Del I Sid 5. SAJ's trafikstart & utfart från stationen till Vasaplan

Till sidans botten!

Tillbaka till startsidan!

Till nästa sida!

Tillbaka till föregående sida!

 

Du hittar ett snabb-bildspel för bilderna på denna sida med kortinfo längre ner på sidan. Kilcka Här!
Läs annars gärna texterna mellan och under bilderna genom att scrolla dig ner på sidan! Klicka på bilderna!

SAJ's bangård och spårområde i Skövde

Spårplanen från 1952 visar SAJ-banans spårläggning 1904 enligt följande: 1.= SAJ:s genomgående spår mot Axvall; 2.= Västra stambanan (här med två spår fr o m 1955); 3.= Plankorsning vid Vasaplan; 4.= Vasaplan; 5. Slut på SAJ bangård; 6.= SAJ:s lokstall för två lok; 7.= vändskiva om 10,5 meter; 8.= vattenkastare för lok; 9.= Slut på SAJ:s omlastningsområde; 10. =Omlastningskran & omlastningsbyggnad; 11. SAJ's Godsmagasin (GM); 12:= början av SAJ:s bangårdsområde; 13.= SAJ frilastspårområde; 14.= SAJ-bron över Kungsgatan.


(Bild efter tillstånd från boken "Karlsborgsbanan och Järnvägen i Skövde"; Frank Stenvalls förlag; Svante Forsaeus 2007)


Bygget av SAJ pågick in det sista före premiärturen från Skövde station och den nya angörningskajen. Nu hade man möjligheter till att trafikera med två tåg med lok och personvagnar och gods- och postvagn, som tog sig an sträckan Skövde - Axvall med en hastighet av max 20 km i timman det första året. Det ändrades sedan till 35 km/tim. Redan från start insåg man att det var svårt att ta sig upp för berget från Skövdesidan utan besvärande uppehåll i nedskärningen i Våmb för att fylla på vatten som inte i tid rann till i den uträckning man behövde. Detta löstes senare genom att man köpte in den mosse med Skarsjön, som låg just efter den också senare inrättade hållplatsen Billingen uppe på berget. På så sätt fick man tillgång till obegränsat med vatten.

 

Kostnaden för hela järnvägen inklusive rullande materiel var kostnadsberäknad till 778 000 kronor. När det nu hela var klart kunde man konstatera att man överskridit kostnadsramarna. Den slutliga kostnaden blev 937 277 kronor. Bättre start hade man kunnat få.
 
För denna summa hade man nu ett 21 kilometer långt huvudspår med spårvidden 891 mm. Sidospårens längd uppgick till 3 kilometer. Rälsen var av stål och vägde 17,5 kilo per meter. Största lutning uppgick till 16,7 ‰ och minsta kurvradie var 250 meter.
 
Trafiken blev från början betydligt livligare än man hade räknat med. Detta medförde att man ganska snabbt fick brist på rullande materiel.
 
Nu var ju pengar ett problem men det löstes så att Skövde stad köpte in mer rullande materiel varefter detta hyrdes ut till SAJ mot årlig avgift på 10 000 kronor under 15 år.
 
1907 fick man härigenom ytterligare ett tanklok. Det vartillverkat av Nydqvist & Holm i Trollhättan och hade axelföljden 1C1. Loket numrerades som nummer 3 och fick namnet "SKÖFDE". Det var tillverkat av Nydqvist & Holm i Trollhättan och hade axelföljden 1C1. Lok nummer 1 som hittills hade haft namnet "SKÖFDE" namnändrades och fick ett nytt namn "AXVALL". 
 
1909 såldes lok nummer 2 "VARNHEM" till LSSJ där det som lok nummer 7 kom att trafikera sträckan Skara - Timmersdala.
Som ersättning för lok nummer 2 skaffades 1910 ytterligare ett nytt lok. Detta lok var identiskt med lok nummer 3 och numrerades vid SAJ som lok nummer 4. Loket fick överta det sålda lok nummer 2:s namn "VARNHEM".
 
För service och underhåll av ångloken byggdes i Skövde, bangårdens södra ände, ett så kallat rundstall med två platser. Framför stallet placerades en vändskiva på 5 meter. Den byttes 1913 till en större med diametern 10,5 meter. Utanför stallet fanns även ett stenkolsförråd och vattenkastare för lok.
 
I Axvall, bangårdens östra ände, byggde SAJ 1904 ett parallellstall med ett spår och en 5,8 meter vändskiva framför.
Stall, bangårdar och övriga byggnader är numera borta både i Skövde och Axvall.
 
Vid trafikstarten bestod den rullande materielen av 2 tanklok, en tvåaxlig personvagn, 2 personboggivagnar samt en tvåaxlig kombinerad postvagn. För godstrafiken hade man köpt 30 tvåaxliga godsvagnar.

 
 
(Text hämtad från Rolf Sten; www.historiskt.nu))
 

 

Ny kalkvagn för SAJ-trafik från Waggonfabriken. Lägg märke till smalspårsuppställning mellan normalspårskenor. Gullhögen anlade trespårsskena på SAJ-spåret 1919-07-02 och behövde då inte längre SAJ's tjänster och smalspårsvagnar. 1950 lade man ner kalbrytningen.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103697)

SAJ-kajen i Skövde ("Axvalls-kajen") - här stiger vi på tåget mot Axvall

Första tåget från Skövde 31/3 1904 med loket SKÖFDE, SAJ Nr 1. Fotograf: Ludvig Ericson

 

Troligtvis styrelsen m fl inblandade som närvarar. Kanske majoren Eric Uggla längst bak i gruppen!
     

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103733)

En bild från samma år med lok Nr 2, VARNHEM, för avfärd till Axvall från "Axvalls-kajen" Skövde station. Nu hade järnräckena utmed kajen också kommit på plats för att avskärma från stambanans trafik.                          

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103711)

1913, Lok Nr 4, VARNHEM, med sommarvagn (2:a vagn från loket), på väg att starta från Skövde. Loket var ett av de två lok som köptes in av Skövde stad 1909 och hyrdes ut till SAJ.

Lok Nr 2, VARNHEM, som såldes till LSSJ som deras lok Nr 7, fick ge namnet till det nya loket.
    

(Bild Skövde Stadsmuseum) - bildnummer: 103724)

1940 Nr 50 LSSJ i Skövde. Tidigare Lok nr 4 VARNHEM sålt 1935 till LSSJ.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B14657)

Rälsbuss på SAj-kajen 1950-talet. Ett inte helt fräscht Järnvägsho- tell t v.                        

(Bild Skövde Stadsmuseum)

SAJ-kajen 1960-talet innan spåret togs upp.  
      

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103690)

Enligt arkivtext det första tåget från Skövde på SAJ-banan den 31/3 1904. Skulle kunna vara Överste Axel von Matern som poserar med käpp - för dagen civilklädd!
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103732)

1910, LSSJ lok nr 7. Loket tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg och hade då nr 2 och lokets namn var "Varnhem". Köptes 1909 av LSSJ. Meningen var att det skulle användas på linjen Skara-Timmersdala. Loket är tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad 1903 med tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ 47.
Personal: Lokförare Carl Källström och lokeldare Ivar Pettersson.

 

(Bild & text Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B14656)

SAJ-kajen 1925 efter elektrifieringen av stambanan (syns knappast i bild).

(Bild från del av Vykort)

SAJ-kajen Skövde 1940. Loket på bilden är LSSJ nummer 50. Loket tillverkades av NOHAB och levererades till SAJ 1910 där det fick nummer 4 och namnet "VARNHEM". När LSSJ köpte SAJ 1935 numrerades loket om till nummer 50. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S18p 3085. Loket skrotades 1955.                          


(Bild Skövde Stadsmuseum)

Byggandet av dubbelspår Västra stambanan 1955  - bygget på Pentaporten på SAj-sidan mot stationen.                  

 

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Slutet av 1960-talet och spåren håller på att försvinna för SAJ-angöringen. Här framför en öde flickskola på Skolgatan 2 och med slitet Järnvägshotell.

(Bild Skövde Stadsmuseum)

SAJ tidtabell 1931 SAJ tidtabell 1931

Man kan se att hållplatsen på berget hette Billingen (Skarsjö) - 3 min efter Våmbskleven.
8 januari 1992 publicerade Rolf Ahlrik detta i Skövde Nyheter har jag funnit i mitt arkiv/Claes Funck

SAJ's angöring till stationen 1930-tal. Stoppbock framför toalettbyggnaden mitt i bild anger  början och slut på SAJ-spåret.
 

(Bild (delförstoring) Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100007)

Skövde i juli 1961 någon månad före nedläggning. Foto Gösta Björe

(Bild från en artikel ur någon skrift, Skölds husarkiv, Broddetorp)

 

 

 

 

 

 

Början och slutet. Geografiskt inträffar dessa i Skövde på Axvallskajen med exakt 57 år och 6 månader emellan.

 

Banan föds 1904-03-31 som SAJ - Skövde Axvalls Jernvägsaktiebolag, köps 1935 upp av den i starten bittra konkurrenten Lidköpings-Skara-Stenstorps Järnvägsaktie-bolag, men som redan då i sin tur hade inkorporerats i VGJ, Västergötland Göteborgs Järnvägsaktiebolag och 1948 tar SJ över trafiken som beslutas läggas ner 1958 och sista tåget går 31 augusti 1961.

 

(Bild från artikel i Ny Tid ur Olssons samlingar, Motorvagnsklubben, Falköping)

SAJ-anslutningen Skövde med tåg som här stannat under den infoskylt som finns på bilder fram till 1920-talet strax innan stoppbocken för SAJ. Skylten ser ordentligt väder- och sotbiten ut. Så runt 1910 verkar troligt.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103709)

Vi lämnar SAJ-kajen och passerar omedelbart SAJ-bron över Kungsgatans förlängning söderut

Järnvägsundergången utbyggd med ytterligare en brodel för SAJ och har på så sätt kommit närmare trappan till Mörkegatan och det blivande Järnvägshotellets gavel. Skolbarnens resa till Axvall maj 1904, bara några månader efter färdigställandet , i sommarvagnar med loket VARNHEM.

 

Mekaniska Verkstadens flotta kontorshus bygt ca 1890 syns med sin gavel mot järnvägen alldeles t h.

 

SAJ:s frilastspår med stoppbock just nyanlagd (arbetet med stoppbock slutförs på bilden) och växtligheten bortröjd för bygget – Vattenkuranstaltens byggnader har rivits och Skövde Mekaniska Verkstads kontor skymtar till höger.

 

Bilden tagen av fotograf Ludvig Ericson från hans bostad i hörnet av Trädgårdsgatans förlängning mot Skolgatan - Kungsgatan.

 

"Jungfrukällan" med inkragning i slänten vid stolpen där Vattenkurens "jungfrur" ett tiotal år innan hade hämtat vatten till anstaltens inhysingar i staden. Vatten som naturligt borde trängt ut i vallen efter att undergången grävts ned i det sanka område som alltid funnits här och österut - se gärna kartor från 1770-talet (under Punkt P.)!
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103714)

1930-talets bild av SAJ's utfart från Skövde station, SAJ-kajen (Axvallskajen som den egentligen kallades) och över undergången (nu Pentaporten) på SAJ's egen brodel. Man kan också se att SAJ's frilastområde har inhägnats och att ett par "stigar/vägar" anlagts fram till frilastspåret, liksom att en allé är planterad mot Kungsgatans förlängning. Vattenkuranstalten togs av den bangård man ser på bilden. Bussplanen har etablerats norr om stationshuset framför resterna av Norra Järnvägsparken och bakom den Skövde Hotell och ytterligare in mot staden; Hotell Billingen. Man ser också den äldsta vägen mot Varnhem ringla iväg (idag Södra Bergsvägen) upp mot Brandstorp och Billingen, korsande SAJ i svängen vid Gullhögen för att ta sig rätt över det område som idag är en stor grop. Se fler bilder på www.vykort.panatet.se!

(Bild från www.vykort.panatet.se)

Militärmarsch 1930 under "Pentaporten" med fortfarande välhållet Järnvägshotell med trädgård och liten balkong. SAJ:s stoppbock för sitt lastspår har blivit sittplats t h och SAJ-delen av överfarten (bron) har gett plats för åskådare.                                                                                                                   

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104561)

Ett 30-tal år senare såg samma plats ut så här från Järnvägshotellets söderfönster. Man kan se att stoppbocken för frilastspåret finns kvar i gräset - troligen inte rälsen. Den gamla flickskolans byggnad i hörnet Skolgatan 2 har sett SAJ födas och dö framför sin fasad och att Verkstaden förvandlats till storindustri som Volvo Skövdeverken med nya stora byggnader utmed stambanan.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103689)

Med blicken istället vänd mot öster hade denna syn varit en vardagsbild.

(Bild från Mats Granbäck, via facebook)

Ett hus mitt emot SAJ's frilastkaj

Lokförare C W Dahlins hus Lokförare C W Dahlins hus

 

Ur bebyggelseregistret: 
 

Byggnadsår 1880, arkitekt trol. Lars Kellman, byggherre lokförare CW Dahlin. Hyreshus med ursprungligen fyra trerumslägenheter. Några nybyggnadsritningar har ej påträffats, men arkitekt Lars Kellman signerade en bevarad tomtkarta och det är därför troligt att han är upphovsman även till husets utformning. Detta skulle i så fall vara ett av hans första uppdrag som arkitekt. Det är därför glädjande att såväl den välproportionerade arkitekturen som detaljarbetet i putsbehandlingen liksom färgsättningen i ockra med rödbruna fönster är mycket väl bevarad. Huset har ett mycket stort kulturhistoriskt värde på grund av sin ålder och sin väl bevarade exteriör.- 2007:Fasaderna har fått en ljusare gul färg.

 

Arkitekt Lars Kelllman, Skövdes första stora arkitekt - se artikel i Skövde Hembygdskrets "Billingsbygden 2008" med artikelförfattare Lars Johan Ekelöf  - digitaliserad av  "Föreningen Skövdebor, Stockholm" och kan ses här i två delar - klicka länken:   http://skovdebor.se/Artiklar/Kellman/Kellman.html

VI PASSERAR STADSPLANEHÖRN MED SKOLGATAN OCH FLICKSKOLAN SOM TRÄNGS MED SAJ- SPÅR

Flickskolan 1902. Foto Ludvig Ericson - se fler bilder från området på www.vykort.panatet.se!

Framför Flickskolan, Skolgatan 2, passerar SAJ's spår från SAJ's bangårdsområde och genomgångsspåret mot Axvall i riktning mot stationen.  Växel för frilastspåret ligger precis i hörnet av Skolgatan. Bortom Flickskolan ligger lokförare  C W Dahlins hus byggt 1880.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

1922. Från en punkt lite längre söderut ser man, förutom Flickskolan - nu "Sköfde läroverk för flickor" - (Skolgatan 2), också Skolgatan 6 (längst bort ) och Skolgatan 4 från spårområdet med SAJ's genomgångsspår mot Axvall närmast betraktaren i bilden - det inre spåret gick från SAJ's bangård i söder ihop med genomgångsspåret  mot Axvall vid Kungsgatebron, efter växlen för frilastspåret mitt emot Skolgatan 2.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

Postmästare Gyllenrams Villa Skolgatan 6. Just byggd 1882. Skolgatan är inte ens färdiggjord.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100880)

Tre hus nära SAJ's angöring i Skövde - utmed Skolgatan

Skolgatan 6 i dag

(Tidigare; Postmästare Gyllenrams Villa/ Borgmäst. Ekmans villa & Pensionat Borgmästargården)


Ur bebyggelseregistret
SKÖVDE JUPITER 9 - husnr 2, Skolgatan 6; 1882, arkitekt okänd, byggherre förre postmästare Oscar Fredrik Gyllenram. Huset är det enda i kvarteret som byggdes med endast en bostad och i utpräglad villastil med fyra likvärdigt dekorerade fasader. Byggnaden uppfördes innan kvarteren söder om läroverket hade etablerats som en villastad, några år senare hade kanske Gyllenram i stället valt att uppföra denna tiorumsvilla i den mer fashionabla omgivningen vid Drottninggatan. Den exteriört välbevarade villan är ett av stadens bättre av relativt få exempel på det sena 1800-talets omsorgsfulla och detaljrika panelarkitektur. Grupperingen av byggnadsvolymer och olika takformer gör att villan ter sig helt annorlunda beroende på från vilket väderstreck den betraktas. Tidens samtidigt stränga krav på regelbundenhet i arkitekturen resulterade i flera blindfönster, till exempel mot Prinsgatan. Det plåttäckta tornet, en av samtidens populära utsmyckningsdetaljer med inspiration från den franska renässansarkitekturen, var ursprungligen krönt av ett järnräcke. Ett sådant pryder alltjämt balkongen ovanpå burspråket. Huset innehöll från 1930- till 60-talet Pensionat Borgmästaregården, så benämnt efter borgmästare Claës Rudolf Ekman, som länge hade ägt villan. Efter att under en period ha inrymt kurslokaler, byggdes huset åter om till bostäder 1982.Gyllenrams villa eller Borgmästaregården som denna byggnad ofta kallas har ett mycket stort kulturhistoriskt värde som exempel på det sena 1800-talets franskinspirerade villaarkitektur och den rika panelarkitektur som
förkommer ganska sparsamt i Skövde.- 2007:Fasadernas panel har målats gula, listverken grå och fönstren bruna.

 Lokomotiveldare August Bergs hus


Ur bebyggelseregistret:
Kvarteret Jupiter, Skolgatan 4; Byggnadsår 1884, arkitekt trol.
Lars Kellman, byggherre lokomotiveldaren August Berg. I likhet med den f d tomten nr 4 finns här endast en nybyggnadskarta signerad av Kellman bevarad, men en sådan hörde till de handlingar som arkitekten upprättade och som skulle ingivas till byggnadsnämnden vid byggnadslovsansökan Denna byggnad har också drag som påminner om Kellmans arkitektur. Huset är oförändrat och mycket representativt för 1880-talets uppfattning om hur "en prydlig facade" skulle se ut. Notera övervåningens varierade och välbevarade putsdekor, samt det ursprungliga entrépartiet. Huset har ett mycket stort kulturhistorisk värde på grund av sina klassiskt uppbyggda, rikt dekorerade och väl bevarade fasader.-2007: Inga synliga förändringar exteriört.

 Skolgatan 2 idag (Flickskolan)
 

Ur bebyggelseregistret:
Kvarteret Jupiter, Skolgatan 2; Byggnadsår 1880, arkitekt okänd, byggherre Flickskolan i Sköfde Byggnads AB. År 1875 anordnades en flickskola, som dock snart led brist på lämpliga lokaler. På privat initiativ bildades därför ett bolag, som med bidrag från staden uppförde detta hus, inrymmande åtta lärosalar och lärarinnebostäder. Trästommen är klädd med en omväxlande liggande och ståendepanel, där pilastrar och listverk imiterar samtida stenhusarkitektur. Tidens krav på symmetri visar sig i flera blindfönster i fasaderna. Huset är ombyggt invändigt men välbevarat exteriört. Flickskolans gamla byggnad har ett mycket stort kulturhistoriskt värde dels på grund av sin roll i stadens historia och dels på grund av väl bevarade exteriör.- 2007: De tidigare rosa fasaderna är nu målade i en gulgrå kulör och fönstersnickerierna har fått en rödbrun färg. Den tidigare vita ytterdörren har målats brun.

Klass 8 - den högsta klassen i flickskolan i Skövde - på vandring  upp mot Billingen 1913 med vandringskjolar och hattar.
 

(Bild med publiceringstillstånd av Birgitta Rudberg - ur boken Småstadsliv, 1994)

Vid samma SAJ-växel vid Skolgatan 2 (Flickskolan) på 1960-talet och rester av spåren finns ännu kvar. Grönvalls och Rådman Petterssons hus bortom Järnvägshotellet har fått ge plats åt ny Postbyggnad i tegel.

 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103686)

Epoken SAJ är slut och den gamla slipersen ligger upptagen framför väkomsskylten till Skövde och fönstren i flickskolan gapar tomma.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101221)

Verkstad och lokstall passeras mitt emot Flickskolan, Skolgatan 2

 

 

 

 

 

På motsatta sidan av Skolgatans början fanns Sköfde Mekaniska Verkstad. Här med ett rykande lok som passerar framför Verkstaden och Skolgatan 4 med lokomotiveldaren August Bergs ståtliga hus.

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Ett tiotal år senare (efter 1925 och elektrifieringen) ser platsen ut så här. Då har Aktiebolaget Pentaverken tagit över fabriksbyggnaden. "PENTA"

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

 

 

Det finns få bilder av lokstallet. Förstoring av detalj på annat foto ger en oskarp bild av lokstallet från öster med Skolgatan 4 och 2 i bakgrunden. Se också avsnittet om Lokstallet i Skövde - klicka här!

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Passage av ännu ett stadsplanehörn Borgmästargatan/ Prinsgatan där SAJ's södra bangård börjar mitt emot det nästan samtidigt uppförda Kungliga Livregementets husarsers kaserner och byggnader - inflyttning 1905.

1910. SAJ's godsmagasin på den norra bangårdsdelen med kasernerna i bakgrunden. Prinsgatans avslutningsallé ner mot Borgmästargatan. Fotot taget från Skolgatan 8 och man ser del av Eric Ugglas plats (överexponerat ljus) och Villagatans hörn med mycket liten del av Hedenstiernas Villa längst t h.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104512)

Ur KPM 2011; "Det gamla K3, Livregementets husarer, nuvarande T2, omfattar norra delen av garnisonen. 1905 byggdes den långsträckta husarkasernen i putsat tegel som omfattade två manskaps- kaserner sammanbyggda med kanslihuset. Vidare uppfördes fem stallbyggnader, ridhus, exercishus, matsal och badhus i väster samt sjukstall och skosmedja i norr. På den grusade kaserngården planterades trädrader. 

 

Fem år senare byggdes bl.a. en manskaps- och underofficersmäss, och på 1940-talet sjukhus och expeditionsbyggnad. Kavalleriet avvecklades slutgiltigt 1961 och stallarna fick fungera som garage och förråd. I öster revs byggnader när Volvo tog över delar av området. År 1984 flyttade K3 till Karlsborg, och regementsområdet togs över av T2. På senare år har byggnadsbeståndet delvis förnyats och kompletterats. Det har fortfarande en helhet av regementsområde med rötter i tidigt 1900-tal, dominerat av stora byggnader som oavsett ålder oftast har putsfasad i djupt gul kulör. En del ursprungliga byggnader är for farande välbevarade eller relativt lite förändrade. Framför allt gäller det den långsträckta kasernbyggnaden med karaktäristiskt portvalv och huvudfasad, exercishuset och tre av stallen. Välbevarade är även sjukhuset och expeditionsbyggnaden från 1940-talet i öster. Mässen och kulsprutestallet från 1910-talet är däremot starkt förändrade. Vid husartorpet som flyttats dit från Fägre socken finns bland annat en gravplats med minnesstenar över tävlingshästar med anknytning till K3. Både på gamla K3 och på P4 finns flera minnesstenar, t.ex. över de gamla regementena."

 

("Underlag till kulturmiljöprogram för Skövde stad. Del 2. Kulturmiljöer och byggnadsobjekt, 2011" - pdf-fil Nr 2)

1905-10. Bakom och t v om fäktande beväringar kan man se del av SAJ:s bangårdsområde med byggnad för omlastning (t v) beläget snett emot Skövde Mekaniska verkstad och Skövde stations lokstall ovanför beväringarna t h tillsammans med delar av den Mekaniska Verkstaden. En del av SAJ:s rullande materiel i bakgrunden på fäktningsbilden, liksom godsmagasinet i norra delen av SAJ's bangård (mitt i bilden med öppen dörr), där en vagn just körs. Beväringarna kommer från det just hitflyttade Lifregementets Husarer (1905). I bakgrunden ser man bland annat  Skolgatan 2 & 4 samt gaveln på det blivande Järnvägshotellet (1913).

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A69094)

Mitt för nästa stadsplanehörn med Borgmästaregatan/ Prinsgatan börjar SAJ's bangårds södra del. Man kan följa spåret bort mot Skolgatan vars byggnader kan ses. Här ligger en växel för de spår som går upp igenom SAJ's norra bandgård, ett via godsmagasinet. Söderut är växel för spår mot vändskiva och lokstall. Villa från 1894 samt Villa Zettergren (1897) utmed Borgmästaregatan. Genomgångsspåret mot Axvall något upphöjt i mitten av spåren.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

De två villorna på bilden vid infarten till SAJ's södra bangårdsdel

 Borgmästaregatan/ Drottninggatan 11 idag
 

Ur bebyggelseregistret
Kvarteret Pollux 4 hus nr 1; Borgmästaregatan/Drottninggatan 11 (Villan till vänster på bilden ovan); Byggnadsår 1894. Gamla tomt 148. Huset hade ursprungligen valmade gavelspetsar och sadeltäckt frontespis, till synes tegelfasader med ljusa, putsade fönsteromfattningar och hörnkedjor och" banddekor". 1915 innehöll huset i BV:5 rum och kök och tambur, 1 tr: 4 rum, jungfrukammare och badrum.1990 Nya "fönsterluckor". Ritsade spår i sockeln. I stort sett inget kvar av 1800-talsutseendet.

Borgmästaregatan/ Prinsgatan 12 idag
 

Ur bebyggelseregistret:
Kvarteret Pollux 3 hus 1; Borgmästaregatan/Prinsgatan 12 (Villan till höger på bilden); Byggnadsår 1897, arkitekt okänd, byggherre Karl Fritz Alfred Zettergren. Slätputsad villa med förhållandevis återhållsam dekor i form av våningsband och profilerade fönsteromfattningar. Exteriört har förhållandevis små förändringar skett sedan byggnadstiden, en glasveranda försvann dock 1965. Flera inre ombyggnader har genomförts till följd av att villan en tid nyttjats som läkarmottagning och förskola. Nytt trästaket, gräs, träd och plattsatta gångar. Nybyggt garage.-2006: Inga synliga förändringar exteriört.

SAJ' södra bangårdsdel mitt för byggmästare Petterssons hus, Drottninggatan 13

Villorna på Drottningatan mitt emot SAJ's södra bangårdsdel står redo att möta bangårdektivitet med vattenpåfyllning, lokstall och stenkolshantering.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103704)

SAJ-bangårdens södra del efter avsmalningen med Vasastadens nybyggda villor i bakgrunden – från vänster syns Drottninggatan 18 under byggnation 1904, ännu saknas balkongräcken fönster och dörrar. Därefter t h är Drottninggatan 16 och nästa är Drottninggatan 14 eller Borgmästargatan 5. Omlastningsskjulet med kran skuggar bangården. T h Drottninggatan 13, Kv Capella. Här går spåren ner mot vändskiva och lokstall. Genomgångsspåret närmast i bild.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum)

De fyra villorna på bilden som inramade SAJ's södra bangård åt väster

 Drottninggatan 18 idag
 

Ur bebyggelseregistret:
Kvarteret Orion 3; Drottninggatan 18; Byggnadsår 1904, osign. ritn, byggherre Byggnads AB Sköfde. Ritningarna är sannolikt upprättade av arkitekt
Lars Kellman, som även ritade Orion 4 för samme byggherre. Villan innehåller 7 à 8 rum och är en utpräglad jugendbyggnad med karakteristiska fönsterformer, varav ett rikt arbetat med basade karmar och spröjsar. Märk även det komplicerade arrangemanget av olika takfall. Spritputsade fasader med släta omfattningar och listverk samt balkong med smide är andra tidstypiska detaljer.-2006: Inga synliga förändringar exteriört.

 

 

 

Drottningatan 18 ur foto- graf Claes Funck's per- spektiv 1963.

Foto Cleas Funck, copyright
Skövde Stadsmuseum

Drottninggatan 16 idag
 

Ur bebyggelseregistret:
Kvarteret Orion 2; Drottninggatan 16; Byggnadsår 1902, arkitekt Ernst Wahlander, "efter skiss af arkitekterna Ullrich & Hallquisth", byggherre Fredrik Ingemarsson. Det förefaller troligt att stockholmsarkitekterna var de verkliga upphovsmännen till denna tiorums-villa. Planlösningen var mycket avancerad med alla funktioner noga åtskilda. Kök och serverings-rum låg i källaren, sällskapsrum i bottenplanet och sov- och gästrum i vindsvåningen. Ett av stadens tidigaste exempel på jugendinfluerad arkitektur, men med inslag av fransk renässans. Spritputsade fasader med rusticerade hörnkedjor, omfattningar och listverk, allt välbevarat frånsett södra fasaden, där flera ändringar skett. Gårdsmiljö: Gräs, buskar, träd. Smidesstaket mot gatan.

 "Drottninggatan 14"/ Borgmästaregatan 5 idag
 

Ur bebyggelseregistret;
Kvarteret Orion 1; Borgmästaregatan 5/(Drottninggatan); Byggnadsår 1899-1900, arkitekt Frans Adolf Wahlström, byggherre kommissionslantmätare Hilmer Oskar Lundin. Orion 1 är en av två villor som uppfördes av Lundin i Villastaden på 1890-talet. Villans mycket rika putsornamentik i nyrenässans hör mera till 1880-talets arkitektur än till sekelskiftets. Fasaderna med rusticerade hörnkedjor, profilerade våningsband och konsolburna taklister är dock mycket välbevarade sedan byggnadstiden, låt vara att kontrasterna fasadytorna och listverken ursprungligen inte var fullt så stark. Gårdsmiljö: Trådstaket. Hamlade träd mot gatorna. Gräsmattor.-2006: Inglasad terrass mot Drottninggatan.

Drottningatan 13 idag
 

Ur bebyggelseregistret:
Kvarteret Capella 1. Drottninggatan 13; Byggnadsår 1901-02, arkitekt Frans Adolf Wahlström, byggherre byggmästare P. J. Pettersson. Efter flera decennier som verksam byggmästare i Skövde uppförde Pettersson denna sjurumsvilla för egen del i Villastaden. Huset ger idag ett något stympat intryck sedan huven över tornet togs bort 1945. För övrigt i huvudsak välbevarade tegelfasader, prydda med listverk av sten och mönstermurat formtegel. Bruna fönstersnickerier och falsat plåttak. Huset är IOGT-lokal sedan 1964. -
2006: Inga synliga förändringar exteriört.

Drottningatan 13, kvarteret Capella "Villa Capella" alldeles nybyggt 1902 med SAJ-bygget knappt påbörjat i bakgrunden. Här har entrepenören på papperet för SAJ-banans bygge rest sin egen villa. Byggmästare P. J. Petterssons "residens". Var under senare och kort tid också Volvoledningens representationsvilla.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101713)

1903 och nära den allra tidigaste vägen mot järnvägsövergången av Västra stambanan i Storgatans förlängning och i slutet av SAJ's blivande bangård. Helgpromenadstråk fram till ett nygjort SAJ-spår eller möjligen styrelsen på inspektion? SAJ:s bangård inte färdigbyggd, enbart genomgångsspåret mot Axvall. Bangårdsområdet i övrigt schaktas ner en ordentlig bit, vilket kan konstateras om man jämför med bilder här nedan.

 

Järnvägsövergången flyttas mer söderut innan SAJ's trafikstart och blir till Vasaplans järnvägsövergång. Drottninggatan 18 håller på att byggas och saknar ännu fönster och dörrar (färdig 1904) – ännu var inte heller Drottninggatans allé framdragen till det som kom att bli Vasaplan med sina sammanstrålande gator och nya plankorsning med SAJ och Västra stambanan. Husen är i ordning från Drottninggatan 16 som håller på att byggas,  Borgmästaregatan 5/Drottningatan 14,  Borgmästargatan 6, Drottningatan 13, byggmästare Petterssons hus, och slutligen Borgmästaregatan/Prinsgatan 12.
 

(Bild Skövde Stadsmsueum - bildnummer: 100227) 

1908. SAJ hade sin egen bangård med omlastningskran (t h) för omlastning till normalspårsvagnar med 4 tons lyftkraft, vagnvåg med 20 tons bärighet, en vattenkastare för lok (bakom huvud på man t v), kollastplats, godsmagasin (längst bort med stor dörr) samt vändskiva först om 5 m (bilden) och 1913 ombyggd till 10,5 meter framför lokstall för två lok. Lok Nr 2 VARNHEM på väg ut från stationen på SAJ:s lite högre genomgångsbanvall mot Axvall. Villa Borgmästaregatan/Prinsgatan 12 i bakgrunden byggd 1897 och lite längre bort ser man Skolgatan 4 och gaveln på Flickskolan, Skolgatan 2, där den egentliga bangården började.

(Uppgifterna hämtade ur Sveriges Järnvägar, Carl Olofsson, 1921)

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:  103717)

Söderut - omlastningsskjul för SAJ från och till normalspår samt lokstall till höger något nedsänkt till den södra bangården alldeles nära Vasaplan.

Bilden hittar du på Sveriges Järnvägsmuseum: http://www.samlingsportalen.se

Loket Axvall norr om vändskivan SAJ's bangård i Skövde med "Villa Capella" i bakgrunden. I augusti 1913. Foto Erik Wilhelm Snell

 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnr: Jvm.KBIA04726)

Vändskivan i Skövde 1940-tal. Utbyggd till 10,5 m 1913 för att kunna härbärgera de lite större loken och inte bara de mindre tanklok som först köptes till banan. Ovanför skymtar Villa Capella. Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman
 

(Bild från Egon Karlsson, son, Skövde)

Klicka på bilden för att få den mindre! .  .   .   .   SAJ' lokstall i Skövde 1940-tal.

En
av få bilder på SAJ's lokstall i Skövde. Lokstallet var för två lok och uppfört i tegel med en 10,5 meters vändskiva framför (ombyggd från 5 m). Här ett lok från VGJ-tiden som då användes som "Pôta-lok" (Putta-på-lok). Vid längre tåg och då det var halt på spåren knuffade "Pôtaloken" på från Skövde station uppför Brandstorpsbackarna förbi Våmb och upp till Skarsjö, där de kopplades loss vid påfyllningsplatsen för vatten (Billingens hpl) och återvände till Skövde. Bakom lokstallet skymtar "Stora Snöplogen" - ett av paradhusen vid Vasaplan och loket står strax efter vändskivan.

Foto Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman

(Bild och upplysningar Egon Karlsson, Skövde)

 

För service och underhåll av ångloken byggdes i Skövde, bangårdens södra ände, ett så kallat rundstall med två platser. Framför stallet placerades en vändskiva på 5 meter. Den byttes 1913 till en större med diametern 10,5 meter. Utanför stallet fanns även ett stenkolsförråd.

I Axvall, bangårdens östra ände, byggde SAJ 1904 ett parallellstall med ett spår och en 5,8 meter vändskiva framför.

(Text från Rolf Sten, www.historiskt.nu)

SAJ's bangård framför östra Vasastaden/Villastaden på 1930-talet. SAJ's omlastningsskjul mellan smalspårs- och normalspårsvagnar syns t v om mitten av bilden på stöttor och i bildens nederkant ser man Västra stambanan. Tyvärr faller SAJ's lokstall utanför bild, liksom större delen av vändskivan.SAJ-svängen upp mot Våmb syns i övre vänstra hörnet.  Ännu på 1930-talet kan man se åkrarna nå ända in i staden från väster.                                                                                                                                                        

(Bild från www.vykort.panatet.se)

Från andra hållet med SAJ's bangård. "Karlsborgslokstallet" t v i bild snett emot Flickskolan, Skolgatan 2, SAJ's godsmagasin mitt i bild och omlastningskjul längre bort i bild, mitt för Prinsgatans slut. De två regementena härskar öster om järnvägen.                 

(www.vykort panatet.se)

1965 var det dags att riva bort spåren och då såg SAJ's södra bangårdsdel vid Vasaplan ut så här. Man kan fortfarande skönja vändskivan i gräset. Genomgångsspåret till Axvall har nu helt övertagits av Gullhögen som redan rivit bort den tredje rälsen från spåret så att man nu bara har normalspårsbredd.

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Ännu något mer söderut samma år. Från början av Vasaplans järnvägsövergång. Av lokstallet finns inget är redan borta - se tidigare bild!

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Senare kom platsen att användas för annat - här som potatislager. Hörnhuset vid Järnvägsgatan/Vasaplan skymtar i bakgrunden.

 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100513)

Till vänster f.d banvallen för smalspåriga Axvallsbanan - nu Gullhögens normalspår. 21 Jan-08. T h platsen för SAJ's lokstall. Foto Claes Funck, copyright

Framme vid Vasaplan

Bild från 1910, eftersom Vasagatan 3 ännu inte påbörjats, men efter 1909 eftersom huset på Järnvägsgatan 4 är klart. På bilden lite från ovan kan man se att plankorsningen till slut hamnat i stort sett mitt emot Vasagatan och ett stycke från Storgatans och Drottninggstans anslutningar till Vasaplan. Något mer söder om där dagens undergång har byggts. Grinden på den östra sidan av stambanan är stängd för tågpassage och den lilla banvaktsstugan syns med sin gavel i bild. Stambanans staket skymtar mellan buskträden.  Billingen avtecknar sig svagt i bakgrunden.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100235)

SAJ's bangård kilade in sig ända fram mot plankorsningen vid Vasaplan. Här ser man hur någon form av trästaket väster om SAJ's upphöjda genomgångsspår (med man på spåret) mot Axvall avgränsar mot bangården som både schaktats ner ett stycke och fått Axvallsspåret upphöjda spårbädd öster om sig. Lokstallet finns t h alldeles utom bild. Västra stambanan närmast i bild med t h det längsta stickspåret söderut med stoppbock.

 

Bilden från före 1912 eftersom "Stora Snöplogen" har kvar sitt pyramidliknande torntak.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101417)

Järnvägsövergången vid Vasaplan vintern 1905 – Västra stambanan och SAJ. Bilden tagen mot öster från den blivande Vasaplan. Gården Hoppetorp som syns rakt över grinden revs för övningsfält för Skaraborgs Regemente som tillkom 1914. T v SAJ:s vaktkur och där bakom SJ:s banvaktstuga nr 211 (tidigare Nr 77). Det ser ut som både Stambanans och SAJ's banvakter finns bakom grindarna som är stängda för tågpassage (eller fotografering?). SAJ-spåret närmast i bild.
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:103755)

Några år senare, efter 1915, så hade man kompletterat grinden med en gångpassage genom "snurra". "Café Hembageri" finns etablerat i hörnan på hörnhuset Järnvägsgatan/Vasagatan som stod färdigt 1908. Lägg märke till telefonkiosken. Vasagatan nordväst ut mellan huse, där också Vasagatan 5. uppförts mellan 193-15. Storgatan och Drottninggatan ansluter till Vasaplans plankorsning utanför bild t h. Blivande Järnvägsgatan från vänster. SAJ-spåret i bild. BIlden tagen från Stambanans spår.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101279)


SNABB-BILDSPEL SAJ's TRAFIKSTART OCH UTFART TILL VASAPLAN:

 

Vill du gå snabbare eller långsammare - klicka manuellt på bilderna!
Vill du få igång bildspelet igen - uppdatera sidan!
Vill du välja speciell bild - klicka på minibilden nertill!
Vill Du ha kort info till bilderna - klicka i -knappen i övre vänstra hörnet!

 

Se bilderna ofta med bättre upplösning ovan!

loading...

Kontaktformulär för denna sidan:                                                                                               Forts till Sid 6. Från Vasaplan -->
(av säkerhetsskäl loggas alla ip-adresser)                                                                                                                         <-- Tillbaka till Sid 4. Planeras
(din e-postadress lämnas aldrig ut!)

<............ Till sidans topp!