Del III Sid. 4 Axvall - banområde och station
INFARTEN ÖSTER IFRÅN
Det var inte klart från början med avtal för anslutning till västra stambanan i Skövde eller till Axvalls stationsområde med Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg (LSSJ).
Skövde oroade säkert inte SAJ, men däremot kom det att bli svåra förhandlingar för att få rimliga villkor för anslutning till Axvall. Med hot om inblandning av Kungl Maj:t så löstes frågan i sista minuten för att få allt klart inför trafikstart.
I Axvall kom spåret att anslutas ett stycke öster om stationen till spåret från Stenstorp - pilen visar norr.
(Bild från Rolf Sten www.historiskt.nu)
Axvalls bangård efter SAJ-anslutningen 1904 med SAJ's lokstall, liten vändskiva (6 m) och godsmagasin samt utfarten mot Skövde och spår mot Stenstorp och Skara samt övriga bangårdsspår.
(Bilder ovan och nedan via Johan Magnusson, Skara - från www.bangårdar.se)
PROMINENT BESÖK - PRINS CARL & PRINSESSAN INGEBORG PÅ AXVALLS STATION 1902 - INNAN SAJ
Bild från Garnisonsmuseet Axvall, 2014
Bild från Prins Carls och Prinsessan Västgötafärd - här på besök i Axvall 1902, avstigna framför godsmagasinet nära stationsbyggnaden - 2 år före SAJ's anslutning till stationen och spårområdet.
Tidningen Idun skriver:
"HERTIGEN OCH HERTIGINNAN AF VÄSTERGÖTLAND ha i dagarna gjort en »Eriksgata» genom sitt hertigdöme, och möta våra läsare på första sidan af dagens nummer en serie ypperliga kamerabilder, hugfästande några af de mera remarkabla momenten af denna resa. Kl. 4. io e. m. afreste hertigparet med extratåg till Axvall (från Skara), på hvars hed stor militärparad ägde rum."
Ingeborg Charlotta Carolina Fredrike Lovisa av Danmark, född 2 augusti 1878 i Köpenhamn, död 11 mars 1958 i Stockholm, var en dansk och svensk prinsessa, dotter till Fredrik VIII av Danmark och drottning Louise (dotter till Karl XV) och gift med sin mors kusin prins Carl av Sverige (son till Oscar II), 1897. Under de första tio åren i Sverige, från sitt giftermål 1897 till Gustav V:s tronbestigning 1907, uppfyllde hon också drottningens roll vid officiella ceremonier. Hennes representationsplikter blev många, eftersom drottning Sofia vid denna tid sällan visade sig offentligt och kronprinsessan Victoria tillbringade sin mesta tid utomlands för sin hälsas skull.
(Från Wikipedia)
TIDNINGEN IDUNS BILDER 1902 5 JULI AV PARADEN MED HERTIGPARET PÅ AXEVALLA HED
JÄRNVÄGSBYGGET I AXVALL 1903
AXVALL - INFART FRÅN ÖSTER FRÅN SKÖVDE OCH STENSTORP
Här syns de båda spåren när de möts från öster. LSSJ och SAJ. Två i grunden konkurrerande järnvägar som till sist slogs ihop till ett bolag under Västergötlands Göteborgs Järnvägar (VGJ 1935). SAJ betalade en anslutningsavgift och en årlig "hyra" för att kunna få lov att ansluta till Axvalls station med bangård.
Foto från Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, Samlingsportalen - se direktlänk nedan!
Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ lok 3 "Sköfde" med persontåg vid Axvall station.
"SAJ lok 3 'Sköfde' med Persontåg i Axvall 1920 talet
Tillv. NOHAB år 1907 nr 834 Till år 1935 - LSSJ 49. SJ S 18p 3084 + 1955". Axelanordning: 1'C1' Tjänstevikt: 32,4 ton. Adhesionsvikt: 21,0 ton. Dragkraft: 4,09 ton. Axeltryck: 7,0 ton. Sth. 50 Km. L.Ö.B. 9120 mm. Loket sålt till LSSJ. år 1909, som dess N:r 9, år 1943. V.G.J. 49. S.J. Litt: S18p N:r 3084. Loket skrotat år 1955. Foto från Axvall station år 1920 talet".
Direkt länk till detta foto:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ06545
ÖSTRA BANGÅRDSOMRÅDET FRÅN LUFTEN 1959
Bild från Trafikverket, Järnvägsmuseum, Samlingsportalen - bildnummer: Jvm.KBFF00094
Flygfoto över stationen och Axvalls centrum i övrigt. På bangården står 5 uppställda personvagnar. Öster om SAJ:s forna godsmagasin står några lastvagnar. Stationsbyggnaden ser nästan ut att falla ihop av vanvård. Stationen var placerad där det idag ligger en livsmedelsbutik. Mitt för godsmagasinet fanns det sex spår parallellt för växling och uppställning.
Fotograf: O Lilljeqvists Konstförlag Dals Långed
KARTA ÖVER BANGÅRDSOMRÅDET 1960
SAJ'S BANGÅRDSOMRÅDE MED GODSMAGASIN OCH BL A LOKSTALL ÖSTER OM STENUMSVÄGEN 1910
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KCAC00089
Mot öster från stationsbyggnaden - från vänster - godsmagasinet med täckt lastvagn både inom och utom, gaslykta för bangårdsområdet i förgrunden, vattenhäst med vattentornsbyggnad/pumphus för ångloken i bakgrunden. Bilden visar alla sex spåren i bredd på en mycket kort sträcka. Till vänster järnvägens bostadshus där tjänstemännen bodde. Förlag: Gustaf Mellblom, Axvall
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KCAC00089
Godsmagasinet 1961 från väster. Här ser man man fyra av de sex spåren i bredd på en kort sträcka. Tidens lastbil hämtar gods och i bakgrunden på andra sidan Stenumsvägen till höger skymtar SAJ's alldeles egna lokstall för ett mindre lok, byggt när banan anslöts 1903.
BANORNA SKILJS ÅT JUST FÖRE STENUMSVÄGEN
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KDAF04295
SAJllokstall i Axvall 1960-tal - från söder.
AXVALLS STATIONSHUS 1890
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBAA00694
Axvalls stationshus byggdes samtidigt med spåren och invigningen av Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg (LSSJ) var den 19/11 1874. Här har stationen tjänat i ca 15 år, 1890. Unionsflaggan vajar på taket och något skall säkert firas med anknytning till järnvägen. Lägg märke till den handdrivna dressinen till höger. Stationen är fortfarande delvis omålad efter 15 år.
AXVALLS STATION I SIN GLANS DAGAR
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KCAC00088
Runt 1904 vid Axvalls station (efter SAJ-start) och en bangård full av tåg och vagnar. 4 spår som används samtidigt. Flaggstången bär ännu en vajande unionsflagga (före 1905). Stationen fortfarande omålad, även om ljuset i fotot gör att det ser ut som motsatsen. Längst bort, bakom det högra spåret skymtar pumphuset där loken fyllde på vatten. Bakom det mittersta tågsättet skymtar godsmagasinet.
Bilden visar tre tåg på stationen. Ett från Skara, ett från Stenstorp och ett från Skövde.
Reprofotografi av vykort.
"Axvalls Järnvägsstation." Förlag: Gustaf Mellblom, Axvall.
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KCAA00083
Några år senare såg stationen med stationsområde ut som på bilden. Flaggstången på taket är borta. Huset har aldrig varit av det pampigare slaget, även om den här försetts med elektriskt ljus från vindscirkelfönstret och i övrigt ser ut att vara i någorlunda hyfsat skick med sittsoffor, elektriska klockor och automat av något slag på väggen. Snickerier ser något slitna utav att ha varit omålade under lång tid. Förlag: Skara Pappershandel
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KDAJ06548
1915 har en större renovering av stationshuset ägt rum. Man har röjt bort allt från själv stationshusväggen. Renoverat själva stationshusskylten. Radioantenn har satts upp på taket, liksom en fristående utsirad tidningskiosk. På något sätt har man också höjt grunden och försett dörrarna med ytterligare ett trappsteg gentemot förra bilden, troligen genom att sänka plattformsområdet just framför stationen och ta bort den cementtröskel som fanns mellan trapporna. Till och med uthuset har färgsatts i samma kulör som stationshuset. Bruna snickerier pryder huset.
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KDAJ06568
1920 har stationens listverk målats upp i ljusare färger, liksom tidningskiosken, som också fått en annorlunda panel mot tidigare. Automaten tycks ha kommit upp på stationsväggen återigen. Några få andra skyltar pryder fasaden. Plattformsgruset tycks ha höjts igen i nivå med översta trappsteget! Så här väl underhållet har aldrig Axvalls stationshus varit förr eller senare.
JÄRNVÄGSSTATIONEN MED JÄRNVÄGSPARK OCH GRANNEN BRYGGERIET
Detalj från ovanstående flygfoto tidigt 1930-tal. En välordnad stations- och bangårdsplats med fin järnvägspark att njuta av för allmänheten, med paviljong, gångar och plantering. Den lilla tidningskiosken pryder sin plats. De allmänna toaletterna ligger i byggnaderna i mitten av bilden - nära stationsplanen. En liten järnvägsknut för tåg från Skövde, Skara-Lidköping och Stenstorp.
ÅREN GÅR OCH MOTORVAGNARNA TAR ÖVER TRAFIKEN HELT - FÖRUTOM ETT OCH ANNAT DISELLOK
Text av Stig-Arne Jacobson, Skövde, 2014;
Rälsbussarna började användas som en mera ekonomisk ersättning för ångloken.
Pionjär och stor byggare av rälsbussar var Hilding Carlssons mekaniska verkstad i Umeå, som byggde en första vagn 1932. Några år senare kom den kända typen med sluttande front - se bild nedan!
Andra byggare var ASJ, General Motors Stockholm, Motala Verkstad, Nohab, Ingenjörsfirma Söderberg i Göteborg och Hägglunds i Örnsköldsvik.
Från början hade rälsbussarna bensinmotor, sedan blev diesel allmänt. Ett vanligt fabrikat var Scania-Vabis, först sex- och senare åttacylindriga. Kraftöverföringen kunde vara antingen hydraulisk eller mekanisk växellåda. Vanligtvis drevs de båda inre axlarna på en fyraxlig buss, men vid hydraulöverföring kunde alla fyra vara drivna.
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KDAA00368
1940 och 20 år senare tycks all färg ha lämnat stationshusets väggar. Den första elektriska plattformslampan från cirkelfönstret är också borta och har ersatts av modern belysning lite längre ner på fasaden. Stationen mår inte bra av inte få färg och börjar se riktigt sliten ut. Motorvagnstrafik tycks också ha krävt en högre plattformskant för av- och påstigning, vilken nu åter lagts dit. Jämför med bild 1890!
Bilden visar en typisk motorvagn från Hilding Carlsson i Umeå. Det är samma typ som var inblandad i kollisionen på Billingen (se avsnittet - klicka här!) och måste röra sig om den första typen av rälsbuss som gick på linjen. Karossen var byggd av plåt på trästomme. Den hade fyra axlar och drevs av en åttacylindrig Scania-Vabisdiesel med mekanisk växellåda. Karossmåtten var omkring 13 x 2,5 meter, vikten var omkring 11,5 ton och antalet sittplatser 46-48. Bussarna var blekt gula. Typen användes ända fram till 60-talet. Släpvagnen på bilden kommer också från Hilding Carlsson.
(Text Stig-Arne Jacobson, Skövde, 2014)
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KDAA00368
1950 och ännu ingen färg på väggarna och mer sliten blir stationen utan underhåll.
Motorvagnen kommer från Ingenjörsfirma Söderberg i Göteborg. Två sådana vagnar byggdes 1950 och gick på andra banor i Västergötland, men kom de sista åren till Axvallsbanan där de gjorde sin sista tjänst och skrotades efter nedläggningen.
Söderbergsbussen drevs av två åttacylindriga Scania-Vabis dieselmotorer med hydraulisk kraftöverföring. Den hade 62 sittplatser, karossmåtten var 18 meters längd och 2,6 meters bredd. Vikten var 22 ton. Färgen var från början gul, men blev senare gul/orange, som här på bilden. Släpvagnen är en typisk Hilding Carlsson och likadan som på den övre bilden.
(Text Stig-Arne Jacobson, Skövde, 2014)
STATIONSOMRÅDETS SISTA SUCK!
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KDAF04297
1857 och exteriörbild av den nu helt gråfärgade stationen. Den blev helt urvattnad på färg och det enda som tycks ha klarat sig hyfsat är själva stationsskylten! Stationsbyggnaden hade då inte målats på 37 år!
DE SISTA DAGARNA PÅ SLUTSTATIONEN FÖR DEN FORNA SAJ-BANAN - SKÖVDE AXVALL JÄRNVÄG
Bild från Trafikverket/Järnvägsmuseum - www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KDAA00365
1961 och nu är det ett av de sista tågen med 6 hopkopplade motovagnar som anländer till stationen från Skövde.
Bilden kommer från den sista resan före nedläggning. Rälsbussen är en modernare Hilding Carlsson, till skillnad från de äldre vagnarna med kaross helt i stål. Ett stort antal vagnar med liknande utseende byggdes av ett antal tillverkare, men smalspårsvagnarna tycks ha kommit från Hilding Carlsson.
Drivningen var två Scania-Vabis motorer med planetväxel. Måtten var omkring 15 meters längd och 2,6 meter bredd. Vikten var 13,7 ton och antalet sittplatser 42. Vagntypen byggdes 1952-1958. Färgen var gul/orange. Likadana rälsbussar kan fortfarande både ses och provåkas på museijärnvägen Skara-Lundsbrunn.
(Text Stig-Arne Jacobson, Skövde, 2014)