fick lämna ifrån sig mark.

Här ser man 1905 resultatet vid bron över SAJ i Våmbs centrala delar rakt norrut från kyrkan. Skattegårdsvägen ut från byn. SAJ-tåget med lok nr 2, VARNHEM, på väg mot överfarten av Varnhemsvägen och vidare mot Skövde.

(Bild från Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103713)

 

Alv Svensson, Skövde vet att berätta följande:

 

"När tåget passerade under viadukten i Våmbs by var det ibland slynglar som tävlade om vem som kunde pissa i lokets skorsten."

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direkt till en bild nästan 60 år senare - upptagning av rälsen.

 

(Bild ur Skara Järnvägsblad, Tidning för Skara-Lundsbrunns Järnvägar, Nr 1, 2002)












Återigen vid bron men den här gången på väg mot Axvall med lok Nr 1 Sköfvde, kombinerad gods- och postvagn och personvagnar.


(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103729)

Här från andra hållet 1905 och tåg på väg mot Skövde.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:103716)

Här har tåget hunnit ett stycke längre upp i kalknedbrytningen. Ordentligt med rök virvlande runt de öppna fönstren i vagnarna från det tungt tuffande loket. Mitt i kalknedskärningen fanns från början en möjlighet att fylla på vatten för loken för att orka med backen. Men vattentillgången var för ojämn, så bolaget köpte in marken med Skarsjön mitt på berget och fick då en vattenpåfyllningsmöjlighet som aldrig sinade. Anläggningen såg ut som ett förstorat mjölkbord, där tågbersättningen kunde gå ut och få upp vatten via en slang och en pump på tåget.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103730)

Troligen samma Axvallståg som på förra bilden på väg mot Axvall i den sista lutningen i kalknedbrytningen med röken efer sig. Personvagnar, sommarvagnar och godsvagnar från konkurrenten LSSJ på väg till Lidköping.

(Bild från Skövde Stadsmuseum: 103708)

 

 Bildtext bakpå denna bild:

"Sammanknytningspunkten för skenorna från väster och öster är belägen på ca 4 000 meters avstånd från Skövde station." Det avståndet når man vid bildens mitt, ett stycke från där kalknedskärningen i Våmb gått upp i nivå med gärdet och passerat Varnhemsvägen och framför gläntan till vänster om mitten på bilden, som exakt ser ut som gläntan bakom ceremonien ovan!

Det betyder i så fall att sammanfogningspunkten låg mitt emellan Våmbs by och Våmbsklevens anhalt. Tågset 1904.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103712)

<-- Till sidans rubriker!

NÄRA BROHOLM

Här en plats just efter kalknedskärningen. 1903 vid sammanfogningen av järnvägsrälsarna från öst och väst (4 000 m från Skövde station) hamnade man nära övergången till Varnhemsvägen vid Broholm med Sydbillingen i bakgrunden. Loket SKÖFDE som varit med att bygga spåret sedan 1902. Öppna lastvagnar med sittbrädor och stege för nedstigning. Troligen hela styrelsen med gäster, några placerade bakom banvallen med paraplyer mot vädret, samt arbetsledarna för spårbygget. Vinden stilla då unionsflaggan hänger utmed den provisoriska flaggstången.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103706)

Gå till sidans topp!

Ånglok med full ånga genom snödrivorna ovanför Våmb 1940-talet.                                                    (Bild från Skölds husarkiv, Broddetorp, 2012)



ÖVERSIKT GULLHÖGENOMRÅDET MED VÅMB PÅ VÄG MOT BROHOLM

Flygfoto slutet av 1950-talet med väster rakt upp i bilden över Gullhögsområdet och Våmb med SAJ som en slingrande orm genom landskapet. T v byggs just nya riksväg 49 och 1870 års Varnhemsväg används fortfarande för infart till Skövde. Undergången vid Gullhögen är ännu inte klar. Den gamla Barndstorpsvägen är ännu kvar i norr (t h) och man kan se hur den möter "Gamla Kungsvägen" vid Skyttesledet och gör gemensam sak upp mot Brandstorp.

(Bild Annero bostadsrättsförening med tack!)

 

"I Våmb bedrevs kalkframställning genom bränning av kalksten och alunskiffer i små fältugnar, samt även stenhuggeri i mindre skala, som bönder och större gårdsägare idkade. Det äldsta kända brottet kan ha varit på allmänningen Stenbrottet, på Persbergs ägor vid Våmbs by, omnämnt 1760. I Våmb fanns även ett stenbrott kallat Svarta Vågen, vid Carlsro, som också kan ha varit ett av de äldsta brotten. 1852 fanns ett kalkstensbrott på Klasborgs egendom. På 1860- och 70-talet ökade stenutvinningen. Olika företagare fick arrendera socknens gemensamma stenbrott. Ursprunget till Cementas verksamhet i Våmb får sökas på Gullhögens egendom. På Gullhögen strax öster om Våmbs by fanns redan vid 1800-talets början en småskalig husbehovsdrift med en kalkugn. Jordbruket dominerade dock egendomen fram till 1906 när kalkbränningen satte fart. Gullhögens kalkbruk låg utanför stadens område till 1952 när Våmb införlivades med Skövde. Carlsro kalkbruk i sydöstra Våmb, var ett stadsnära företag även om området hörde till Våmb. På Carlsro egendom igångsattes kalkbränning jämte ettstenhuggeri redan på 1800-talet. År 1882 utvecklades driften till industriell skala och 1884 etablerades firman som Sköfde Mekaniska Stenhuggeri som kom att bli störst av stenhuggerierna som fanns i Billingen- Falbygdsområdet."

 

(Text ovan från Kulturhistorisk förstudie Brandstorp - Våmb 2012 Våmbs socken, Skövde kommun Catharina Henriksson, Erik Holmström, Maria Norrman Kulturmiljö, Västergötlands museum - kan hämtas via länk nedan!)

BROHOLM NÄSTA

Våmb med 1870 års Varnhemsväg mitt i bild från luften västerut. SAJ går i trädallén från höger till vänster i bilden fram mot södra Billingskanten. Kalkdagbrotten i förgrunden. Vid bergskanten syns de två hus som låg innan järnvägsövergången vid Broholm  - på den norra sidan av järnvägen och hus vid Rödjan, mer på billingssluttningen. Foto på 1950-talet.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp)

1960 års ekonomiska karta över Våmb, vägarna och järnvägen. Broholmskorset med Varnhemsvägen t v.

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

BROHOLM FÖRE SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄG 1890-TAL

 

Här en bild från Sydbillingens norrsida nära Rödjan mot 1870 års Varnhemsväg, innan SAJ, över den yta som idag till stora delar är ett stort dagbrott för cementindustrin. Bilden visar trakten strax österut från det som blir övergången vid Broholm. Ladan på bild togs bort i samband med vägombyggnaden för SAJ -överfarten. Foto Eriksén

(Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105.264)

EXPROPRIERINGSKARTAN MELLAN VÅMB OCH BROHOLM

Klicka på kartan för att få den större! Klicka på kartan för att få den större!

Exproprieringskartan för delen från Våmbbron över järnvägen (Skattegårdsvägen - idag Våmbvägen) och förbi Varnhemsvägens överfart vid Broholm. Man kan se att behovet av en bro över järnvägen i kalknedskärningen krävde att det blev en enda överfart mot Skattegården (idag Våmbvägen). Dessutom blev man tvungen att leda om Våmbobäcken kraftigt för att få den på järnvägens södra sida hela vägen förbi Våmb. Man kan se konstruktionen för vattenomledningen på kartan.

 

Varnhemsvägen vid Broholm fick byggas om för att få en mer vinklad övergång över järnvägsspåren. Man kan också efterhand följa namnen på Våmbs gårdar som fick lämna ifrån sig mark.

BROHOLM 1904 EFTER SAJ-START

På en annan av fotografen uppförstorad bild från samma fototillfälle, i början av SAJ's era, kan man se Axvallståget komma dundrande nerför Brandstorpsbacken mot Skövde nära Broholms järnvägsövergång för 1870 års Varnhemsväg. Två torp finns. Man löste man initialt grindvaktfrågan med någon i de röda stugorna som fick bli grindvakt. Paret Larsson i stugan närmast betraktaren här på bilden var i alla fall grindvakter  under en längre tid innan tillfälliga banvakter ordnades från Storekullen och Våmbskleven i slutat av eran. En särskild lite större vaktkur byggdes också för denna lösning. Här har man ännu inte byggt den vaktkur som finns på Vykortsbilden ovan - se här!. Foto Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60838:D)

 

Fotografens uppförstoring av föregående bild med stängda grindar för det framrusande Axvallsståget och med 1870 års Varnhemsväg slingrande sig fram över åkrarna med Våmb Skattegården i bakgrunden. Man kan tydligt se spår efter den gamla sträckning av Varnhemsvägen vid järnvägsövergången, där den tidigare gick mer rätt fram och nu har krökts upp mot järnvägen för att få en säkrare överfartsvinkel. Foto Eriksén

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A60838:E)

BORHOLM FRÅN VÅMBHÅLLET

Vid Broholm gick Varnhemsvägen över spåret återigen. Här med vaktkur, grindar och torp som inte längre finns kvar. Årtal för bild okänt, men borde vara runt 1910.  Husen revs en tid efter att den nya riksväg 49 byggdes i slutet på 1950-talet eller början av 1960-talet. Huset t h på bilden låg utmed järnvägen och fanns sedan tidigare och hette just Broholm. I detta hus på höger sida om Varnhemsvägen från Skövde räknat bodde under 1940 och in på 1950-talet Granlunds.

 

Det mittersta huset som skymtar byggdes efter järnvägsstarten och kallades då Gustafsberg, Våmb 913. Tomten på 1 060 kvm avsöndrades från Våmb Larsesgården 9 (alternativt Anderslarsgården Våmb eller också benämnd Lars Andersgården - alla namnbeteckningarna används i handlingarna!) och såldes enligt köpekontrakt den 26 maj 1904, alltså knappt två månader efter SAJ-start. Huset byggdes troligen kort därefter och alltså efter järnvägens etablering 1904. Tomten köptes efter avsöndringen enligt köpekontraktet av en G. Zettergren och såldes av en G. Pettersson, Våmb Larsegården 9.

 

Under 1950-talet bodde en smed med sin verksamhet på fastigheten Gustafsberg. Han hette Strandell och stället gick under namnet Strandells smedja. Tomten köptes efter järnvägens nedläggning av Skövde stad som stadsäga 5242 med registrering 1964-12-31. Den nuvarande ägaren är Trafikverket med fastighetsbeteckning Skövde Våmb 30:166. Den siste som bodde här innan dessa förändringar hette Tommy Andersson, som sålde huset för att rivas när ny väg byggdes. Källaren finns kvar vid vägkanten.

 

Samma gård, men annan ägare, avsöndrade också kiltomten som uppstått i Våmbskleven vid SAJ-spåret och som bildade fastigheten Marieberg, Våmb 914, som också kom till i samband med SAJ-banans etablering 1904 - klicka här! I detta hus bodde sedan de första grindvakterna.

 

I huset på vänster sida om Varnhemsvägen från Skövde räknat (Våmb 9-20) bodde alltså Larssons på 1940-talet och de skötte grindvakteriet under en tid för SAJ. Enligt mantalsskrivningslängd för Wåmb stod 1941 Västergötlands-Göteborgs järnvägar som ägare till Broholm, Våmb 9:20. SAJ köptE in torpet för sina syften SOM GRINDVAKTSSTUGA redan vid järnvägsanläggandet. Här bodde 1941 byggnadsarbetaren Karl Johan Larsson född i Södra Råda 1883 den 1/4 och hans hustru Hulda Jakobina f. Kilman i Kristine hamn 1888 den 11/11. Här fanns också Hemmadottern Hulda Marianne född i Våmb 1921 den 11/11 och en dotter hembiträde, senare affärsbiträde, Märta Linnea Larsson född i Våmb 1915 den 16/4.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

 

Grindvaktssysslan sköttes under lite senare tid bl a av Oskar Klint, Storekullen (början av 1950-talet) - andra huset t v på Storekullevägen i Storekullen. Farbror till Gunnar Karlsson-Klint i Våmbskleven - boende i Marieberg - den andra kiltomten vid järnvägen. När han fick signal från stationen i Skövde skulle han finnas vid Broholmen och vid tid för passage stänga väggrindarna. Från andra hållet kom signalen från Varnhems station. Som väderskydd hade han endast en liten kur med en liggbänk. En lite större kur än den på bilden, förstås. Till jobbet tog han cyckeldressinen från Storekullen och så hem igen. Aldrig några problem med plogning, det skötte tågen om.

 

Den sista tiden i SAJ's historia sköttes "Grindvaktssysslan" också av Astrid Lundgren från Våmbskleven, eftersom Våmbskleven i slutet av 1950-talet fick trafiksignaler och riksväg 49 höll på att byggas, så det ansågs väl inte vara ekonomiskt rätt att satsa på signaler här när de snart skulle vara onödiga. Hon fick signal från Skövde eller Varnhem och cyklade då ner till Broholm för att stänga grindarna. Det var ett delvis besvärligt jobb p g a bl a väglag och att ett nattåg gick vid 24.00 för de som  arbetade skift i de stora fabrikerna i Skövde. Redan kl. 06.00 på morgonen gick det första tåget. Ett par andra kvinnor som hade den sysslan under andra halvan av 1950-talet var Edit Sundberg i Våmbskleven och Vivan Eklund från Våmb.

BROHOLM - EN STUGA INKÖPT AV SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄG SOM GRINDVAKTSSTUGA

Broholmsstuga med Rödjan i bakgrunden - senare Våmb 9:20 söder om landsvägen mot Varnhem, riven i samband med vägbygget av riksväg 49 i slutet på 1950-talet. På kortet står Ida Gustavsson och i fältet för adress står antecknat frk Anna Gustavsson, Våmb en kopia kunden. Troligen föreställer kortet Ida Gustafsson, dotter till Anders Gustafsson och hennes broder med kamrat. Ida var troöigen en av grindvakterna för Broholms järnvägspassage.


Broholmstugan i husförhörslängd 1917-1930;

Ägare var Skövde- Axvalls Järnväg och i huset bodde;
Lägenhetsägare Anders Gustaf Gustafsson född i Låstad 1857 den 17/3 som blev änkling den 29/3 1911 - flyttar till Väring 24/11 1920
Dotter                Anna Wilhelmina Gustafsson född i Sventorp 1888 den 12/1, gift 1921 den 19/1 med Mekaniskarbetare Karl Edvin
                        Johansson, Lerdala - de får dottern Edit Viktoria Evelina 14/11 1920 och de flyttar till Fridene den 22/4 1921
Dotter                Ida Maria Gustafsson född i Ryd 1894 den 12/11 och gifter sig den 17/10 1920 och flyttar till Väring 24/11 1920
Son                   Otto Erik Samuel, porslinsarbetare född i Ryd 1898 den 24/7 - flyttar in från Göteborg den 3/7 1918 - till Fridene 1921

På bilden finns då troligen Ida Gustafsson född 1894. Fotot taget före hennes flytt till Väring 1920 och om den ene mannen är yngre brodern måste bilden vara tagen mellan 1918-1920. Troligen upprätthöll döttrarna grindvaktsfunktionen vid Broholm - då efterträdaren i det järvägsägda huset står som extra banvakt. Han flyttar in 1920 den 2/12.

Efterträdare i huset;
extra banvakt Johan Valfrid Eliasson, född i Wåmb 1885 den 12/10 - gift 1/3 1913 - flyttar in från Svenningsgården den 2/12 1920 med hustrun           Ellen Viktoria Svensson, född i Gökhem 1887 den 29/3 - båda flyttar ut till Sköfde den 12/11 1923 med sin
Son                 Karl Astor Valfrid född i Våmb 1918 den 8/7

Ny efterträdare i SAJ:'s stuga blir;
Snickaren       Karl Johan Larsson född i Råda 1883 den 1/4 gift 1913 den 8/2 - flyttar in med familjen från Svenningsgården 24/11 1923
Hustrun          Hulda Jakobina Kihlman född 1888 den 11/11 i Kristinehamn
Dotter             Maja Lovisa (sinneslö) född i Skövde 1913 och död en 28/1 1931
Dotter             Mästa Linnea född i Wåmb 1915 den 16/4
Dotter             Hulda Marianne född i Wåmb 1921 den 11/11



BROHOLMS SISTA GRINDVAKT

 

 

 

Edith Sundberg började som grindvakt/ bomvakt vid Broholm, anställd av SJ, 1952. Hon var född 1900, död 1991 och gift med Einar Sundberg född 1898, död 1975. Einar hade bl a jobb på Vaddfabriken tills den las ner i mitten av 1950-talet. De flyttade till Billingslund, Våmbkleven 1952 - då hette det Enocksgården 5:8. Detta efter att Gullhögen köpt deras hus Fridhem, som låg mitt i det som nu är västra dagbrottet, tillsammans med ett tiotal andra hus. Hennes son Sven och hans fru Laila bor idag (2013) återigen i föräldrahemmet efter att köpt det av föräldrarna 1972. Som grindvakt hade Edith bestämda tider när hon skulle vara i kuren vid Broholm. Där fanns telefon och elden brann i kaminen på vintern. De var två på varje grindställe i skift, då tågen gick både mitt i natten som tidigt på morgonen.

 

(Uppgiftslämnare Sven Sundberg, Billingslund Våmbskleven 2013)

 

(Urklipp från Bertil Johanssons samling, Motorvagnsklubben, Falköping 2013)

 

 




 

 

 

 

 

 

RÖDJAN - EN "FÄ-STIA" PÅ SÖDRA BILLINGSKANTEN


Vid torpet Rödjan på motsatt sida på berget tog Skövdefotografen Eriksén flera bilder mot den här järnvägsövergången från andra hållet. Vägen fick byggas om med en mer vinklad övergång för att komma rätt över spåret. (Se expropriationskartan - klicka här!)

 

Rödjan kallades förr för "Fä-stia" med kort betoning på "Fä". Här bodde Harry Lundberg och senare Evert Lundberg och det gick en stig härifråm rakt över till Simsjön. Ovanför där uppe på berget bodde "Skruven". "Bill" ägde första huset till höger på väg upp genom Rödjan och sedan "Gustavsson" en daglönare som högg av sig tummen. Mitt emot "Fästia" bodde "Mätsnidds" - det som nu är nära Eklunds.

 

Karta 1960 över bl a platsen  där SAJ korsade 1870 års Varnhemsväg, Broholm med Rödjan på Sydbillingens nordkant. Rödjan kallades "som gammalt" för "Fästia". Hela området t h om SAJ-banan är  idag ett stort öppet dagbrott, där alla gårdar, hus och gårdsvägar är helt borta. Vid kartans tillkomst fanns tre små hus nära korsningen - 915, 913 och 920 på samma sida som sydbillingen. I dessa bodde vid ingången till 1950-talet banvakt Larssons i 920, Granlunds med bla  barnen Karl-Erik, Nils och Margareta bodde i 915och slutligen Strandell med sin smedja i 913- huset närmast järnvägen, Gustavsberg.

 

Det huset såldes i slutet av 1947 till "Pentagubben" Oskar Johansson, som flytttade in med sin familj. Han byggde på en våning på huset. Han fick namnet "Pentagubben" när han cyklade Sverige-loppet, Haparanda - Ystad. Genom ett vad på Volvo skulle han cykla fortare än Gustav Håkansson, dvs "stålfarfar" och detta lyckades han med. Oskar Johansson bodde tidigare med sin familj i torpet/gården Vasen som ligger sydväst om Skarsjö - se här!

 

Hus 930 på andra sidan och närmast järnvägen hette Solvik och ägdes under 1940 - 50-talet av familjen John och Alice Larsson som hade en egen lägenhet i huset för sig och sina tre barn Kerstin, Birgitta och en son Kent. Därtill hyrde de ut två andra små ettor i huset, bl a till banvakten i Stenberget Gustav Berggrens dotter Elsa med familj, gift Holmberg (Oskar),  med sonen Ingemar Holmberg och en äldre syster Birgitta. Ingemar Holmberg flyttade i sin tur därifrån 1956. Hans föräldrar flyttade under 1960-talet och huset var bebott ända in på 2000-talet, då det eldades upp av Cementa för sitt dagbrott.

 

 

I grannhuset 931, Torshem, bodde husägaren Torsten Gustafsson, ursprungligen från Rödjan, tillsammans med änkan Anna Svensson och hennes barn Alv, Torleif och Lissolle och senare en halvsyster Anna-Lena. I huset fanns också hyresgästerna; Gerd Sörensen (norsk flykting), Erland och Ullabritt Ungström, Evert och Marianne Lundgren (ursprungligen från Våmbskleven), samt John Johansson som sålt Billsgården (där nu Eklunds skrot ligger).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SAJ's bro över Bäckatorpsbäcken mellan Broholmen och Våmbskleven. Egon Karlsson på fisketur. Foto pappa Knut Karlsson, banvakt Våmb - copyright/ Kent Friman

 

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gå till sidans rubriker!

VÅMBSKLEVEN - FORNA BRANDSTORPS HÅLLPLATS

Våmbsklevens anhalt någon gång slutet av 1940-talet (kolorerat foto). Gustav och Astrid Lundgren poserar framför anhalten och Astrid håller sin röda grindvaktsflagga - men hon behöver inte längre stoppa tåget med den, eftersom nymodigheten stopprundskivan framför anhalten numera klarade av den saken. Perrongen tycks nyreparerad - gjuten i betong. Skylten "VÅMBSKLEVEN" finns idag på Skövde Stadsmuseum efter att ha suttit på Gustav Lundgrens skjul tills han dog 1965. Ett år efter flyttade Astrid till Skövde och dog sedan 1979.

(Bild från sonen Göte Lundgren)

Några olika biljetter från den sista tågdagen på SAj-banan. En hel enkel från Skövde till Våmbskleven och en halv enkel - det var Elsa Karlsson med dottern Marianne som varit i staden! Samt den särskilda Minnesbiljetten för sista tåget! LSSJ var ett dotterbolag inom VGJ, som övertog SAJ 1935.

(Biljetterna avfotade och tillhandahållna av Inger Isaksson, Våmbskleven, copyright)

Här ett utsnitt ur kartan 1960 för samma avsnitt med kurvan innan ingång till VÅMBSKLEVEN HPL. Här går 1870 års Varnhemsväg upp och möter Brandstorpsvägen men korsar inte SAJ, utan det gör Brandstorspvägen - den Gamla Kungsvägen. Man kan se att riksväg 49 skär igenom 1870 års Varnhemsväg här och där och går över den en längre sträcka. Banans sträckning går vidare förbi torpen fram till nästa vägövergång vid Stenberget.

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

 

 

Till sidans topp!

Det lilla huset Marieberg utmed Brandstorpsvägen alldeles granne med och mitt emot Våmbsklevens hållplats och SAJ-banan utanför fönstren i norr. På andra sidan huset på bilden gick spåret alldeles nära. Den första hållplatsen låg på andra sidan vägen mitt emot Marieberg på spårets vänstra sida i riktning från Skövde. När hållplatsen fick namnet Våmbskleven 1916, så flyttades också hållplatsen till andra sidan vägen och på spårets högra sida från Skövde sett.

 

Huset byggdes efter tomtens avsöndring från Larsegården Våmb 1904 och direkt efter järnvägens etablering. August Arvid Sjögren (Johansson) och hans fru Anna Olssson köpte 1916 den 27/11 Marieberg. Han var då järnvägsarbetare och de blev också ett grindvaktspar.

 

1942 såldes huset till Gunnar Karlsson-Klint som ren privatbostad utan koppling till järnvägen.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100074)

Samma lantmätare, Öhrwall, som exproprierade järnvägen lagfäste också den avsöndring av jordlotten som fanns närmast järnvägen i en kil 1906. Då hade tomten avsöndrades från Våmb Larsegården Nr 9 och blev till Marieberg - senare Våmb 9:14. Den hade troligen enligt kartan då redan bebyggts.

 

Tomten köptes av en A. F. Löf och såldes av en J. B. Nilsson, Anders Larsgården. Där kom också grindvaktsysslan sedan att få sitt boställe.

 

 

Samtidigt avsöndrades från samma gård också den kil som bildats vid järnvägen vid Broholmen som kom att kallas Gustafsberg - senare Våmb 9:13 - klicka här!




MAKARNA SJÖGREN SOM JÄRNVÄGSARBETARE - GRINDVAKTER BRANDSTORPS HPL

Genom dotterdottersonen Jan- Erik Holmgren finns den här bilden av en av de den första grindvaktarna i Våmbskleven. Han var en 23 årig järnvägsarbetare och grindvakt tillsamman med makan fr o m 1916, då de köpte Marieberg. August Arvid Sjögren född 31/8 1868 i Norra Ving - död 19/5 1925 i Våmb.

Ovan också en bild från lite senare i livet på hans hustru (gifta 1892 den 25/11) Anna Sjögren, född Olsson 3/10 1869 - död 17/2 1943. Hennes dödsår är året efter att Gunnar Karlsson-Klint köpte stugan i Våmbskleven. Anna bodde kvar i stugan till 1939, då hon flyttade till en son i Stockholm. Hon hade då varit änka i 14  år. Den hade byggts  om av August och var  köpt av dem sedan tidigt och hette vid avsöndringen Marieberg.

(Bilder från Jan-Erik Holmgren)

 

Barn till August och Anna:

1. Karl Valfrid Sjögren, född 1893 i Skärv
2. Ellen Maria , född 1895 i Skärv (Jan-Eriks mormor), var skriven på Marieberg Larsegården, Våmb 1921 när hon gifte sig
3. Johan Algot , född 1897 i Skärv (vid SJ, bodde i Stockholm) var också järnvägsarbetare vid inflytten i Marieberg 1916, 19 år gammal
4. Tage Olof , 1905 född i Våmb (Tapetserarlärling. Var i Göteborg 1921. Dog i TBC på Stora Ekeberg 1922)

 

Dottern Ellen Sjögren född 6/12 1895 i Skärv död 19/8 1972 på Norra Bergvägen 17 B, Skövde, gifte sig 23/4 1921 med  Gustaf Henning Blom, född 26/9 1893 i Ljusdal död 13/10 1978 i Tomtegården, Skövde. Han bodde i Våmb, och var kalkarbetare i Skövde.

 

Johan (John)  Sjögren, gift med Naimi, flyttade till Stockholm och blev konduktör vid SJ. Bl a utsedd till Sveriges trevligaste konduktör vid tillfälle. Makarna var båda Frälsningsoldater.


DE BÅDA GRINDVAKTSBOSTÄDERNA I VÅMBSKLEVEN

Bild från Brandstorpsvägen mot forna Våmbsklevens anhalt. Till vänster huset med tidigare tjänstebostäder för ålderdomshemspersonal och till höger Marieberg alldeles vid SAJ-spåret - tidigare grindvaktsbostad.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100075)

 

Nu 1960-tal med upptagna spår och cykelbaneskylt uppsatt vid spåret nära Gunnar Karlsson-Klints hus - döpt till Marieberg vid tidigare friköp. Han kom från ett litet torp i Storekullen, nära SAJ-banan, där hans far Fritiof Karlsson bodde kvar. Gunnar bodde sedan infyttningen 1942 i den forna banvaktsstugan, då han köpte huset efter det första banvaktsparet 1904, August Sjöberg  (född 1868 - död 1925) och hans fru Anna (född 1869 och död 1943).  Hustrun Anna, bodde kvar i det friköpta huset som änka och fortsatte som grindvakt då hennes make dog 1925. 1939 flyttade hon möjligen tillfälligt till en son i Stockholm och sålde alltså huset 1942 och dog 1943.

 

Snett emot, i det röda huset t v, Sandtorp, bodde senare grindvaktsparet Gustav Lundgren och hans fru Astrid. Huset hade varit tjänstebostad för dem som arbetade på ett näraliggande ålderdomshem som var rivet redan 1934 när de flyttade dit. De kom närmast från Skövde och Carlsrovägen i en arbetarbostad uthyrd av Durox, där han jobbade. Familjen hade totalt 9 barn, även om alla inte bodde hemma samtidigt. I huset bodde också familjen Lundbäck i en av de två lägenheterna i huset. De hade också sammanlagt tio barn.

 

1939 tog Gustaf Lundgren och hans fru Astrid över efter Anna som grindvakter i samma veva som hon flyttade. Anna var ordinarie grindvakt och Gustaf "extra grindvakt", som det hette. Då hade de sonen Göte sedan 1932 och som flyttade hemifrån 1954 för att senare gifta sig med sin Ulla 1956, då de flyttade till Skultorp och bodde där i 40 år. Han har jobbat på Volvo i många år.

 

De hade en stor telefon inne i rummet och till den ringde stationerna i Skövde och Varnhem när tågen hade avgått därifrån. Två korta signaler och en lång var påringningen. Det gick att svara, men oftast visste de vilken station som ringde och hade tabeller för när tåget skulle angöra Våmbskleven och grindarna skulle vara stängda. Man kunde också ringa till närmaste banvakt och fråga om tåget passerat.

 

Efter att trafiksignaler med ljus hade införts i slutet på 1950-talet tog Astrid Lundgren över ansvaret för Broholm och deras grindar. Efter att Skövde hade ringt cyklade hon ner till Broholm och stängde grindarna efter tabell intill dess att SAJ slutade gå 1961. Trafiksignalerna gav ett obehagligt blinkande i Våmbskleven och blinkade rakt in i deras vardagsrum.

 

Göte Lundgren, sonen, minns 2012-11-21:

 

Att det under 1940 och 1950-talen var en populär tradion att tåget gick tidigt till julottan i Varnhems kyrka med massor av folk. Tåget var ett extra-insatt tåg som stannade i Varnhem. Kyrkbesökarna gick så den ordnade kyrkstigen ner till klosterkyrkan och tåget förde dem tillbaka till Skövde efter julottan.

 

1939 blev den häftig skogsbrand nära Våmbskleven efter ett loks gnistor som riskerade att ta med sig också husen. Det var en stor skogsbrand, men husen klarade sig.

 

När det var stora militärtransporter fick man ha två ånglok som hjälp uppför berget. Ett i fronten och ett som sköt på uppför. Det bakrsta loket vände så vid Skarsjön och återvände till Skövde.

 

EXTRA GRINDVAKT GUSTAV LUNDGREN OCH ATTENTATET I VÅMBSKLEVEN

 

 

 

Tidningsurklipp från 26/5 1952.

 

(Klippet från sonen Göte Lundgren, Skövde)


















































































GRINDVAKTSPARET LUNDGRENS I VÅMBSKLEVEN

(Ur tidningsartikel 15 maj 1961 - sista augusti samma år gick det sista tåget.)

Ur tidningsartikel september 1961 efter sista tåget.

(Bild från tidningsurklipp från Göte Lundgren, Skövde)

Paret Gustav och Astrid Lundgren 1964, Våmbskleven. Gustav Lundgren, 1899 - 25/6 1965. Från Daretorp, Rådene. Astrid Lundgren född 16/8 1904 - -flytttade 1966 efter makens död till Skövde och dog 1979.

 

Gustav arbetade under sitt arbetsliv på Gullhögen och senare på Durox, men pensionerades på grund av astma. Innan dess körde han ett tag mat från matsalen på P4 till Järnvägsmatsalen i stationshuset i Skövde med hjälp av en cykel med cykelkärra, 1957 - 1960. Han var också extra grindvakt på Skövde Axvalls järnväg i samverkan med sin fru som var ordinarie grindvakt.

(Bild och uppgifter från sonen Göte Lundgren, Skövde)

RÄLSEN TAS UPP I VÅMBSKLEVEN 1963

Spåren tas upp 10 maj 1963 vid Våmbsklevens hållplats med väntkuren vars skylt på taket idag finns på Skövde Stadsmuseum. En hörnsten till byggnaden kan ses ännu idag på platsen (2012). Väntkuren fanns på höger sida från Skövde räknat. Den bytte sida i o m att hållplatsen bytte namn från Brandstorps hållplats 1916-05-01. Foto K G Ljungkvist

(Bild från artikel i Skara Järnvägsblad)

 

Till sidans rubriker!

BRANDSTORPSKURVAN NER MOT VÅMBSKLEVENS HÅLLPLATS

SAJ-tåget ett stycke ifrån, men på väg in mot Brandstorps - senare Våmbsklevens - anhalt från Axvallshållet med Billingspasset i bakgrunden. Hela "Kleven" har en öppen landskapsbild som vi inte ser idag. 1870 års Varnhemsväg slingrar sig fram mot nästa överfart vid Stenberget. "Längst bort på Billingens belägna afrösningsjord", som Carl Eliasson, Brogården, Våmb, uttryckte sig om Stenberget 1875. Loket är nr 2, VARNHEM med den kombinerade post- och godsvagnen, två personvagnar och godsvagn. Bild före 1909, då lokets säljs. Kurvan och hållplatsen hade tidigt namn efter trakten Brandstorp, dvs "Brandstorspkurvan" och Brandstorps hållplats".

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103723)

<-- Till sidans rubriker!

VI NÄRMAR OSS STENBERGET

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild från sträckan fram mot Stenberget med gårdsöverfart. Loket är ett växellok från 1950-talet.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103705)




















LOKET NR 2 VARNHEM AV SPÅRET NÄRA STENBERGET

Inte alltid gick det som det skulle! Här har lok Nr 2 VARNHEM hamnat på sidan utanför spåret 2 km västerut Våmbskleven nära avtagsvägen till Svarvarebacken före 1909 (då det såldes), dvs även nära Stenberget och dess banvaktsstuga. Bärgningen ombesörjdes av Zackrisson i Skultorp. Omgivningen bekräftar bilden av att området vid tiden inte var särskilt skogbeväxt.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:  103725)

Gå till sidans topp!

Lok nr 1 SKÖFDE (1902) har här varit behjälplig i att få upp lok nr 2 VARNHEM (1903) ur sin prekära situation - ser ut som styrelsen inspekterar.                                                                                                                                                     

(Bild- rekonstruerad - Skövde Stadsmuseum -  bildnummer: 103726)

 

<-- Till sidans rubriker!

ELINSBERG OCH HERMANN ALFRED ANDERSSON WINDH, LOKPUTSARE VID SAJ

Så här charmig såg stugan Elinsberg ut ännu 1960.

Elinsbergs stuga före utbyggnad västerut med uppfordrande skylt vid utfart mot nya riksväg 49 (byggd 1958-1960). Lägg märke till kopian av huset som fågelbord! Ledningarna som följde spåret går att skymta mot träden i bakgrunden.

Skylten säger; "Passera ej banan då tåg höres eller synes komma". Den uppmaningen riktas till färdsel på den lilla skogsväg som svänger in till höger framför uppfarten till stugan, sedan norrut och som än idag passerar banvallen upp mot skogsmarken.

(Tack Gunborg Ferm, Ljungstorp för bilden 2013)


Lokputsarfamiljen vid Elinsberg;
Lokputsare    Hermann Alfred Andersson Wind, född i Skövde 1868 den 13/5 och död den 28/1 1924 - en tid var han kalkarbetare
Hustrun         Ellen Maria Eliasson, född i Wåmb 1877 den 1/6 och död 1955 15/9, 78 år,  på Persberg 1:4, pensionärshemmet i Våmb
Makarna gifte sig 1899 den 10/12

Hennes barn;
Dotter oäkta   Alma Kristina Eliasson, - Alma flyttar till Broddetorp 1914 - barnen födda som tvillingar 1897 den 16/2 i Wåmb
Son oäkta       Erik Gösta  - Erik flyttar till Hornborga och åter 1914 och ut till Sköfde 1916 - åter 1918 - han hade då varit tillf.
                     verkstadsarbetare och extra ordinarie lokeldare vid järnvägen innan han emigrerade till Amerika 1923

Gemensamma barn;
Dotter             Lilly Maria född i Wåmb 1900 den 20/5 - flyttar ut till Lerum1918
Son                 Sigfrid Ingemar Gösta född i Wåmb 1902 den 30/7 - flyttar ut till Häggum 1917 - ut och åter 1924 och gifter sig med
                     Hustru Anna Eleonora Frideberg Rehn den 8/12 1924 i september
Dotter             Göta Linnea född i Wåmb  1904 den 27/12 - flyttar ut 1923 - flyttar ut till Vara och Göteborg 1923
Son                Rune Waldemar född i Wåmb 1907 den 13/6 - flyttar ut till Våmb Skattegården 1930
Son                Bengt Ivar Alexander född 1910 den 31/1 - dör 1913 den 26/10
Son                Karl Gustaf Herman född i Wåmb 1912 den 27/11 - emigrerar till Amerika 1928
Son                Olla Emanuel född i Wåmb 1915 den 11/2  - flyttar ut till Segerstad 1929 och åter 1930
Dotter            Gulli Irene Viktoria född 1919 den 5/4

I det lilla huset bodde samtidigt som mest 2 makar med 7 barn hemma!
I mantalslängden 1941 kan man se att änkan bor kvar i makens dödsbo med sonen Rune Waldemar, fabriksarbetare - död 1971


HUSET IDAG 2013

Vackra dörrar och fönster sitter fortfarande i fasaden med grovtimrade väggar! Ett vackert litet hus en gång! Går inte att se spår efter brädfordring, utan rena stora stockar har alltid varit ytmaterialet, även om de varit rödfärgade.

(Foto Kent Friman, 2013, copyright)

<-- Till sidans rubriker!

BANVAKTSSTUGA 3 VID STENBERGET

Banvaktsstuga Nr 3 från Skövde med adressen Våmb 7 för SAJ's korsning med de båda här sammanförda vägarna över berget - "1870 års Varnhemsväg" och den "gamla Varnhemsvägen" (del av den äldsta Kungsvägen till Axvall och Skara). Ett stycke gick den "nya vägen" i den äldres spår, men T-korsningen dem emellan fick flyttas för en enda överfart, som också då blev mer vinkelrät mot spåret. Gården Stenberget ses skymta t h och var den gård som här fick lämna ifrån sig mark mot ersättning till SAJ-banan vid exproprieringen 1902-1904, bl a ett rejält stycke för denna banvaktsstuga. Banvaktsstugan kallades också för Stenberget efter avstyckningsfastigheten med adress Våmb 7. Järnvägsövergången hade grindar som säkerhetssystem. Foto Nils Ström Falköping

 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBEB03010)

 

Här samma stuga med bilden tagen från Varnhemsvägen som här korsade SAJ-banan. Lyktförsedda grindar var säkerhetssystemet här som sköttes av grindvakterna. Foto  Nils Ström, Falköping

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBEB03011)

TYPRITNINGAR FÖR BANVAKTSSTUGOR 1 - 4 SAJ

Typritning för banvaktsstuga Skövde Axvalls Järnväg godkänd av ordföranden Axel von Matern i februari 1903, ett år före banstart.


(Bild från Rasmus Axelsson, avfotograferad med hjälp en digitalkompaktkamera och Riksarkivets stativ i forskarsalen i Arninge 2007, som ett led i examensarbete i byggnadsvård
vid Högskolan på Gotland.)

 

 

 

 

 

 

Delförstoring av interiören.

Vid besök hos Gustav Karlssons sonson, Egon Karlsson i Skövde i dec 2012, överlämnades denna tavla till projektet. Tavlan har suttit i hemmet vid Kleven under Gruvesäter så länge Gustav levde och överfördes sedan vidare via sonen Knut Karlsson, banvakt i Våmb till hans son Egon Karlsson. Den är målad av en signatur A J 1938.

BANVAKTSSTUGAN VID STENBERGET, VÅMB

Banvakt SAJ Gustav Karlsson, Våmb Delförstoring Foto 1940-tal av Erland Ullberg, Åkerdal, Ljungstorp, tillhandahållet av Verna Andersson Ljungstorp Banvakt SAJ Gustav Karlsson, Våmb Delförstoring Foto 1940-tal av Erland Ullberg, Åkerdal, Ljungstorp, tillhandahållet av Verna Andersson Ljungstorp

Den förste banvakten Gustav Karlsson med familj.

 

Banvakt Gustav Karlsson var den förste av banvakterna i banvaktstugan vid Stenberget. Hans hustru Vilhelmina (Mina kallad) var grindvakt då han jobbade med att underhålla spåren. Han var arbetsledare för det arbetslag som byggde järnvägen 1903 på den här sträckan. Hans son kom sedan att från banvaktsstugan i Våmb vara den som ledde arbetet med att ta upp SAJ-spåren mellan Skövde station och Varnhem - Axvall 1963. Skövdetidningen 1963 kommenterade med: "Far byggde Skövde Axvalls järnväg - sonen river upp rälsen."

 

1945 flyttade familjen till Kleven (under Grufvesäter) nära Ännebäcken, Ljungstorp. Han förblev småbonde eller torpare.  De hade flera barn, bl a sonen Alvar, som troligen saknade tåget så mycket att han i stort sett varje dag cyklade ner till Stenberget. Han brukade sitta vid stenmuren ett stycke upp i backen på Varnhemsvägen. Ibland stod han med båda fingrarna i öronen kanske för att höra tåget i sitt inre. Han hade blivit skadad av mässlingen som liten. De övriga barnen var Fritz (som dog efter några månader), därutöver den äldste sonen som hette Karl, sedan kom Knut, som senare blev banvakt i banvatksstugan i Våmb 1944 - ett år före det att fadern flyttade från Stenberget med familjen, därefter Oskar och sedan Alvar. Flickorna hette Alma, Hedda, Hulda och Hildur - yngst var Elsa.

(Uppgiftslämnare förutom Verna Andersson - också sonsonen Egon Karlsson, Skövde)

 

(Delförstoring av foto med andra järnvägsarbetare; foto Erland Ullberg, Åkerdal, Ljungstorp - fotot från Verna Andersson, Ljungstorp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lokförare Karl Karlsson, Gustavs äldste son. Foto brodern Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från sonen till Knut, Egon Karlsson, Skövde 2013)

Knut Karlsson med brodern Oskar stående på dressinen vid Stenberget från Skövdehållet. Oskar var "vattenrallare" vid olika kraftsverksbyggen. Man ser Varnhemsvägen och Stenbergets torpbyggnad t v, samt en del av trädgården för banvaktsstugan. Copyright - Kent Friman

(Bild från sonen Egon Karlsson, Skövde)

 

 

 

 

 

 

 

 

Samma plats med Axvallatåget från Skövdehållet. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från sonen Egen Karlsson, Skövde)

GINDVAKT BERGGREN VID STENBERGET VÄNTAR PÅ TÅGET

Efterträdaren till Gustav Karlsson som grindvakt i Stenberget på Billingen var Gustav Sigfrid Berggren med familj - fru Anna och två medflyttade barn och deras äldsta dotter Margit Elisabeths son Rune - född 1934. Familjen flyttade in 1945. Här med fickuret i högsta hugg för att vänta in det annonserade tåget från Ljungstorpshållet, efter att ha talat med banvakten i Ljungstorp. 1950-tal.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B14649)

 

Gustav Bergren innehade tjänsten tills banan lades ner 1961. Då var han 74 år gammal. Dessförinnan, i augusti 1950, hade "en dag tåget stannat och två uniformsklädda män stigit av (officerare) och väckt uppseende på väg till Berggens med dödsbud; att deras son som var i det militära hade förolyckats, drunknat." Hållplatsen där de steg av, Billingens hpl, låg någon kilometer bort i riktning mot Varnhem, vid Skarsjön, där loken fylldes med vatten efter den tuffa klättringen uppför Billingen i SAJ's egen anläggning, efter att SAJ AB inköpt hela mossen med sjö.

 

Gustav var född 20/6 1887 och Anna 1/12 1892. De hade barnen Margit Elisabet 1914, Elsa Kristina 1915, Harry 1922 - senare busschaufför BTA, Linnea 1923, Astrid 1925, Erik 1927 och Tage 1929 - deras yngste son som dog alltså i en drunkningsolycka i augusti 1950 med bogserbåten Barbara, tillsammans med 9 st andra. Kapten och befälet lät båten köra från Styrsö i storm in mot Göteborg trots avrådan från kollegor och slog genast runt.

 

Billingens hpl, vid Skarsjön, tillkom säkert som ett svar påde petitioner med underskrifter som kom till SAJ's styrelse om en ytterligare hållplats på Billingen. Redan i Maj 1903 - innan banan var öppnad - fick styrelsen, enligt tidningsartikel 9 maj 1903 - se här!, en begäran med många underskrifter "om anordnande af hållplats på Billingen, där den gamla landsvägen stöter till den nuvarande s k nya vägen." Man torde ha menat just vid Stenberget, eftersom Branstorps hpl redan var planerad - där stöter de båda vägarna samman just innan järnvägsövergången, efter expropriation och ritningar. Tidigare stötte de samman en aning mer österut alldeles nära den ladugårdsbyggnad tillhörig Stenberget som försvann med den då gällande korsningen mellan de två vägarna.

 

Eftersom det var en besvärlig vägpassage av järnvägen, var det troligen svårt att tillfredsställa detta krav och en kompromiss kanske blev en hållplats någon km längre bort vid Skarsjön, där man senare också hade kommit att bygga en ny vattenpåfylling för loken. Den hållplatsen kom till 1916. Det fanns ett stort vurm för naturen vid den här tiden och Billingens natur var särskilt eftertraktad för utflykter och strapatser. En hållplats mellan Våmbskleven och Ljungstorp i "vildmarken" kunde på så sätt anordnas och den hamnade exakt 8 000 meter från stoppbocken vid Skövde Järnvägsstation (se tidtabell från 1925 nedan!)

 

Berggren kan konstatera att den här gången verkar allt gå bra!  När ångloken härskade på banan hände det ibland att en bil kanat ner i diket mot spåret, eller andra hinder. Då fick Gustav springa mot tågets anskomtsriktning och nypa fast speciellt "knallkrut" på rälsen, så att smällarna överröstade lokets alla ljud och stannade!

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145254:464)

Gå till sidans topp!

MAKARNA GUSTAV OCH ANNA BERGGREN 1956

Gustav Berggren född 20/6 1887 och Anna Berggren 1/12 1892. Fotografi från Studio Kay, Skövde 1956.

(Bild från dottersonen Ingemar Homberg, Skövde)

 

 

Till sidans topp!

1902-04 års exproprieringskarta för SAJ-banan vid Stenberget. Det svagt rosa är exproprieringsmark.  Våmbobäckens början - här Skarsjöbäcken - slingrar sig i det tänkta banområdet   och 1870 års Varnhemsväg är streckad. Man ser ocskå nysträckningen för den allra äldsta Varnhemsvägen genom Ljungstorp med siffran  6 (exproprierad för ny vägstump istället för den vid siffran 1 som stängdes av).

(Lantmäteriet Historiska kartor)

 

Följande kan noteras i samband med exproprieringskartan:

Stenberget behandlades som en självständig fastighet i dokumenten med beteckningen Våmb 7:20.

"Lägenheten" Stenberget var avsöndrad från Sveningsgården (med ett "n" = Sven - ingsgården)

"Ägaren" noterades till Karl Eliasson. Samma man som i ortsnamnsregistret konstateras "ha givet namnet 1863 - lantbrukaren Carl Eliasson, Våmb".

 

Av kartan kan man se att vid ena siffran 2, har man gjort uttag för en banvaktsstuga, mellan"1870 års Varnhemsväg" och den "gamla Varnhemsvägen" över Ljungstorp, vilken hade sin avtagsväg något mer mot Skövde till än den nu planerade järnvägsövergången, som på sätt blev gemensam för de båda vägarna. Den äldre vägkorsningen syns underliggande i kartan, så att området med nummer 2 blev en liten "ö" mellan "gamla" och "nya" Varnhemsvägen. På kartan ser man alltså att man bygger om 1870 års Varnhemsväg något för att få en rätare vinkel på överfarten, samt drar man om den "gamla" Varnhemsvägen så att den går ner över samma överfart. Vägstumpen vid 1. (tillsammans med ladugården) finns med som exproprierad i handlingarna och togs alltså bort. Man måste då ha låtit bygga en ny ladugård lite längre från spåret.

 

Ekonomisk karta 1960. Så här kan man säga att resultatet blev. Det som tillkommit är den 1960 just nydragna riksväg 49. De båda gamla Varnhemsvägarna syns här tydligt och hur de drogs över järnvägen. Banvaktsstugan är utmärkt med BV.                                                                               

(Lantmäteriet Historiska kartor)

<-- Till sidans rubriker!

HÅLLPLATS BILLINGEN MED VÄGÖVERFART

Olycka vid Skarsjö mellan rälsbuss och lastbil 1950-tal i korsningen med Varnhemsvägen. Då fanns ljussignaler för trafikreglering. Vägen korsade  SAJ-banan ungefär mitt på mossen längdledes utmed kanten på berget. Vägen fortsatte sedan mot Skövde uppåt i en liten sväng upp mot Skarsjöliden och sedan ner igen mot ny järnvägskorsning vid Stenberget.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103699)

 

Här förbereder man upplyft på spåret igen! Observera karbidlampan som arbetsbelysning. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

Sent på kvällen har man ännu inte fått undan trafikbilen som orsakade olyckan eller tågsetet! Såvitt man idag kommer ihåg, så skadades ingen allvarligt! Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

 

Gå till sidans rubriker!

VID STOREKULLEN

 

 

 

 

 

 

 

 

Rälsstöden bryts bort 12/5 1962, Billingen ovanför Vasen, nära Otteröna med nya vägen byggd 1954-55. BTA-buss passerar på nya riksväg 49.

(Bild från Skölds husarkiv, Broddetorp 2013)

Spårupptagning vid Vasen 1963 och den nya tidens "tåg", dvs buss, Billingens Trafik Aktiebolag (BTA), far förbi på den nybyggda vägen mot Skövde. Foto K G Ljungqvist

(Bild från artikel ur Skara Järnvägsblad - Tidning för Lungsbrunns Järnvägar, Nr 1 2002)

 

Till sidans topp!

Varnhemsvägen 1904 på väg ner från Billingens högsta passage vid Skarsjön mot Varnhem. Man med uniformsmössa, kanske en järnvägsarbetare? Foto Ludvig Ericson, Skövde

(Bild från vykort)

 

Ånglok i snö 1937 vid Storekullen, fotograferad från Varnhemsvägen. Järnvägsspåret på Skövde-Axvalls järnväg (SAJ) rensades från snö med en s.k. spårrensare.  Foto Nils Lann

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:27)

Gå till sidans rubriker!

VID VASEN

En vårvinterdag den 12/3 1950 med ånglok mot Skövde från Axvall. Röken hänger efter i träden. Kurvan är nära Vasen. Det lilla torpet utmed 1870 års Varnhemsväg som går alldeles nära och parallellt med SAJ-banan. En vinterdag som denna var vägen inte plogad, men järnvägen hölls ren av loken. Torpets ladugård som syns på bilden revs för vägbygget av riksväg 49 bara några år efter den här bilden är tagen i början av 1950-talet. Den nya vägen kom att gå just där ladugården ligger på bilden. Vasen är den första husförsedda fastigheten i Skara kommun efter att SAJ passerat gränsen från Skövde.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103693)

 

VASEN

Torpet Vasen friköptes  av de som bodde där den 26 augusti 1893  - Per August Persson och hans hustru Britta-Stina Persson och blev Storekullen 119.

Ur köpebrevet:

 

"Vi undertecknade upplåter och fösäljer här medelst, till Per August Persson och hans hustru Britta-Stina Persson från Vasen vår ägande afrösningjord eller betesmark om två (2) hektar, åttiofyra och femtonhundradels (84,15) ar, som nu på evärdelig tid afsöndras från vårt  ägande 9/176 dels mantal Storekullen i Skarke socken, Valle härad af Skraborgs län emot en öfverenskommen köpesumma stor nittio (90) kronor, hvilken är till fullo gulden och betald. Denna af oss försolda lägenhet innehållande en högländig mark eller backe, hvarpå köparens boningshus äro uppförda samt därintill varande mossmark.

 

Och som skillnadsgränsen å nämnda jordområde är i sydväst Segerstads skogsmarker och i väster och nordväst vid säljaren ägor, som skillnadsgräns vägen som är belägen allmänna landsvägen till köparens bostad, därjämte är landsvägen som gräns till linan eller rågången i öster, och söder intill Stenstorps skogar.

 

Köparen skall den förste mars hvarje år till ägaren af stamhemmanet som skattebidrag erlägga 50 öre samt villkoren i öfrigt enligt oss emellan upprättadt köpekontrakt af den 12 oktober 1891, hvadar vi afhänder oss och våra arfvingar berörde jordområde och tillägna detsamma bemälte Per August Persson samt hans hustru och deras arfvingar att genast tillträde sam evärdelig  äga och besitta. Och förbindande vi oss hemul efter lag. Till yttermera visso hafva vi uti nedanstående vittnens närvaro detta köpebrefv undertecknat, som skedde i Storekullen den 26 augusti 1893. Undertecknat Olaus Svensson med pennan i hand, och Inga Kristina Jonsson med pennan i hand (m.p.i.h)"

(Lantmäteriets Historiska Kartor)

Gå till sidans topp!

Här en av 1950-talets tidiga rälsbussar vid kurvan ut mot Storekullen, med utsikten över Varnhemsslätten i bakgrunden, där kyrktornet sticker upp.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer:  B14651)

<-- Till sidans rubriker!

SAGAN OM HJALMAR PÅ STOREKULLEN HÄR DÄR SAJ SVÄNGER IN FRÅN SKÖVDEVÄGEN

Hjalmar Holmberg med häst och vagn vid vägbygge - utbyggnad av bro vid Varnhemsvägen på Billingen nära Vasen på 1930-talet med SAJ-spåret till vänster i bilden. Spårsvängen in mot Ljungstorp har just påbörjats där den passerar Storekullen, där Hjalmar arrenderade en liten gård.

 

(Bild från Hjalmars dotterson Lennart via Ingemar Holmberg, Skövde 2013)

 

 

 

 

 

 

 

Här har kopparpannan kommit fram för kaffedrickande i det gröna 1933! Augusta och Hjalmar framför sitt arrendeställe på Storekullen med boningshuset i bakgrunden och med en skymt av ladugården.

 

(Bild från sonsonen Sten Holmberg,Skövde via Ingemar Holmberg, Skövde)

Hjalmar med häst och vagn som han använde när man grävde fram klosterruinen vid Varnhems kyrka. Där var många gravar med skelettdelar som transporterades till en gemensam grav vid nordöstra delen av kyrkogården. I detta arbete var även sönerna Oscar och Sven behjälpliga. Här troligen hemma vid arrendestället i Storekullen vid ladugården.

(Bild från sonsonen Sten Holmberg, via Ingemar Holmberg, Skövde)



Efter fruns död på 1930-talet flyttade Hjalmar till Skövde och skaffade sig ett helt nytt arbete som "bomvevare" eller järnvägskarl vid VGJ på 1940-talet. Han skötte då Vasaplan och Skaraborgsgatan från byggnaden på bilden!

 

Från en värld till en helt annan! Hjalmar Holmberg med sin bil, en skinande blank vinröd Hillman på 1950-talet - bilen troligen modell 1951. Från födelsen 1880 har han gjort en tidsresa in i den moderna världen och hade många år kvar till sin död 1965 vid 85 års ålder, nästan 30 år efter sin hustru Augusta. Här tycks det vara campingtur som gäller.



 

(Bild från Hjalmars dotterson Lennart via Ingemar Holmberg, Skövde 2013)

















<-- Till sidans rubriker!

 ROSENLUND OCH ULFSTORP VID LIDEN

Ovanför torpet Rosenlund (på skogsfskiftet Ulfsgården - Ulfstorp 2) på Nordbillingens sydsida med utsikt över Sydbillingen och början av slätten mot Varnhem. 1870 års Varnhemsväg går på sydsidan om torpet och den del av den finns kvar än idag, liksom huset. Nu går riksväg 49 på husets norra sida och tog med sig ladugården, som nu alltså är borta. Fotograferat några årtionden in på 1900-talet. Foto C. G. Rosenberg, Svenska Turistföreningen, Västergötland 5.

 

Här kom sedan Lundbergs bensinstation att byggas i början av 1960-talet  när riksvägen var klar. Torpet Ulfstorp 1, där Erik Lundberg bodde, snett emot Rosenlund, finns också ännu idag kvar.

ELLI HEMBERGS BILD AV SAMMA UTSIKT

Ellis tavla "Utsikt över Valle" är onekligen en bild från Signeliden just nedanför spåren för SAJ-banan med utsikt över dalgången ner mot Varnhem med Klosterkyrkans torn över nejden och en bit av vägen på Billingen i nerfart mot slätten. De båda torpen Rosenlund och Ulfstorp syns som siluetter med Varnhemsvägen som passerar mellan Rosenlund och berget.

Elli Hembergs tavlor har en särskild plats på Skövde Konstmuseum, som äger de flesta av dem.

(Bilden är publicerad med tillstånd från Konstnär Elli Hembergs Stiftelse som har BUS-rättigheterna till alla Ellis tavlor - genom Ulla Hemberg)

Rosenlund, en gammal bild från vykort med Varnhemsvägen sedd mot Skövde. Man kan förstå att även 1870 års "nya" väg tog stryk av vårfloderna. Varnhemsvägen gick innan den nya riksväg 49 bakom Rosenlund och inte som nu mellan Rosenlund och Ulfstorp.

(Bild från vykort -  Verna Andersson, Ljungstorp)


<-- Till sidans rubriker!

SPÅRET SVÄNGER IN MOT LJUNGSTORP VID LIDEN

I den här svaga kurvan in mot Nordbillingen lämnar SAJ sin parallellitet med 1870 års Vanhemsväg och tar sikte på Ljungstorps anhalt framöver. Torpet som skymtar ner t v är Ulfstorp snett emot Rosenlund - friköpt 1881. Ulfstorp har bebotts av Erik Lundberg, vilken tillsammans med sina söner senare drev Lundbergs bensinstation just vid den här platsen när riksväg 49 byggts i slutet av 1950-talet.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103696)

<-- Till sidans rubriker!

PROSTPARET HEMBERG I SKÖVDE BYGGER SIGNELIDEN LJUNGSTORP 1912

Första sidan i familjen Hembergs journal och gästbok för Signeliden Ljungstorp, Varnhem, med akvarell av huset av Signe Hemberg, som också i mångt och mycket stod för ritningarna för sommarhuset i Ljungstorp.  Inflyttning 1912!

 

(Gästboken tillika Familjejournal överlämnad till Arne Sträng, Ljungstorp - med tillstånd publiceras delar av dagboken på denna hemsida. Arne Sträng har för avsikt att sedan överlämna dagboken till rätt institution för framtida förvaring.)

 

För att läsa hela familjejournalen i klartext - se här!                                            Särskild sida om prostparet och hela deras familj - klicka här!                                                                                                                              

Prosten Hemberg på spåret nedanför familjen Hembergs sommarhus Signelid i Ljungstorp. Svart-vitt foto av en färgglad akvarell av Signe Hemberg 1912. Originalet förvaras troligen på Skövde Stadsmuseum, eftersom dottern Elli Hemberg donerade flertalet av sin mors tavlor dit.

(Bild med publiceringstillstånd av Birgitta Rudberg - ur boken Småstadsliv, 1994)
 

FORTS! EN ENKEL RESA 2 - klicka här!