Sidan saknar ännu ordnat innehåll! Kommer!

Har en ambition att söka detaljfakta om själva bolaget, dess verksamhet med personal och ägodelar som rullande material och byggnader, mm. Det kräver grundforskning i arkiv, då allt inte finns sammanställt ännu! Men det skall bli av!

FAKTA KRING SAJ EFTER STARTEN 1904

ARTIKEL I SKARA JÄRNVÄGSBLAD 2002

 

 

Artikeln i Skara Järnvägsblad är en av få skrivna artiklar kring SAJ och beskriver SAJ's trafikperiod efter starten 1904.

 

Artikeln är inlagd som bild efter tidigare fotokopiering och bilderna återfinns i bättre skick på hemsidan på sina geografiska beskrivningspunkter.

Bildtext: Det sista tåget lämnar Axvall. Foto K G Ljungqvist

SAJ'S STRÄCKNNG

0 Station Skövde
1,527  km  Lastplats Gullhögen
2,736  km  Vägport Gullhögen
2,913  km  Vägport Gullhögen
5,261  km  Våmbskleven
11,415 km Bro Kullabäcken
11,900 km  Ljungstorp
14,410 km Backa gård
16,392 km Station Varnhem
18,000 km  Ökull
19,164 km  Bro Prinshaga kanal
21,296 km  Station Axvall

0,000   km  Station Axvall

2,132   km  Bro Prinshaga kanal

3,296   km  Ökull

4,904   km  Station Varnhem

6,886   km  Backa gård

9,396   km  Ljungstorp

9,881   km  Bro Kullabäcken

16,035 km  Våmbskleven

18,383 km  Vägport Gullhögen

18,560 km  Vägport Gullhögen

19,796 km  Lastplats Gullhögen

21,296 km  Station Skövde

 

 

Sign Driftplatsnamn Sida  Km  Höjd   I drift från     Till

 

Sk     (Skövde)          v       0     141  1859-09-01  1961-09-01 Ghg  Gasverket                                1917-11-09  1961-09-01 

         Gullhögens bruk       1.5          1904-03-31  1961-09-01    

         - egen tredje skena                 1919-07-10   fortfarande

         Brandstorp *     h       5,3  221 1904-03-31  1916-04-30 Vmk  Våmbskleven*  h       5.3  221  1916-05-01  1961-09-01

         Billingen           h                      1916-05-01  1961-09-01

Ljt      Ljungstorp       h     11.9  212  1904-03-31  1961-09-01

Bag   Backa gård      h     14.4          1904-03-31  1961-09-01

Vhm  Varnhem          h     16.4  140  1904-03-31  1961-09-01

          Ulunda                                     1904-03-31  1961-09-01

Ökl     Ökull                v     18.5          1913-12-23  1961-09-01

          Prinshaga        v                       1904-03-31  1961-09-01  

Axv    (Axvall)             h     21.3 129   1887-11-20  1961-09-01

* Brandstorps hpl förvandlades till Våmbskleven 1916-05-01 

                   (Ursprungstabell hämtad från www.historiskt.nu- här kompletterad)

BANVAKTSTUGOR UTMED SAJ

 

Skövde Banvaktstuga Nr 1 Gullhögen

 

Våmb Banvaktstuga Nr 2

 

Stenberget Banvaktstuga Nr 3

 

Backa gård (kombinerad hpl och banvaktsstuga) Banvaktstuga Nr 4

 

 

Banvaktens arbetsuppgifter

Banvaktens uppgift var att inspektera sin del av järnvägsbanan och vid fel åtgärda detta eller meddela brister till närmaste banmästare. Att åtgärda felen fick man passa på att göra mellan de olika tåg som passerade. Fel som kunde uppstå var tjälförskjutningar, rälsbrott eller t.ex. solkurvor. Även hinder som nedfallna träd eller stenblock skulle åtgärdas. Förutom inspektion av banan hade banvakten en hel del arbete med underhåll. Under sommartid utfördes slipersbyte, byte av brustna skarvjärn men även lagning av grindar och staket utmed banan. För att rälsen skulle ligga i rätt läge utfördes klotsning, kilning och stoppning. I banvaktens arbetsuppgifter ingick också att hålla obehöriga borta från banan, endast de som hade löst gångbiljett hade rättighet att gå på banan. Att med gångbiljett få rättighet att gå på banan skedde under eget ansvar som det tydligt angavs på biljetten.

Vidare skulle banvakten kontrollera de passerande tågen, och se till att allt stod rätt till med dem. I reglementet står att banvakten skulle ”inneha postning”. Det innebar att ”bana och stationer skola vara bevakade under de tider av dygnet, då tåg passerade”. Fram till 1873 hade banvakten inte dygnsbevakning. Bevakning nattetid inleddes då Statens Järnvägar började köra nattåg mellan Stockholm - Malmö och Stockholm - Göteborg. Det betydde att banvakten fick i stort sett ett dygnet runt-arbete. 

Hur lång sträcka hade banvakten att inspektera?

Från början var den i genomsnitt 2,5 km. En del sträckor kunde vara upp till 4 km.

Som exempel kan vi titta på bansträckan Stockholm – Göteborg som är ungefär 400 km. Den blev klar i sin helhet 1862 och hade då 186 vaktstugor byggda längs banan. 

Nya bestämmelser kom 1920 och banans klassificering och definitionen av ”postning” förändrades. Banorna delades upp i olika kategorier bl.a. utifrån banstandard och trafikintensitet:

A-linje:   2, 3 km banbevakningssträcka

B-linje:   3, 5 km banbevakningssträcka

C-linje:   8, 1 km banbevakningssträcka 

Postningen och den dagliga besiktningen av banan togs bort. I stället blev det att ”banan skall besiktigas i den ordning som i särskilda bestämmelser finnes stadgat”. En A-linje till exempel, hade tätare inspektionsturer i jämförelse med en C-linje. 

Hur länge fanns banvakter?

Systemet med banvakter existerade fram till i början på 1960-talet. En förändring och minskning av banvaktsystemet började dock långt tidigare. Benämningen banvakt ändrades till banbiträde som sedermera kom att heta banarbetare. Istället för att vara banvakter längs linjen, förlades banarbetaren till större orter och utgick därifrån för att göra inspektioner och underhållande åtgärder längs banan. Elektrifieringen av järnvägarna och järnvägens egen telefonnätsutbyggnad från 1920-talet och framåt, gjorde att många som arbetat som banvakter kunde få uppgifter inom andra banrelaterade områden, till exempel telefoni, elkraft eller byggnaders underhåll.

Banmästare

Banmästaren tillhörde banavdelningen och ansvarade för en bansträcka inom den bansektion som han tillhörde. Banmästarens chef var baningenjören. Banmästaren hade under sig ett antal banvakter som ansvarade för en tilldelad sträcka inom den bansträcka som banmästaren ansvarade för. Rapporteringsordningen var att banvakt rapporterade till banmästaren som i sin tur rapporterade till baningenjören.

Banmästarens främsta arbetsuppgift var att se till att den bansträcka som han ansvarade för var i sådant skick att lok och tåg kunde trafikera banan utan risk för olyckor. Banmästaren utförde inspektion av banan för att se till att allt var i ordning. Vid dessa inspektioner kunde banmästaren också kontrollera att banvakten uppfyllt sina åtaganden. I detta ingick även att se till "att banvaktstugorna äro snyggt hållna och att de inventarier, som derstädes måste finnas, äro på sin plats och i godt skick".

Vid regn, töväder och vid tjällossning var det extra viktigt med täta inspektioner av banan. Enligt tjänsteordning från 1874 skulle banmästaren minst en gång om dagen inspektera banan till fots för att upptäcka eventuella faror för de tåg som skulle trafikera järnvägen.



(Text från Trafikverket, Järnvägsmuseum - http://www.trafikverket.se/Museer/Sveriges-Jarnvagsmuseum-Gavle/Samlingar--kunskap/Trafikhistoria/Jarnvagshistoria/Jarnvagens-yrken/Banvakt1/

NÅGRA TIDTABELLER

Klicka för större bild! Klicka för större bild!

Tidtabell SAJ 1912

(Från Stig Lundins historiska hemsida: www.stiglundin.se)

Klicka för större bild! Klicka för större bild!

Tidtabell 1925 SAJ.

(Bild från Stig Lundsin Historiska hemsida: www.stiglundin.se)