Del I Sid 2: F Historiska Skövdebilder
Till nästa sida!...............>
<.....Tillbaka till föregående sida!
Till sidans botten! .....................>
Allra längst ner på sidan finns en portfolio med alla de 31 bilderna på sidan utan text! Vill du dit direkt - klicka här!
Bild västerifrån 1889 mellan att kyrkan ännu inte renoverats med nytt torn (1890) och Hotell Billingen är uppfört mitt i bild (1888) - en massiv byggnad i staden på den tiden! Från norr (t v) "Kasernen" och bryggeriet Norstjernans Lagerbyggnad uppförd 1885 till "Gamla Läroverket" t h i bild uppfört 1875-77. Gårdarna på Billingens östsida ner mot staden.
OBS! Repor i glasplåten är inte vägar!
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100 041)
En kärnfull beskrivning av stadens äldre bebyggelse och centrums utveckling ges i bebyggelseregistret:
Länk till Bebyggelseregistret - Skövde Centrum:
"Det område av Skövde som idag räknas till centrum avgränsas i norr av Staketgatan, i öster av Stationsgatan och järnvägen, i söder av Skolgatan och i väster av Badhusgatan. Den medeltida staden Skövde anses ha tillkommit runt år 1400. 1759 brann staden ner och byggdes därefter upp på samma plats efter en rutnätsplan av renässanstyp som alltjämt till stora delar präglar de centrala delarna av Skövde. Planen fastställdes den 9 januari 1760 och indelade staden i ett 30-tal kvarter runt den raserade kyrkan som återuppbyggdes på samma plats. Stadens torg, idag Hertig Johans torg, placerades något längre norrut än i den gamla staden och utgjordes, enligt idealen för rutnätsplanens av ett obebyggt kvarter. Av den medeltida staden återstår, förutom delar av kyrkan, endast ett hus, som låg vid en av de försvunna medeltida gatorna i det i nuvarande kv Bryggaren. Det ligger kvar på sin ursprungliga plats, lite snett i det strikt geometriska gatunätet och är därför lätt att urskilja. Huset kallas Helénsstugan efter den familj som senast bebodde huset.
Den nya rutnätsstadens gränser markerades av staket och de yttersta gatorna hade namnen: norra, östra, västra och södra Staketgatorna, nämnda med dagens namn är dessa: Torggatan i norr, Mörkegatan, som gick rakt genom dagens kv Oden i öster, Kungsgatan i söder och Badhusgatan i väster. För att staden skulle kunna fungera var det viktigt att bygga upp de offentliga byggnaderna så fort som möjligt. Kyrkan hade blivit förstörd men inte utplånad i branden. Den byggdes upp av byggmästare Sven Westman och återinvigd redan 1769. Det gamla rådhuset i trä var helt borta och att bygga ett nytt i sten kostade så mycket att de medel som 1762 års riksdag beviljade staden i bidrag inte räckte till. På 1770-talet skedde en insamling och 1776 kunde det nya rådhuset med alla sina funktioner, rådssal, skola, våghus och arrest, invigas. Detta rådhus står kvar men med en fasad från 1853 som helt förändrade byggnadens karaktär.
Från 1700-talet finns, förutom kyrkan, rådhuset och den ovan nämnda Helénsstugan, ännu ett hus bevarat. Det ligger på Hertig Johans gata, väster om torget, den del som tidigare hette Torggatan, och är ett enkelt envåningshus med träpanel som idag rymmer en guldsmedsaffär och en frisersalong. Huset har blivit ombyggt flera gånger och dess historia är inte säkert belagd men mycket tyder på att det är byggt 1764, alltså ett av de tidigaste husen som byggdes enligt 1760 års stadsplan. Huset ligger i kv Bryggaren, liksom Helénsstugan och båda ingår idag i den s k Helénsparken som även omfattar ett timrat bostadshus i en våning från 1850-talet och en skiftesverkslänga från tidigt 1800-tal vilken hört till granntomten och vars övriga byggnader är borta. Från 1800-talets första hälft finns ett antal intressanta byggnader bevarade som visar hur staden utvecklades efter branden. Utmed Stora Kyrkogatan, Hertig Johans gata öster om torget, mellan Mörkegatan, Stationsgatan, och torget finns Brage 4 och Heimdal 13 båda uppförda i timmer i två våningar och med gårdshus, båda har kvar sina ursprungliga tomtformer från stadsplanen 1760.
Näst längs upp i det nordvästra hörnet av den ursprungliga rutnätsplanen ligger kvarteret Snickaren som är delat i två tomter med ursprungliga mått. På Snickaren 1 finns bostadshuset från 1851 och en del av ett samtida gårdshus utmed den östra tomtgränsen bevarade. Bostadshuset har kvar alla karaktäristiska drag för ett bostadshus i stadens utkant vid 1800-talets mitt; en våning, spritputsade fasader och entré mot gården.Det stora bostadshuseti tomtens nord-västra hörn byggdes 1907 på tidigare obebyggd tomtmark.
1859, när den återuppbyggda staden var hundra år gammal, invigdes järnvägen mellan Falköping och Töreboda. Att västra stambanan drogs förbi Skövde kom att styra stadens fortsatta utveckling. Järnvägens sträckning alldeles intill staden gjorde det möjligt att placera stationshuset i fonden av Stora Kyrkogatan vilken redan var ett av stadens huvudstråk med sitt läge vid torget och kyrkan. Gatan hade redan före beslutet om västra stambanans sträckning förbi Skövde tre stora tvåvåningshus och när stationshuset byggdes med järnvägspark framför enligt tidens ideal, blev Stora Kyrkogatan, idag Hertig Johans gata, förbindelse mellan järnvägsstationen och torget.
Stationshuset ritades av A W Edelsvärd, SJ´s chefsarkitekt som ritade stationshus för hela landet. Skövdes stationshus byggdes efter samma ritningar som de i Alingsås och Töreboda med två våningar och förhöjt mittparti och fasader i rött tegel. Det kom dock inte att ligga i fonden av gatan, vilket var det vanliga, utan något söder därom, för att bevara utsikten mot öster. Dagens stationshus är resultatet av ombyggnader 1903 och 1993.
1860-talet blev en mycket expansiv period i Skövdes historia. Redan 1863 utvidgades stadens rutnätsplan mot norr med en rad kvarter. Norra Staketgatan flyttades ett steg norrut och har fortfarande kvar namnet Staketgatan. Sandtorget fick sitt namn och norr om denna, alltså utanför stadsgränsen, byggdes ett spruthus, en tidig brandstation, som idag används som turistbyrå. Den gamla Norra Staketgatan fick heta Norra Långgatan, idag Torggatan. Då järnvägsspåren ligger i vinkel mot stadens gatunät fylldes mellanrummet i nordöst ut av ytterligare två kvarter vilka senare fick namnen Saga och Sleipner.
Stadens utvidgning skedde emellertid huvudsakligen söderut där en rad kvarter lades ut söder om Södra Staketgatan som därefter fick namnet Kungsgatan. Bland de hus som uppfördes på 1860- och – l870-talen som ännu finns kvar är de två husen i Brage 10 vid Hertig Johans gata 10 och 8. Nr 10 byggdes 1865 och nr 8 1874, båda i timmer i två våningar med reveterade och rikt utsmyckade fasader. I båda husen har bottenvåningen gjorts om flera gånger för att anpassas till olika verksamheter. Vid torget i kv Gylfe 7, byggdes redan 1863 en byggnad i sten i två våningar i vilken Skaraborgs läns Enskilda bank hyrde lokaler. Huset byggdes till tio år senare och fick det ståtliga hörnparti som anstod en affärsbyggnad på en av stadens finaste tomter i hörnet av Stora torget och Storgatan. Huset har, trots stora skyltfönster i bottenvåningen, i allt väsentligt fått behålla sin ursprungliga exteriör. Utmed Långgatan, i kv Höder 3 finns ett reveterat timmerhus i två våningar från 1861. Det är ombyggt många gånger och har förlorat mycket av sitt kulturhistoriska värde men bör nämnas som en del av stadens historia, speciellt då tomten är en av de tre som har kvar sina ursprungliga mått från 1760 års stadsplan.
Övriga bevarade byggnader från 1860-talet är Sigyn 2 på Trädgårdsgatan 3, ett timrat, slätputsat, grått tvåvåningshus med tak- och gördelgesimser. Huset har använts som hotell och pensionat och byggts om flera gånger men återfått sin ursprungliga, enkla gatufasad med likadana fönster i de två våningarna. Skade 1 på Torggatan 10 byggdes 1864 i tegel men fick sin nuvarande, rikt utsirade putsfasad med lisener och fönster- och dörromfattningar först 1876. Tor 2 på Långgatan 6, byggdes 1862 i timmer och är med sin enkla putsfasad, endast dekorerad med svagt profilerade hörnkedjor, en av stadens mest ursprungliga byggnader från denna tid.
I slutet av 1860-talet aktualiserades frågan om anläggande av en stadspark öster om kyrkan. Det dåvarande kyrkoherdebostället med huvudbyggnad och uthus upptog då en stor del av detta område. Man beslutade därför år 1869 att flytta prästgården och samtidigt uppföra ett nytt boställshus av sten på den nuvarande tomten i kv Gefion. Beslutet om anläggande av en stadspark togs då den nya prästgården stod färdig år 1872. Händelsen är utmärkande för de ambitioner för utbyggnad och förskönande av staden som tog fart på 1860-talet, efter järnvägens tillkomst. Den nya prästgården och anläggandet av stadsparken är två viktiga förelöpare till de omfattande arbeten med plan- och byggnadsbestämmelser i Skövde, vilka resulterade i både en ny stadsplan och en ny byggnadsordning år 1875.
1870-talet började alltså med att man byggde en ny prästgård åt kyrkoherden. Den placerades i kvarteret söder om kyrkan, nuvarande Gefion och platsen för den gamla kyrkoherdebostället, strax öster om kyrkan lades ut till park med promenadstigar samtidigt som trottoarerna från stationen till torget stensattes. Prästgården har byggnadsår 1871-72, arkitekt byggmästare Wallenius, byggherre Sköfde stads- och landsförsamling. Prästgården är ett av stadens äldsta kvarstående bostadshus av sten, och äger stor betydelse för såväl den välbevarade 1800-talsbebyggelsen vid Kungsgatan, som den stadsbild som omger Kyrkparken. År 1896 inreddes två rum på vinden, och en frontespis upptogs mot söder. År 1926 byggdes en frontespis mot norr, identisk med den äldre. Den slätputsade byggnaden är annars välbevarad såväl interiört som exteriört. Karakteristiska detaljer är de små kvadratiska vindsfönstren under taklisten och de för 1800-talets senare decennier typiska halvfranska entrédörrarna med dekorativa gjutjärnsgaller. Till prästgården har alltsedan 1870-talet hört en stor trädgård. - 2004 . Prästgården från 1872 har förlorat något av sin ursprunglighet och därmed sitt kulturhistoriska värde genom en stor tillbyggnad vid den västra gaveln men har fortfarande ett stort kultur- historiskt värde. 2005: Inga synliga förändringar exteriört.
1872 startades ett bryggeri som fick namnet Nordstjernan i ett av de två nya kvarteren i nordöst, nära järnvägen. Det upptog efter några år hela kvarteret och var i gång till tidigt 1960-tal. En folkskolebyggnad uppfördes 1873 i ett av de nya kvarteren vid f d Norra Staketgatan som då kallades Norra Långgatan och idag Torggatan. Kvarteret kom senare att få namnet Byggmästaren. 1881 byggdes den andra skolbyggnaden, alldeles väster om den förra i ett kvarter som fick namnet Svarvaren. Dessa båda kvarter slogs senare samman under namnet Skolan. 1874 fick Sverige en ny byggnadsordning som innebar att alla städer måste ha en byggnadsnämnd. Det första hus i Skövde som fick byggnadslov var Balder 2 , Trädgårdsgatan 5."
NÅGRA HISTORISKA BILDER FRÅN SKÖVDE
Tabell 1: Den manliga yrkesaktiva befolkningen i Skövde fördelad på näringsgrenar 1805-1855
Antal manspersoner Procent av männen
1805 1835 1855 % 1805 % 1835 % 1855
Hantverk 41 70 126 33,3 40,5 42,3
Fabriker 2 2 8 1,6 1,2 2,7
Handel 12 17 26 9,8 9,8 8,7
Tjänster 15 11 20 12,2 6,3 6,7
Försvar 5 2 9 4,1 1,2 3,0
Arbetsfolk 31 49 40 25,2 28,3 13,4
Husligt 10 1 57 8,1 0,6 19,1
Övrigt 7 21 12 5,7 12,1 4,0
SUMMA 123 173 298 100,0 100,0 99,9
Hämtat från CyberCity - Lars Nilsson
© Stads- och kommunhistoriska institutet.
Skövde, 1860-talet, åren efter färdigställandet av Västra Stambanan med stationshus. Stora Kyrkogatan (nuv. Hertig Johans gata) mitt i bilden - "högst obetydlig som köpstad med utseende av en täck, mycket nätt och väl byggd landsby, med en "pyntelig" kyrka" (målande beskrivning 1812). Västra Staketgatan med sitt staket nedanför Västerhöjd från vilken bilden är tagen. Helénsstugan utanför bild.
(Bild Västergötlands Museum - Bildregistret/bildnummer: A69262)
+ Bildnummer: B145046:668
Fotograf: Gustaf Victor Hofling
Skövde stad; en reseskildring från 1872: (klicka på texten nedan för större text)!
Genom Sveriges bygder, Skildringar af vårt land och folk, 1872, 450 sidor, Herman Hofberg, digitaliserad genom proj. Runeberg,
Det gamla rådhuset i trä var helt borta efter branden och att bygga ett nytt i sten kostade så mycket att de medel som 1762 års riksdag beviljade staden i bidrag inte räckte till. På 1770-talet skedde en insamling och 1776 kunde det nya rådhuset med alla sina funktioner, rådssal, skola, våghus och arrest, invigas. Detta rådhus står kvar men med en fasad från 1853 som helt förändrade byggnadens karaktär.
(Ur bebyggelseregistret + här!)
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102009)
Hertig Johans Torg med Skövdes första stenhus, förutom Rådhuset 1776. Foto första delen av 1870-talet. Hotell Scandinav tar något år senare sedan nästan hela kvarteret med de små trähusen till vänster i bild vid torget.
Nr 23 Elisabeth Johans tomt besrkivs så här den 22 februari 1868 i Sköfde Tidning:
"En hel tomt nr 23, belägen vid torget här i staden, såldes förliden gårdag af handlanden G Sandberg i Mariestad till ett bolag af fler personer inom dettaa samhälle för 10 000 rdr. Som vi hört, lära dessa komma att uppföra en prydlig byggnad av sten, hvilket är ganska välbehöfligt."
I Olle Gustafssons artikel i Skövde Nyheter 1991-08-13 beskrivs att Byggmästare C G och A P Larsson något år senare byggde Skövdes första trevåningshus i sten. det skulle då ha varit ca 1869 - 70.
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102180)
Lundins krog vid Torget samma tid i hörnet med Norra Storgatan ut mot Mariestad-Hjo. Här uppförde Landin senare , med tiden en framgångsrik handelsman, det stora trevåningshuset vid torget. Byggnadslov gavs i november år 1882, och huset brandförsäkrades såsom nybyggt i oktober 1884. Byggnaden signalerade ingången av en ny tid vad gäller byggande i Skövde. " - se nedan!
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102181
Hotell Scandinav uppfört i början av 1870-talet. En byggnad med 18 fönsterrader mot Torget och en del av hotellbyggnationen efter Västra stambanans start 1859. Det var i bruk till 1939 då "arkitekt Edvin Neuendorf och byggherre byggmästare Ernst Nyström tog över huset och planerade en ombyggnad. "Centrumhuset" ersatte Hotell Skandinav på platsen, och erinrar med sitt förhöjda mittparti om föregångarens proportioner. Projektet började också som en ombyggnad av hotellet; men övergick hösten 1938 till nybyggnad. Byggnadsår 1939." (Ur bebyggelseregistret)
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101794)
Torgets motsatta hörn vid dåvarande Södra Storgatan. Byggnadsåröstra delen trol. 1863, arkitekt okänd, byggherre handlande Johan Andersson.1876 gästades huset av konung Oscar II, och kvarstår till idag. Trots närmast total inre ombyggnad och förändringar av butiksfasaden, har huset bibehållit förvånansvärt mycket av sin ursprungliga måttfulla putsarkitektur, som i stil kan placeras i den begynnande nyrenässansen. Märk också balkongen på gjutjärnskonsoler i hörnet Huset har ett stort kulturhistoriskt värde med sin nästan helt bevarade exteriör. (Ur bebyggelseregistret)
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101077)
Torget mot Väster med torgdag och Hotell Scandinav t h.
(Bild från www.vykort.panatet.se)
Remontmarknad Sandtorget 1903. Förklaring; Remo´nt (fr. remonte eg. 'hästuppsättning', 'hästköp', av remonter 'förse med nya hästar'; 'åter sitta upp'), ung (vanligen 3-6 år) ridhäst som tidigare anskaffades av armén och som ännu inte var färdigutbildad för tjänstgöring. Numera menas en ung häst under grundutbildning. Till höger skymtar spruthuset (dagens turistbyrå) från 1863, som fortfarande hade sitt höga torktorn på taket. Foto: P. A. Eriksén, Skövde.
(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A165001:7613;1)
Tabell 3: Den förvärvsarbetande befolkningen i Skövde procentuellt fördelad på näringsgrenar 1900-1960
%1900 % 1920 % 1930 % 1940 % 1950 % 1960
Jordbruk 5,6 9,6 9,5 5,7 3,3 2,2
Industri 35,6 38,7 35,3 38,1 45,3 51,3
Varuhandel 9,5 15,6 12,5 12,6 13,9 13,4
Samfärdsel 6,6 6,3 6,0 5,7 7,1 5,2
Tjänster 13,3 17,7 25,8 30,6 27,1 26,1
Husligt 27,8 12,1 10,9 6,7 2,9 1,8
Övrigt 1,6 0,6 0,3
TOTAL 100,0 100,0 100,0 100,0 99,9 100,0
Hämtat från CyberCity - Lars Nilsson
© Stads- och kommunhistoriska institutet.
Bild från Torget med fr v Rådhuset, skolbyggnaden och Kyrkan tidigt efter ombyggt Rådhus 1853 och med berömd gaslyktupplyst gjutjärnsfontän. Kyrkan fick sin västportal 1838, annars i stort sett som den såg ut efter uppbyggnaden som avslutades först 1828.
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103043)
1901. Det Landinska huset gavs en storstadsmässig och representativ arkitektur, utan tidigare motsvarighet i Skövde. En nyhet var det karakteristiska hörntornet, en arkitektonisk accent som utvecklats under 1870-talet. Det Landinska huset var sett med tidens mått högmodernt, de båda övre våningarna inreddes med var sin femrumslägenhet, utrustade med tamburer, garderober och badrum. Byggnaden övergick år 1902 i Göteborgs Kreditbanks ägo, och den har allt sedan dess inrymt banklokaler vid torget. (Ur bebyggelseregistret) Fotograf: Ludvig Ericson
(Bild Skövde Stadsmuseum)
Fontänen var märkvärdig för sin tid, då den placerades på torget redan 1859. På bilden några 10-tal år senare. Mest märvärdigt var att det fanns rinnande vatten! "I november samma år blev Skövdes första vattenledning färdig, troligen en av landets första! Vattnet leds från källor som rinner fram vid Bergsäter på Billingen väster om staden. Där gräver man ut en reservoar som rymmer 120 000 kannor (ca 3 200 hektoliter) varifrån sedan vattnet rinner (ca 700 kannor per minut) genom trärör av kärnfrisk furu. Rörledningen fortsätter ner till den nya springbrunnen på torget! Därifrån delar sig den i två ledningar, en söder om den nyandlagda begravningsplatsen vid Sandtorget. Ett tiotal år senare byts trärören ut mot nya i järn. Detta bekostas av intäkter från stadens brännvinsförsäljning. På 1870-talet får staden även en brandpost och vatten börjar ledas in i husen."
(Skövde under 600 år; Skövde Stadsmuseum)
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101354)
Ännu på 1930-talet var stadsbilden ganska trogen mot 1800-talets andra halva vad gäller byggnationen och bara något enstaka fordon har smugit sig in på torget. De två "höghusen" har också byggts på "Gjutargärdet", vid sidan av Mekaniska Verkstadens tidigare arbetarhus.
(Bild Skövde Stadsmsueum - bildnummer: 100024)
Vill du se mer foton från det historiska Skövde på nätet så rekommenderar jag följande länkar:
http://www.vastergotlandsmuseum.se Sök på "Skövde" (ca 2 000 bilder - men urval kan göras!)
http://skovdebor.se/Bok-2/Omslag.html (Träkåks-Skövde - Idyllen som försvann, Claes Funck)
Skövde Stadsmuseum har också drygt 5 000 bilder digitalt som endast kan beses i dator på museet efter tidsbeställning:
http://www.skovde.se/stadsmuseum och inte minst;
Galleri Claes Funck - en del av www.saj-banan.se
Kontaktformulär för denna sida: <-- Tillbaka till Del I (av säkerhetsskäl loggas IP-adressen) Forts Del I Sid 3.-->
(din e-postadress lämnas aldrig ut!)
Portfolio med de 31 historiska bilderna ovan: <...... Till sidans topp!
För större bild - klicka på bilden!
Manuellt bildspel för bilderna - klicka på första bilden och därefter pilen!
(Skövde Stadsmuseum och Västegötlands Museum - bildnummer: enligt ovan!)
Visa alla / Ähle betesvåg / Berget Billingen / Bryggeriet Nordstjernan / Carlsro interiörer / Claes Funck Rum 2 / DUROXPERIODEN VID KARLSRO / Eklinds Backa / Från Våmb till Ljungstorp / Galleri Claes Funck / Galleri Malmön / Garnisonsmuseet Axvall / Historiska bilder / Hotellens Skövde / Järnvägsstationen Skövde / Knut Ohlssons familjebilder / Mekaniska Verkstaden / Planer & Bygge av SAJ / Skärvs kyrka och omgivningar / Stationens omgivningar & bangård / Svängen ut från stambanan / Teatervagnen / Tilläggsbilder Boulogner / Trafikstart och utfart från Skövde / Vattenkurer Skövde