NÅGRA BILDER INFÖR BOKEN;  SKÖVDE AXVALLS JÄRNVÄG

1. Kartor

Karta 1.

Kartan är hämtad ur Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift.
Bearbetad och färglagd av Rolf Sten

Karta 2.

Så här ser den ut utan färgbearbetning av Rolf Sten
- direkt från Svenska Järnvägsföreningens skrift 1870-1920.

1877 års häradsekonomiska karta från Stenberget förbi det som blev Ljungstorps anhalt - här "Jongstorp". Linjefärgen har förbättrats digitalt. Sträckningen är ungefär som senare tids lagda spår. 1877 års häradsekonomiska karta från Stenberget förbi det som blev Ljungstorps anhalt - här "Jongstorp". Linjefärgen har förbättrats digitalt. Sträckningen är ungefär som senare tids lagda spår.

Karta 3.


Utsnitt ur 1877 års häradsekonomiska karta med SAJ inritad - alltså redan 1877! - troligen gjordes en provstakning direkt efter beslut i stadsfullmäktige i Skövde 1872-01-13, att företa en "undersökning om järnvägs anläggande över Billingen till Axvall". Kanske trodde kartritarna att linjen snart skulle förverkligas och lät provstakningen komma med i kartbilden på vissa avsnitt av linjen över Billingen.

1877 års häradsekonomiska karta med SAJ svagt markerat förbi gårdarna Upsala och Ängeråsen, Ljungstorp. Den röda linjefärgen har förbättrats digitalt. Sträckningen är exakt som senare tids lagda spår. 1877 års häradsekonomiska karta med SAJ svagt markerat förbi gårdarna Upsala och Ängeråsen, Ljungstorp. Den röda linjefärgen har förbättrats digitalt. Sträckningen är exakt som senare tids lagda spår.



Karta 4.
 

Utsnitt ur 1877 års häradsekonomiska karta med SAJ inritad - alltså redan 1877! - troligen gjordes en provstakning direkt efter beslut i stadsfullmäktige i Skövde 1872-01-13, att företa en "undersökning om järnvägs anläggande över Billingen till Axvall". Kanske trodde kartritarna att linjen snart skulle förverkligas och lät provstakningen komma med i kartbilden på vissa avsnitt av linjen över Billingen.

1877 års häradsekonomiska karta från Stenberget förbi Backa gård och det som blev Backa anhalt mitt för mangårdsbyggnaden och gårdsplanen 25 år senare. Den röda linjefärgen har förbättrats digitalt. 1877 års häradsekonomiska karta från Stenberget förbi Backa gård och det som blev Backa anhalt mitt för mangårdsbyggnaden och gårdsplanen 25 år senare. Den röda linjefärgen har förbättrats digitalt.

Karta 5.
 

Utsnitt ur 1877 års häradsekonomiska karta med SAJ inritad - alltså redan 1877! - troligen gjordes en provstakning direkt efter beslut i stadsfullmäktige i Skövde 1872-01-13, att företa en "undersökning om järnvägs anläggande över Billingen till Axvall". Kanske trodde kartritarna att linjen snart skulle förverkligas och lät provstakningen komma med i kartbilden på vissa avsnitt av linjen över Billingen.

Försättsblad för 1902-04 års exproprieringskarta för SKÖFDE-AXVALL-S - JERNVÄG (Lantmäteriets Historiska kartor) Lantmätare A. H. Öhrnwall. Försättsblad för 1902-04 års exproprieringskarta för SKÖFDE-AXVALL-S - JERNVÄG (Lantmäteriets Historiska kartor) Lantmätare A. H. Öhrnwall.

"Karta" 6.

Exproprieringen kom att pågå under 1902-1904, dvs inpå året då själva banan redan var färdigbygd och tagen i bruk. Inte konstigt eftersom byggchefen och arbetschefen, ingenjör Joh. Swensson, som var skåning och en av sin tids bästa järnvägsbyggare, gjorde flera nya renstakningar för banan, bl a lade man om hela sträckan Varnhem - Axvall som på så sätt förkortades med 600 m väldigt sent i processen.   (Lantmäteriets Historiska kartor)

Delförstoring av exproprieringskartan från Stationen till SAJ's södra bangårdsområde, söder om Borgmästaregatan/Prinsgatan. (Lantmäteriets Historiska kartor) Delförstoring av exproprieringskartan från Stationen till SAJ's södra bangårdsområde, söder om Borgmästaregatan/Prinsgatan. (Lantmäteriets Historiska kartor)
Karta 7.
 

1902 – 1904 verkställdes samtidigt expropriering för järnvägsbygget genom lantmäteriet och i Skövde överfördes mark enligt exproprieringshandling till bangårdsområde för SAJ samt spår fram till stoppkloss. Lite starkare rosafärgad mark  är SAJ's expropriationsområde med korsningar av vägar inlagda och vissa byggnader.

 

T h delförstoring av exproprieringskartan 1904 från Stationshuset till början av SAJ's södra bangård. "SAJ-kajen" går från "undergången" fram till "afträdet" söder om stationshuset. Man kan här se att kartan speglar förhållandena före både 1876 och 1893 års ombyggnader som påverkade stationshuset inte minst söderut. Grundkartan är Västra stambanans exproprieringskarta från 1859-60. Stoppbocken kom att hamna söder om de nya offentliga toaletterna från 1876.

 

1902 års underdåniga berättelse av Väg- och vattenstyrelsen: "Inspektioner av järnvägar; Sköfde—Axvalls järnväg; Omkring 14,000 m. bana hade terrasserats, och 5 större och 21 mindre trummor voro lagda. Landfästena till bron vid Prinshaga hade färdigmurats. Skenläggningen var utförd på en längd af 8,700 m. och häraf hade 2,800 m. grusats. 3,500 m. bana hade försetts med stängsel."

Karta 8.
 

Från Skövde station till Wåmb på den 6:e sidan i exproprieringskartan 1902-04, vilken alltså startar med sid 1 i Axvall.  

(Lantmäteriets Historiska Kartor)

Karta 9.

Exproprieringskartan för delen från Våmbbron över järnvägen (Skattegårdsvägen - idag Våmbvägen) och förbi Varnhemsvägens överfart vid Broholm. Man kan se att behovet av en bro över järnvägen i kalknedskärningen krävde att det blev en enda överfart mot Skattegården (idag Våmbvägen). Dessutom blev man tvungen att leda om Våmbobäcken kraftigt för att få den på järnvägens södra sida hela vägen förbi Våmb. Man kan se konstruktionen för vattenomledningen på kartan.

 

Varnhemsvägen vid Broholm fick byggas om för att få en mer vinklad övergång över järnvägsspåren. Man kan också efterhand följa namnen på Våmbs gårdar som fick lämna ifrån sig mark.

Karta 10.

Exproprieringskartan 1902-04 visar hur SAJ-spåret togs ut från de fastigheter som låg i stakningens väg (exproprieringsmark här svagt rosa). Här från och med Storekullen förbi Lillekullen, Ulfstorp, Liden och fram mot det som blev Ljungstorps anhalt vid vägövergången och Finnatorp (senare Ljungsbo) samt Karlsbergs fastigheter utmed Ljungstorpsvägen. Man kan se att järnvägen hade en del svårigheter att samsas med Varnhemsvägen och bäcken som vindlade sig fram utmed de båda. Bäcken fick delvis läggas om på en del ställen för att klara en bra terassering där det var som trängst med vägen.

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Karta 11.

Expropriationskartan från Ljungstorp förbi Backa gård 1902-04. För att klara terrängen måste man göra en stor sväng ner mot Backa gård, som passligt också ger godsherren Eklind en hållplats vid godset. Eklind var själv med i styrelsen för SAJ från början och var drivande för järnvägens byggande - se här!

 

Backa gård var då en stor ekonomisk enhet med bl a Vässtorp som underliggande gård. "Fallet" kom att avsöndras 1913 och "Nyborg" 1919. Då fanns järnvägen redan och blev sydgräns för Fallet medan Nyborg fick den rakt igenom sina nya marker.

Karta 12.

På expropriationskartan kan man se att det krävdes en del ingenjörskonst för att hantera vattenflödena vid prästgården i Skarke - Varnhem med olika avledningar och ändring av vägar upp mot Nygården för att få en bra överfart
.
 

Karta 13.

Varnhem Prästgården - Ökull esproprieringskartan med Ulundabanan ner till Kalkbrottet.

Karta 14.

Expropriationskartan 1904 över Varnhems staions- och bangårdsområde. Junkragårdens ladugård och magasin finns utritade väster om bangårdens norra del vid Skara-Skövde-vägen. Söderut går stickspåret till Ulunda. Svagt rosafärgat område är expropriationsområde.

Karta 15.

På den här delen av expropriationskartan kan man se de bredare terasseringarna vid Björsgården (expropriationsområdet är svagt rosa.). Lägg märke till de små byggnaderna (backstuga) söder om järnvägsövergången på Broddetorpsvägen på Fiskaregårdens mark. Trekanten ovanför dem kom sedan att bilda en ny fastighet mot järnvägsbanken. Den såldes 1905 till Gustaf Emil Persson och bildade fastigheten Åkersberg (Klostret Ulfsgården 2:4).




Karta 16.

Exproprieringskartan från Axvall, Prinshaga och österut till och med Ökull.







Karta 17. 

Exproprieringskartan anknyter till Axvalls stationsområde med SAJ.s bangårdsområde Nr 1., där det bl a byggdes lokstall för ett lok , vändskiva och stickspår för lastning.

Karta 18.

Exproprieringskartan Prinshaga med senare hållplats och lastkaj.

1960 års karta kan vi lätt få fram för varje avsnitt i den storlek vi exakt önskar!

Karta 19.

Karta 1960 visar SAJ-svängen i norra delen av Våmbs by med korsande av 1870 års Varnhemsväg både vid infart och utfart från byn. Den alldeles nybyggda riksväg 49:an är redan utmärkt snett t v i bilden. På kartan finns också en banvaktsstuga utmärkt med Bv söder om och vid överfarten av Varnhemsvägen. Cementas stora dagbrott syns på vardera sidan av SAJ-banan och har tagit flera gårdar nära den gamla byn. Persbergs ladugård uppförd 1917 syns som en L-formad byggnad i svart ner t h, nära Varnhemsvägens allé ner mot Skövdehållet.

(Lantmäteriet Historiska kartor)

2.2 Översikt över smalspårsbanorna i Skaraborg



Översikt 1.

Ban- och busslinjer vid VGJ 1948 och andra järnvägar - innan staten tog över. Hämtat ur VGJ- en historik sammanställd av Måns Mannerfelt, Erlanders Boktryckeri Aktiebolgar, Göteborg 1948.

2. Skövde, Billingen och Vallebygden

SKÖVDE KRING JÄRNVÄGEN

Bild 1.

SKÖVDE UTGÅNGSPUNKT FÖR SAJ


Skövde station 1870 med ett spår från söder in mot tre spår framför stationen med liten träperrong emellan för avstigande. Två godsmagasin, "afträde" och vattentorn/koksbod för lok kan ses på bilden.

Detta är den tidigaste bilden på Skövde station - troligen 1870, då Vattenkurens takkupor kan skönjas i öster (höger).

 

(Bild från Västergötlands museum - Bildarkivet/bildnummer: B145046:491C)

Bild 2.

Spårplan Skövde 1868.  1. Stationshus 2. Godsmagasin 3. Vattentorn 4. Kokesbod 5. Skifsignaler 6. Förråd & Verkstäder 7. Ekonomihus 8. Afträde 9. Enskildt magasin. En Ö-liknande formgivning för den södra Järnvägsparken i den kil som blivit mot stadens stadsplanering och som tillhör Järnvägs-styrelsen. (Klicka på bilden för större bild!)

(Bild efter tillstånd från boken "Karlsborgsbanan och Järnvägen i Skövde"; Frank Stenvalls förlag; Svante Forsaeus 2007)

Bild 3.

 

 Med tanke på kombinationen Skövde - Axvall fanns de militära skälen för en järnväg. Opinionen fick också ett oväntat kraftigt stöd för denna dragning av de rätt inflytelserika fruarna till de många officerarna och underofficerarna vid Kungl Göta och Skaraborgs regementen. Det sades att deras herrar och män brukade trivas så bra på mötena i Axvall att de sällan kom hem under mötestiden. De skyllde ofta på de dåliga förbindelserna från Axvall till Skövde, med lång väntan och tågombyte i Stenstorp
 


Meniga och officerare i ett tidsödande byte av tåg från LSSJ till Västra stambanan i Stenstorp för färd till Skövde, ca 1900 - några år före SAJ.
 

(BildVästergötlands Museum - Bildarkivet/bildnummer; B145254:75)

Bild 4.

Transporten framme i Skövde                                      

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105044)

 

För Skövdes del kopplades SAJ:s anslutning till en större ombyggnad av bangården och även stationshuset för att få fler spår vid stationen och utbyggd trafik, vilket ledde till att den där uppförda Vattenkuranstalten kom att rivas för ändamålet.

 

Spårplanen ovan från 1868 visar hela stationsområdet med godsområde mot norr (vänster) före Karlsborgsbanan och en ambitiös järnvägspark riktad in mot staden i den trekant som stadsplanen medgav.

Marken söder om stationshuset (höger) ser nästan redan ut att vara reserverad för SAJ's angöring mot "afträdet".

Bild 5.

Järnvägsstationenfrån 1870 och den sommar som var Vattenkuranstaltens första säsong, från vars trädgård fotot är taget. Det ursprungliga staketet (1859) för Västra stambanan finns kvar och inte mycket till trädgård nära det för Vattenkuren (buskarna på ömse sidor av staketet ser ut att vara "sly" eller i annat fall alldeles nyplanterad växtlighet.)

Bara något år senare såg man plantering av träd/buskar utmed staketet. Bangården är ännu inte utvidgad mot Vattenkuren, vilket den kom att bli för bygget av Karlsborgsbanan 1876, då också staketet avlägsnades och ersattes av ett nytt lägre staket. I bakgrunden ser man gavlen på den äldre Borgmästargården, Borgmästare Wetterbergs Villa som den kallades, vilken revs tillsamman med tomtens övriga "uthus" 1887 för bygget av Hotell Billingen.  Lägg märke till utsmyckning vid takfoten på stationen.   
         

                                                                                                                                                    (Bild från www.vykort.panetet.se)

Bild 6.

Järnvägsstationen från väster (stadens håll) tidigt 1870-tal. Lägg märke till nyplanteringen i "rundelen" och Vattenkuranstalten som "kikar fram" t h och från andra sidan bangården.  Utsmyckningen  på takfot och andra linjer med trekantiga "flaggliknande" trädetaljer finns ännu kvar.     
 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103790)

Bild 7.

Söderut 1902-1903 - just innan start för SAJ vid Skövde Station. Vattenkuranstalten har fortfarande sin plats t v i bild och gaslyktorna är enda ljuskällan. Mekaniska Verkstaden i söder och ett godståg kommer för den norra lastkajen - växeln är omlagd. Foto Örebro Konstindustri.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

Bild 8.

Järnvägsstationen 3/8 1905 (noterat av fotografen) precis efter uppsättning av elektriska stolplampor och elektrisk perrongklocka, men före den stora renoveringen med höjning och nya takkonstruktioner. Ritningen till denna förändring godkändes enligt riksarkivet först 1906-06-15. Gaslyktorna finns kvar. Noteras kan också de skarpa fönstermarkeringarna och takfotsdekorationen på norra flygelbyggnaden. Persontåg inkommer från Göteborg. Nu har också perrongen närmast stationshuset fått skydd med tak. SAJ har fått sin anslutninsgkaj i söder.  Fotograf; Ludvig Ericson

(Bild Västergötlands Museum - bildarkviet/bildnummer: A106762)

Bild 9.


Järnvägsstationen före elektrifierad stambana1925. Lägg märke till den lilla nya kiosken vid Utgångsskylten t  h  och SAJ-tåget vid SAJ-kajen som just kommit in.  Fotograf: Eriksén

(Bild Skövde Stadsmuseum)

Bild 10.

Flygbild 1930-talet från söder. Här syns norrut att frilastområdet med sina spår är borta framför godsmagsinet. Längre bort ligger Bryggeriet Norstjernans lagerlokal från 1885 och arbetarbostäder - den sk. "Kasernen" som bl a därefter har inrymt en Husarskola fram till 1905. Ridhuset ligger rakt norröver från staden sett nära där Helenskolan ligger idag. Det brann ner till grunden på eftermiddagen tisdagen den 16 april 1947.


SAJ's anslutningskaj med stoppbock alldeles innan byggnaderna vid stationen från söder.

(Bild Skövde Stadmuseum - bildnummer: 100007)

Bild 11.

1890-talet med bangården söderut med Societetspaviljong (1876) t v, Mekanisk verkstad (1868) och lokstall (1876), undergången (1877-78) och den bilvande SAJ-kajen (1903) samt blivande Järnvägshotell (1913) och södra Järnvägsparken. Foto Karlstedt, Sköfde.            
                                                         

(Bild från www.vykort.panatet.se)

 

Bild 12.

Sekelskiftet Södra bangården från Vattenkuranstaltens Societetspaviljong med de offentliga toaletterna och Hotell Billingen i blickfånget, samt platsen för SAJ-kajen något år senare.

                                                                                                                                                                                          (Bild Skövde Stadsmuseum)

Bild 13.

1902. Överfarten Kungsgatans förlängning mot Öm med militärövning. Bilden tagen av Ludvig Ericson från hans bostad på Kungsgatan 1/Trädgårdsgatans förlängning upp mot Skolgatan.

Den "trekant" av gräs som övningen utspelar sig på blev senare SAJ's frilastsområde med spår och stoppbock. I slänten kan man se Jungfrukällan med en infordring. Fotograf. Ludvig Ericson

(Bild Skövfde Stadsmuseum - bildnummer: 103707)

Bild 14.

Skövde som handelsstad året före SAJ:s start. Remontmarknad Sandtorget 1903. Förklaring; 
Remo´nt (fr. remonte eg. 'hästuppsättning', 'hästköp', av remonter 'förse med nya hästar'; 'åter sitta upp'), ung (vanligen 3-6 år) ridhäst som tidigare anskaffades av armén och som ännu inte var färdigutbildad för tjänstgöring. Numera menas en ung häst under grundutbildning. Till höger skymtar spruthuset (dagens turistbyrå) från 1863, som fortfarande hade sitt höga torktorn på taket. Foto: P. A. Eriksén, Skövde.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A165001:7613;1)

BILLINGEN - BERGET SOM HINDER ELLER MÖJLIGHET

Sommaren 1904, SAJ-tåget mot AXVALL-Varnhem tuffar uppför i den sista delen av kalknedskärningen ut ur Våmb upp mot kommande överfart av Varnhemsvägen vid Broholm.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer:103712)

SAJ-tåget ett stycke ifrån, men på väg in mot Brandstorps - senare Våmbsklevens - anhalt från Axvallshållet med Billingspasset i bakgrunden. Hela "Kleven" har en öppen landskapsbild som vi inte ser idag. 1870 års Varnhemsväg slingrar sig fram mot nästa överfart vid Stenberget. "Längst bort på Billingens belägna afrösningsjord", som Carl Eliasson, Brogården, Våmb, uttryckte sig om Stenberget 1875. Loket är nr 2, VARNHEM med den kombinerade post- och godsvagnen, två personvagnar och godsvagn. Bild före 1909, då lokets säljs. Kurvan och hållplatsen hade tidigt namn efter trakten Brandstorp, dvs "Brandstorspkurvan" och Brandstorps hållplats".

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103723)

Ett skönt kolorerat vykort från nedfarten mot Varnhem då elen är dragen på stolpar utmed vägen. Telegrafstolpen vid SAJ-banan kan ses på samma ställe som på kortet ovan. Vägavsnittet är just ovanför torpen Rosenlund och Ulfstorp (och senare Lundbergs "tapp"). Vykortet är avsänt 1911. Foto P. A. Erksén, Skövde

(Ägare tilll vykortet Kent Friman)

Ånglok i snö 1937 vid Storekullen, fotograferad från Varnhemsvägen. Järnvägsspåret på Skövde-Axvalls järnväg (SAJ) rensades från snö med en s.k. spårrensare.  Foto Nils Lann

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:27)

Gå till sidans topp!

Ovanför torpet Rosenlund (på skogsfskiftet Ulfsgården - Ulfstorp 2) på Nordbillingens sydsida med utsikt över Sydbillingen och början av slätten mot Varnhem. 1870 års Varnhemsväg går på sydsidan om torpet och den del av den finns kvar än idag, liksom huset. Nu går riksväg 49 på husets norra sida och tog med sig ladugården, som nu alltså är borta. Fotograferat några årtionden in på 1900-talet. Foto C. G. Rosenberg, Svenska Turistföreningen, Västergötland 5.

 

Här kom sedan Lundbergs bensinstation att byggas i början av 1960-talet  när riksvägen var klar. Torpet Ulfstorp 1, där Erik Lundberg bodde, snett emot Rosenlund, finns också ännu idag kvar.

Varnhemsvägen 1904 på väg ner från Billingens högsta passage vid Skarsjön mot Varnhem. Man med uniformsmössa, kanske en järnvägsarbetare? Foto Ludvig Ericson, Skövde

(Bild från vykort)

1870 års Varnhemsväg lite längre ner mot Varnhemshållet till mellan Rosenlund och Vasen  (ovanför Lundbergs) där SAJ går nära vägen och uppe på en terass t v i bild på Billingsbergets norra sida. Telegrafstolparna utvisar  var järnvägen går fram. Bild från första delen av 1900-talet.

(Bild Skövde Stadsmuseum  - bildnummer:)

Varnhemsvägen nära Skarsjön - upp på Billingen med vägens påbörjade nerfart för berget. SAJ-spåret går inne bland buskarna till höger ett stycke.     (Vykort)

Hjalmar Holmberg med häst och vagn vid vägbygge - utbyggnad av bro vid Varnhemsvägen på Billingen nära Vasen på 1930-talet med SAJ-spåret till vänster i bilden. Spårsvängen in mot Ljungstorp har just påbörjats där den passerar Storekullen, där Hjalmar arrenderade en liten gård.

 

(Bild från Hjalmars dotterson Lennart via Ingemar Holmberg, Skövde 2013)

 

 

Här en av 1950-talets tidiga rälsbussar vid kurvan ut mot Storekullen, med utsikten över Varnhemsslätten i bakgrunden, där kyrktornet sticker upp.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer:  B14651)