Del I Sid 6: D. Persbergs gård/Gullhögen

SAJ rundar ett blivande industrikomplex

Gullhögens Bruk, utanför Skövde, var ett familjeföretag som hade grundats 1916 och ägdes av den skånske industri- och affärsmannen August Wingårdh i Helsingborg.

 

"I Våmb hade länge bedrivits kalkframställning genom bränning av kalksten och alunskiffer i små fältugnar, samt även stenhuggeri i mindre skala, som bönder och större gårdsägare bedrev. 1852 fanns ett kalkstensbrott på Klasborgs egendom. På 1860- och 70-talet ökade stenutvinningen. Olika företagare fick arrendera socknens gemensamma stenbrott. Äldsta brottet kan ha varit på allmänningen Stenbrottet, på Persbergs ägor, omnämnt 1760. I Våmb fanns även ett stenbrott kallat Svarta Vågen, vid Carlsro, som också kan ha varit ett av de äldsta brotten.                                      (Lantmäteriet Historiska kartor)

 

AB Gullhögens bruk etablerades 1916 som kalkbruk, från 1924 även cementindustri som senare helt kommit att ta över. 1973 köpte Cementa in Gullhögen. Som mest har över 400 personer arbetat här vid Skaraborgs största stenindustri, idag ca 85 personer. Cementa är en industrihistoriskt intressant miljö.
 

Gullhögens kalkbruk låg utanför stadens område till 1952 när Våmb införlivades med Skövde. En lågteknisk kalkframställning bedrevs under 1800- talet på Gullhögens gård. Ingenjör Anders  Brandt påbörjade kalkframställning 1906 och bedrev tidvis även stenhuggeri. 1916 bildades AB Gullhögens bruk med August Wingårdh som pådrivande kraft, där det som mest fanns 18 fältugnar. Ur kalkbruket utvecklades cementindustrin 1924 med huvudsakligen kalksten som råvara. Förutom cement tillverkades även kalkstensmjöl och kaliumsulfat som jord- förbättringsmedel. 1951 upphörde kalkbruksdriften helt och cementindustrin expanderade stort. 1953 sysselsattes ca 310 personer vid fabriken och som mest har fler än 400 personer arbetat där.

 

1973 köpte Cementa in Gullhögen och 2008 var den en av tre kvarvarande cementfabriker i Sverige. Då arbetade 85 personer där och fabriken tillver- kade bygg- och murcement samt snabbhårdnande cement med en automatisk säckförpackningsanläggning. Cementas anläggning omfattar industribyggnader med silos, ugnar och krossanläggningar etc samt väldiga dagbrott. Området är industrihistoriskt intressant, men bör utredas och avgränsas närmare.

 

(Text ur; Underlag till Kulturmiljöprogramför Skövde kommun Skövde Stad 1. inledning och historik 2011, uppdaterad 2012)

 

Nedan hittar du en länk till en annan Kulturmiljöinventereing gjord med anledning av ansökan från Cemtenta om utvidgat brytningsområde mot Brandstorp i Väster:)

 

 

 

 

 

 

Ett varuprov från tidig cement-produktion.

 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145076:4)

(Bild från boken Billingen längesen,3, 1995, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

(Bild från boken Billingen längesen, 3, 1995, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

(Bild från boken Billingen längesen,3, 1995, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

(Bild från boken Billingen längesen, 5, 2002, Verna Andersson och Alf Brage)

Gullhögen 1936 med SAJ-banan i en halvcirkel runt industriområdet.  Vaddfabriken syns på andra sidan spåret och senare Sveningsgården från Skövde räknat.

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Gullhögens bruk 1957. Nu har SAJ-banan omringats och har stora gropar från kalkdagbrotten på båda sidor. Sista tåget skall snart gå här.       

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104952)

 

I spåret av kalkstensbrytningen har kulturlandskapet kring Våmb förändrats kraftigt. Gårdar har rivits och en stor del av jordbruksmarken har exploaterats. En mängd fornlämningar har berörts av Gullhögens bruk och då särskilt vid Norra Brottet. 1943 blev en hällkista undersökt och borttagen i västra delen av Gullhögens bruk. 1957 gjordes en undersökning av gravröset Sätesrör med fynd från romersk järnålder. 1959 och 1960 blev åtta stensättningar undersökta och borttagna, de var från förromersk järnålder och yngre bronsålder. 1984 undersöktes ytterligare ett röse, även detta från romersk järnålder. 1999 påträffades en förhistorisk boplats i samband med en planerad utvidgning av Norra Brottet åt SV.

 

(Text från Curry Heimann, Skövde stadsmuseum Projekt STENRIKA SKÖVDE - Brytningstider vid Billingen)

Gullhögen år 1950. Foto: Stig Rehn, Skara
 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A165001:7105)

 

 

 

 

Under hundratals år har sten brutits ur Billingen. Efter att länge dominerats av små stenbrott och kalk- och alunbruk ersattes de under 1900-talet med en växande stenindustri. Stenen blev därmed en viktig industrinäring i Skövde under en epok som nu går mot sitt slut. Den industriella brytningen har inriktats på att framställa olika typer av byggmateriel; cement, betong och isoleringsmaterial och som mest har branschen sysselsatt över 1500 personer i Skövde.

 

Berget Billingen har utnyttjats som råvarukälla i flera hundra år. Den geologiska lagerföljden består längst ner av urberg, vilket mest består av gnejs och denna utgör berggrunden i kommunens östra och norra delar. Ovanpå urberget ligger i kommunens västra delar en mängd sedimentära bergarter. Underst av dessa är ett lager av sandsten och över detta alunskiffer och kalksten som ofta bildar platåer i landskapet. De flesta av kommunens stenindustrier har varit inriktade på brytning av kalksten och alunskiffer och de återfinns främst kring kalkstensplatåernas kanter. Ovanpå kalkstenslagren finns ett lager med lerskiffer och överst i lagerföljden finns den magmatiska diabasen, som tillsammans med lerskiffern bildar det verkliga Billingen. Under medeltiden bör flera kyrkbyggen (som t ex kyrkorna i Våmbs och Skövde) ha byggts av kalk- och sandsten från närbelägna stenbrott.

 

Även för brytningen av sten från berget Billingen fick järnvägen stora konsekvenser. Från att under 1800-talet har bedrivits som småskaliga verksamheter med kalk- och alunbränning samt stenhuggerier utvecklades näringen till att omfatta långt över tusen anställda under 1900-talet vid de tre stora stenindustrierna i Skövde, Gullhögen/Cementa, Rockwool/Paroc och Skövde Gasbetong.

 

(Text från Curry Heimann, Skövde stadsmuseum Projekt STENRIKA SKÖVDE - Brytningstider vid Billingen)

 

1973
Euroc förvärvar Gullhögen som fusioneras med Cementa. Lättklinker kommer in i bilden. En byggproduktavdelning bildas, embryot till Optiroc. Förutom cement hade Gullhögen också bruksbindemedlet Gullex, torrbruksprodukter samt lättklinkern Gullätt och sandspacklet Gullspack i samarbete med Strå i sitt produktprogram.

(Saint-Gobain Byggprodukters historia)

Brevpapper 1960-talet Gullhögens bruk. Foto Claes Funck, copyright

Gullhögen cementfabrik 1965 Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:  103891)

Gullhögens bruksmiljö på lite håll från söder 1936. Foto Anonsen

 (Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsporten.se - bildnummer: Jvm.KBAA04356)

KONTAKTFORMULÄR FÖR DENNA SIDA
(av säkerhetsskäl logas alltid IP-adressen!)
(din e-mailadress lämnas aldrig ut!)