Sid: 6 A Övningsväg/Industrispår/Falköpingsväg & St:a Helenas kapell & källa

En övningsväg byggd 1913 & ett industrispår till Carlsro industriområde byggt 1915

 

Grindarna med personsnurror vid kanslihuset för gamla Skaraborgs Regemente ett stycke efter att SAJ har svängt av från Västra stambanan. Vägen fram till grindarna kom vid etableringen 1913-14 direkt från Storgatans förlängning söderut över plankorsningen där dennna väg och Carlsrovägen delade sig.

 

1913 byggdes också en marschväg till skjutbanan vid Claesborg med hjälp av militärer från Karlsborg - se vidare i text och bild här nedan.

 

Kring de här grindarna, nu i fallfärdigt, överväxt och skräpigt skick fanns en fråga på forumet postvagnen med bild (då var de i något bättre skick än nu, men lika skräpigt) som besvarades på följande länk:

http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=285680                            

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104626)

Här ser man hur Regementsvägen går ut från kanslihuset upp mot Carlsrovägens övergång t h och mot Annero t v (övningsvägen).

(Delbild www.vykort.panatet.se)

Flygbilden från 1961-62 visar den 1915 byggda Carlsrojärnvägen, som gjorde att SAJ tappade ännu en intressent och kund. Med utgångspunkt från regementet (utom bild längst ner t h) kan man fortfarande se delar av den väg som var Skaraborgs Regementes övningsväg upp till Claesborgs skjutfält. Den väg som byggdes 1913 av ingenjörstrupp från Karlsborg.

 

Regementsområdet utom bild längst ner t h och Södra idrottplatsen med Carlsrospåret avsvängande från Västra stambanan upp mot Carlsro industriområde, där den korsar den 1913 byggda övningsvägen strax väster om nya Falköpingsvägen. Gården Annero är på bilden ansluten till övningsvägen.

Om du klickar på flygbilden syns en större bild!

(Flygbild från Annero's bostadsrättsförening)

 

Regementsområdet utom bild längst ner t h och Södra idrottplatsen med Carlsrospåret avsvängande från Västra stambanan upp mot Carlsro industriområde, där den korsar den 1913 byggda övningsvägen strax väster om nya Falköpingsvägen. Gården Annero är på bilden ansluten till övningsvägen.

 

SAJ-spårets sväng syns t h i bild där Riksväg 49 byggs om och är på väg under Gullhögs- och SAJ-spåret. Varnhemsvägens gamla sträckning är i bruk på bilden.

 

Flygbilden från 1961-62 visar den 1915 byggda Carlsrojärnvägen, som gjorde att SAJ tappade ännu en intressent och kund. Med utgångspunkt från regementet kan man fortfarande se delar av den väg som var Skaraborgs Regementes övningsväg upp till Claesborgs skjutfält. Den väg som byggdes 1913 av ingenjörstrupp från Karlsborg. 

 

 

Carlsro-rallare 1915 vid spårbygget i Carlsro-området - normalspår. Se särskilt avsnitt kring Carlsro här!

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103753)

Annero - området söder om Skövde och väster om "nya" Falköpingsvägen

Den 900 meter långa och 1913 byggda vägen till övningsfältet Claesborg från regemenstområdets grindar passerar ett stycke söder om SAJ-spåret vid platsen där Våmbobäcken övergår i Källegårdsbäcken på vars norra sida Carlsro-spåret byggdes 1915. "Museivägen" leder nu in till Anneros bostadsområde från Diabasvägen.

 

"Minnessten från bygget av vägen mellan Skaraborgs regemente och den nya skjutbanan vid Klasborg. Vägförbindelsen byggdes av 157 man, 5 officerare och en underofficer från Göta ingenjörskår som marscherat från Karlsborg till Skövde för att utföra arbetet i september 1913.  Vägen hade den vanliga landsvägsbredden om 6 meter och ett antal broar byggdes också, bl a den på norra delen av Annero bostadsområde. Hela sträckan som byggdes var 900 meter."                                                                                                                                  (Från en minnesskylt på minnesten vid bron uppsatt av bostadsrättsföreningen Annero)

(Bild KF våren 2012)

 

Ingenjörskåren gjorde ett rejält arbete med ett vackert brobygge som ännu kan ses nära Annero bostadsområde och nära där det andra spåret in till Carlsros industriområde byggdes 1915. Spåret gick tätt intill och söder om dagens "Diabasväg" till Karlsro industriområde med avfart från Falköpingsvägen.

(Bild KF våren 2012)

 

ETT TACK TILL ANNERO BOSTADSRÄTTSFÖRENING OCH FÖRVALTARE FÖR FLYGBILD OCH HISTORIEN KRING ANNERO

 

Tack också för att ni håller platsen i ordning och fixar skyltar!

Gamla Falköpingsvägen och S:ta Helenas källa och kapell

Gamla Falköpingsvägen söderut från Regementets gula huvudbyggnader - längre söderut är vägen nu avstängd framför ytterligare gula byggnader. På bilden skymtar delar av St:a Helenas källa t v vid sidan av trädet. Det här är en plats med anor från 1100-talet.

(Bild våren 2012)

Gamla Falköpingsvägens bro över Källegårdsbäcken ett stycke söder om Skaraborgs Regementes huvudbyggnadsområde.

(Bild KF våren 2012)

Källan med ännu friskt porlande vatten bland de gamla kalkstensruinerna och kapellet som nu ryms i ett kalkstensbyggt utrymme i kanten av gräsbranten.

(Bild KF våren 2012)

En teckning över platsen där Källegårdsbäcken passerades av Falköpingsvägen med St:a Helenas kapell.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103310)

Tillägg från Facebook 2015; Björn Lippold: Bilden är ritad av Tham på Dala i slutet av 1700-talet då han var på "resa till Kungliga huvudstaden".

"Sancta Helenas kapell på 1790-talet vid Skiöfde" - står det på teckningen. "Norr" är utmärkt t v och uppåt i teckningen, liksom "vägen från Sklöfde".

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 3M16_105_503)

S:ta Elin; Skövde Stadsmuseum - bildnummer:   3M16_103_307 S:ta Elin; Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 3M16_103_307

S:ta Elin, eller med det latinska namnet S:ta Helena, (också S:ta Elena) är Skövdes speciella skyddshelgon och Skaraborgs och Västergötlands,  eller t o m  hela rikets skyddshelgon, beroende av vem som berättar om henne. Hennes band till Skövde är starka inte minst eftersom hon begravdes i Skövde kyrka på egen begäran - se text om hennes död vid bild nr 2 här nedan. Enligt legenden som nedtecknades på 1280-talet av biskop Brynolf var Elin en mycket from kvinna som bl a bekostade byggandet av Skövde och Våmbs kyrkor.

 

"Elin hade i en dröm sett att hon skulle begravas i Skövdes kyrka och därför låtit bygga en gravkammare åt sig där. Då munkarna som bar hennes kropp  tillbaka till Skövde (efter att ha tagit sig över till Falköpingsvägen söderifrån - min anm.) stannade för att vila, sprang ytterligare en källa upp ur marken. Denna källa finns kvar än idag och ligger på garnisonens mark invid Källegårdsbäcken (och gamla Falköpingsvägen - min anm.). Den kallas för S:ta Elins källa. Kring källan restes senare ett kapell och hit kom folk farande från när och fjärran för att dricka av det hälsosamma och läkande vattnet. Särskilt nyttigt skall det ha varit mot ögonsjukdomar. S:ta Elin finns upptagen i den katolska kyrkans helgonförteckning och enligt legenden skedde helgonförklaringen den 30 juli 1164. Ärkebiskopen Stefan infann sig personligen i Skövde och förättade skrinläggningen av hennes ben.

 

Det förordnades mot slutet av medeltiden om att mässor, s.k. Elinsmässor, skulle hållas vid hennes gravplats. Kapellet över källan söder om Skövde omnämns första gången den 12 juli 1373 i ett avlatsbrev från biskopen i Skara, Nicolaus. I detta avlatsbrev skänker han fyrtio dagars avlat "till alla dem, som verkligen ångra sig och bekänna sina synder och som med andakt besöka det på nytt uppförda oratoriet till den ärorika martyren Elenas ära överhennes källa nära Skövde ..." Det visar att kulten kring Elin var omfattande. Sannolikt revs kapellet i samband med att man behövde sten till stadens kyrka efter branden 1759. Platsen hade då stått övergiven sedan reformationen på 1500-talet.

 

Skövde kyrka omnämns som S:ta Elins kyrka 1281 då skarabiskopen Brynolf tar Elinmässan i Skövde under sitt beskydd. Kommersen kring pilgrimmerna var en viktig förutsättning för Skövdes utveckling och överlevnad under århundradena fram till reformationen."


(Saxat ur "Skövde under 600 år", Göran Lundh; Skövde Stadsmuseum)

 

S:ta Helena; Skövde Stadsmuseum - bildnr: 3M16_105_502 S:ta Helena; Skövde Stadsmuseum - bildnr: 3M16_105_502

"För snart 900 år sedan inträffade mordet på Sankta Helena i Götene. Brottet är ett av de äldsta där vi vet  var det exakt utspelades. 

- Helena mördades när hon var på väg till invigningen av Götene kyrka, berättar Håkan Brattgård, kyrkoherde i Götene församling.

 

På platsen för mordet sprang en källa upp. Brottet skedde den 1 augusti troligen i mitten eller slutet av 1120-talet. Undersökningar av trävirket i kyrkan har nämligen visat att det fälldes år 1124. Biskopen Brynolf Algotsson i Skara skrev 1288 det s.k. Helenaofficiet, en gudstjänst till Helenas ära efter ett "ingripande" med hjälp från henne. Officiet finns att beskåda på Västergötlands Museum i Skara.

 

Helena var av hög börd. Hon gifte sig och fick flera barn. När hon blev änka avstod hon från att gifta om sig, utan vigde sitt liv åt Gud. Det gjorde hon bl a genom att skänka pengar så att en kyrka kunde byggas i Skövde.

 

Helenas dotter hade gift sig med en förnäm man, men han var argsint och våldsam. Han slog ofta sin hustru. Till slut fick tjänarna nog av misshandeln och dödade mannen. - Enligt vissa källor skulle Helena ha uttryckt att hon önskade att svärsonen var död. Mennens släktingar var ursinniga över dådet och trodde att svärmodern haft ett finger med i spelet. De förpestade livet för Helena på olika sätt. Såp småningom gav sig Helena ut på en pilgrimsresa till Jerusalem, vilket var vanligt under 1100-talet. Historieprofessorna Dick Harrisson menar att detta tyder på att Helena var inblandad i mordet på sin svärson.

 

Resan stillade inte svärsonens släktingars hämndlust. När Helena återvänt till Skaraborg och var på väg till Götene kyrka högg de ihjäl henne med svärd. - Ett av hennes fingrar blev kvar på mordplatsen. Dit kom senar en blind man som leddes av en pojke. De fick se något lysnade på marken. Det var fingret. Den blinde mannen tog i fingret och fick blod på sig. När han sedan gned sig över ögonen fick han synen tillbaka. Detta är bara ett av de mirakel St:a Helena skall ha gett upphov till. De många undren ledde till att Helena helgonförklarades 1164 och blev Skaraborgs eget skyddshelgon."

 

Ytterligare ett mirakel inträffade på platsen då en vattenkälla plötsligt sprang fram ur marken.

 

(Saxat ur artikel av Jenny Åberg, Skaraborgs Läns Tidning, fredagen den 14 september 2012)

KONTAKTFORMULÄR FÖR DENNA SIDA

(av säkerhetsskäl logas alltid IP-adressen!)

(din e-mailadress lämnas aldrig ut!)